Hoppa direkt till innehållet
printicon

CLINF

Forskningsprojekt Projektet CLINF leds av CLINF Nordic Centre of Excellence (NCoE), och ska undersöka och identifiera klimatförändringars effekter på den geografiska epidemiologin och på spridningen av infektionssjukdomar bland djur och människor i de nordliga regionerna.

CLINF förutspår projektet den inverkan förändringarna har på nordliga samhällen, deras kultur och ekonomi. Genom att ta fram relevant data och utveckla ett tidigt varningssystem för klimatkänsliga infektionssjukdomar på lokal nivå, ska CLINF använda de nya insikterna om klimatförändring för att skapa praktiska verktyg för ansvariga beslutsfattare för utveckling i de norra regionerna. Europeiska CBRNE-centrets Svenja Stöven är administrativ koordinator i CLINF.

Projektöversikt

Projektperiod

2016-04-01 2021-03-31

Finansiering

Nordforsk

Forskningsämne

Projektansvarig

Personalbild Svenja Stöven Svenja Stöven Projektledare
E-post
E-post
Telefon
090-786 78 46
  • Projektmedlemmar

    Externa projektmedlemmar

    Statens Serum Institut, Copenhagen, Denmark (SSI)

    National Veterinary Institute, Uppsala, Sweden (SVA)

    Stockholm University, Stockholm, Sweden (SU)

    Finnish Meteorological Institute, Helsinki, Finland (FMI)

    Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden (SLU)

    Nord University, Bodö, Norway (NO)

    Norut Northern Research Institute Ltd. Tromsö, Norway (NORUT)

  • Medverkande institutioner och enheter

Projektbeskrivning

Projektet CLINF är strukturerat utifrån 5 sammanlänkade arbetspaket och 12 multidisciplinära forskningsteam som undersöker

  • Hälsostatistik (Work package 1, WP1, Human and animal diseases in the northern Nordic Region)
  • Potentiella landskapsförändringar (WP2, Climate change effects in the Nordic Region)
  • , och spridningen av smittsamma sjukdomar kopplad till dessa (WP3, Depicting the geographic spread of climate-sensitive infections in the Nordic Region).
  • Uppfattning av risk och samhälleliga kostnader, kapacitet att anpassa sig efter dessa risker och kostnader och att stärka samhälleliga klimatkänsliga strukturer (WP4, Societal impacts and adaption needs)
  • Kapacitet att anpassa sig, könsrelaterade effekter och traditionella kunskaper som används som integrerade faktorer (WP5, Traditional knowledge, gender and local agency).

Dessa fem arbetspaket används sedan i ett sjätte, (WP6, The CLINF geographic information system) för att upprätta tidiga varningssystem för annalkande sjukdomar som förutspås av förändringar i miljö och klimat, bedömningar i sociala risker och anpassningsförmåga på en lokal nivå.

Resultat
CLINF Nordic Centre of Excellence har med det här projektet etablerat en unik databas över klimatkänsliga infektionssjukdomar. Den blev färdig 2017, och därmed nåde projektet sitt första delmål; att skapa en unik, övergripande och standardiserad samling data som påvisar den historiska förekomsten av 36 förutsatt klimatkänsliga sjukdomar. Arbetet fortgår med att komplettera databasen med analytiska resultat av biologiska prover från djur och människor. Man har dessutom kombinerat händelsedata med klimatdata från den Euroasiatiska Arktiska regionen av referensperioden på 30 år från Intergovernmental Panel on Climate Change, förkortat IPCC.

Trots att databasen inte är färdigställd, är det möjligt att identifiera klimat- och vädervariabler som är kopplade till utbrytning av sjukdomar. Preliminära resultat visar att temperaturökning är en mer trolig utlösare än nederbörd av klimatdriven harpest i Sverige. Med social, landskap- och miljödata inkluderad kommer databasen att bli ännu mer dynamisk och genomslagskraftig.

För mer informtaion, besök CLINFs hemsida.