Information till medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 4 juni 2020)

Hoppa direkt till innehållet
printicon

Vilka krav ställer barnkonventionen på socialtjänstens bedömningar av barnets bästa?

Forskningsprojekt En ökad rättslig kunskap och medvetenhet om barnets bästa enligt barnkonventionen är en viktig förutsättning för att barnkonventionen ska kunna tolkas och tillämpas på avsett sätt som lag i Sverige. I fokus står rättstillämpning när barn behöver bistånd från socialtjänsten.

Barnets bästa enligt barnkonventionen – En barnrättslig analys i socialtjänstkontext är ett forskningsprojekt i (barn)rättsvetenskap som tar sikte på tolkning och tillämpning av barnkonventionen i svensk rätt, år 2020 och framåt. Projektet avser att fördjupa kunskapen om vilka krav som barnkonventionen ställer på bedömningar av ”barnets bästa”. Fokus är på socialtjänstens rättstillämpning, men med potentiell överförbarhet på alla samhällsområden där barnets rätt och bästa ska bedömas och tillgodoses av vuxna. Utgångspunkt tas i samhällsutmaningen att tillgodose varje barns rätt till social välfärd och rättvisa, och den potential till rättighetsförstärkning, icke-diskriminering och egenmakt som finns i barnkonventionens sammanhang.

Projektansvarig

Maria Forsman
Universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 96 35

Projektöversikt

Projektperiod:

2020-03-01 2021-01-31

Finansiering

Majblommans forskarstipendium

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Juridiska institutionen

Forskningsämne

Juridik

Projektbeskrivning

Projektets övergripande syfte är att bidra till angelägen kunskapsutveckling i svensk (barn)rätt och rättstillämpning. Siktet är på tolkning och tillämpning av barnkonventionens artikel 3 om barnets bästa. Studiefokus är socialtjänstens bedömningar, som ett uttryck för samhällets välfärdsansvar enligt regeringsformen.

Social och formell rättvisa för barn
Till projektets utgångspunkter hör att alla barn i Sverige inte har samma möjligheter och livsvillkor. Vi vet av statistik, utredningar och forskning att en majoritet av barn i Sverige har det bra med alla möjliga mått mätt, men vi vet också att fattigdom bland barn är ojämlikt spridd och att klyftan ökar mellan de barn som lever i störst ekonomisk och social utsatthet, och majoriteten med goda ekonomiska förhållanden. Den sociala välfärden är ojämn både över landets olika kommuner och inom dessa. I FN:s barnrättskommittés senaste rekommendationer till Sverige (år 2015) anmodas vi att vidta aktiva åtgärder för att särskilt skydda barn i marginaliserade och missgynnade familjer.

Vid sidan av att många barn i landet lever med social orättvisa som uppväxtvillkor, så har alla barn i Sverige en – internationellt sett – svag tillgång till (formell) rättvisa och till rättssystemet. Barn i Sverige har få eller inga rättsliga möjligheter att säkerställa och utkräva sin rätt.

Barnets bästa
Den rättsligt-praktiska ingången i projektet är sammanfattningsvis den som föranledde att barnkonventionen nu är svensk lag, nämligen våra befintliga brister i att (rättsligt) bedöma individuella barns bästa och vår oförmåga i rättstillämpning att låta enskilda barn komma till tals i frågor som rör dem själva. I rättstillämpningen bedöms barnets bästa ofta på ett generaliserat (och oengagerat) sätt, och även i doktrin (dvs. rättsvetenskaplig forskning) har barnets bästa länge beskrivits som ett ”öppet” och ”diffust” begrepp, ofta med hänvisning till förarbetesuttalanden som är vaga. Detta kan, i Barnrättskommitténs termer, förstås som att inte göra sig besvär att förstå begreppets relevans. På ett internationellt plan finns en betydligt mer fördjupad förståelse och beskrivning av hur barnets bästa ska bedömas enligt barnkonventionen.

Studier i barn(konventions)rättslig metod och teori
I projektet utreds och analyseras tolkning och tillämpning av barnkonventionens art. 3 i svensk socialrättslig kontext. Både barnrättslig metod och internationell barnrättsteori utforskas, i syfte att skissera användbara (analys)verktyg för barnrättslig rättstillämpning och för att kritiskt granska rätten.

Socialt inriktade rättsvetenskapliga studier är särskilt angelägna för de barn som har längst till sin rätt och rättvisa. Projektet genomförs under år 2020 och finansieras genom forskarstipendium från Majblomman.

Läs också:
Majblommans rapport ”Spelar det roll att barn i Sverige är fattiga?”