Att använda systematisk och kontinuerlig uppföljning och mätning som stöd för lärande och utveckling inom vården

Forskningsprojekt Utmaningen att klara av sitt uppdrag inom de ramar som står till förfogande blir allt tuffare för svensk hälso- och sjukvård. Bättre behandlingsmetoder utvecklas hela tiden, men ofta har man inte råd med allt vilket leder till svåra prioriteringar.

Inom vård och omsorg har intresset för mätningar ökat kraftigt. Många befintliga uppföljningssystem är dock dåligt anpassade för vårdens verksamhetsutveckling t.ex. genom bristande koppling mellan mätning och förbättring. Syftet med forskningsprojektet är att studera förutsättningarna för ett mer robust utvecklings- och förbättringsarbete, med särskilt fokus på vilken roll uppföljningssystem kan spela, i avsikt att långsiktigt utveckla vårdens lärandesystem och hälsofrämjande insatser.

Projektöversikt

Projektperiod

2010-01-01 – 2012-12-31

Finansiering

Finansår , 2010

huvudman: Lars Weinehall, finansiar: Strategiska forskningsprogrammet, y2010: 300,

Forskningsämne

Folkhälsovetenskap och samhällsmedicin

Medverkande institutioner och enheter
Institutionen för epidemiologi och global hälsa

Projektbeskrivning

Den medicinska och tekniska utvecklingen, liksom förändringar i övriga samhället, ställer allt högre krav på effektivitet och utveckling av vården. Ledningssystem och administrativa system behöver i högre grad än idag kunna stötta verksamhetens utveckling och förbättring. Därför finns det mycket starka skäl att studera hur stödjande strukturer i form av väl fungerande uppföljningssystem som främjar lärande kan etableras på sätt som inte innebär att de upplevs kontrollerande och hämmande i den övriga verksamheten. Här ingår såväl mätinstrument och mätkompetens som kopplingar mellan befintliga och specifika uppföljningar av olika utvecklingssatsningar – exempelvis Västerbottens läns landstings satsning på hälsofrämjande. Slutsatser från projektet ger insikter i vilka möjligheter och hinder som finns för en sådan positiv utveckling. Att utveckla uppföljningssystem så att de används för lärande är centralt. Att göra det strategiskt och systematiskt för hela vårdorganisationer är ett långsiktigt och dynamiskt arbete som mer handlar om att skapa hållbara processer än att bygga fasta organisatoriska strukturer.

Huvudnyttan med projektet utgörs av byggandet av individuell och organisatorisk kompetens att hantera och värdera signaler från uppföljning/uppföljningssystem som syftar till korrigerande eller förstärkande handling, organisatoriskt lärande och utveckling av verksamheten. Detta i sin tur skapar förutsättningar för effektivare verksamheter med hög kvalitet och anpassningsförmåga i relation till externa förändringar, något som är helt nödvändig i vårdens rörliga kontext.