Doktorandprojekt Doktorandprojekt vid Juridiska institutionen samt Genusforskarskolan vid Umeå Centrum för Genusstudier.
”Skattebetalaren” som begrepp förekommer i såväl politisk diskussion som i media. Vilka som är eller kan bli skattebetalare formas emellertid i huvudsak av bestämmelser i skattelagstiftningen. I projektet undersöks de rättsliga aspekterna av ”skattebetalaren” i relation till reglerna om beskattning av arbetsinkomster. Vilka föreställningar och idéer om vem eller hur skattebetalaren är kan återfinnas i det rättsliga materialet, och vilka eventuella följdverkningar har eller kan dessa medföra för enskildas möjligheter att agera inom det skatterättsliga området?
Beskattningen är av stor betydelse för finansieringen av den svenska statens utgifter och kännetecknas såväl av stor komplexitet som hög förändringstakt. Av särskilt stor betydelse för skattebasen är beskattningen av inkomster från arbete, så kallad tjänstebeskattning. Regleringen har en lång historia och omfattar en majoritet av alla som arbetar i Sverige. I sammanhanget är därför den enskilda individen en central figur i fråga om den politiska måluppfyllelsen på tjänstebeskattningens område. På vilket sätt lagstiftaren har förhållit sig till den enskilda individen i relation till beskattningen av arbetsinkomster är emellertid ett tämligen underforskat område inom svensk rättsvetenskap, trots dess nära koppling till grundläggande rättsliga frågor om exempelvis ansvar, kontroll, legitimitet och rättvisa.
Utifrån utgångspunkterna att 1) rätten ur många avseenden kan beskrivas som frusen politik, 2) rätten bidrar till att forma vilka utrymme som finns för enskilda att agera skatterättsligt, och 3) att historien är av betydelse för att förstå varför vissa avvägningar har gjorts och inte undersöker jag vilka föreställningar som återfinns om skattebetalaren i förarbeten från och med tillkomsten av 1928 års kommunalskattelag (1928:370) fram till och med gällande rätt genom inkomstskattelagen (1999:1229). Jag undersöker vidare om och i sådana fall hur dessa föreställningar återfinns i lagstiftningen, och huruvida de kan knytas till konkreta lagförändringar eller inte.
Undersökningen görs ur ett kritiskt perspektiv så till vida att jag särskilt intresserar mig för föreställningar kopplade till kön, klass, relationer och moral. Jag intresserar mig vidare för de olika intresseavvägningar och intressekonflikter som aktualiserats under tidsperioden, och hur dessa kan speglas i olika föreställningar om hur skattebetalaren ”är” eller av lagstiftaren uttryckta ideal rörande hur skattebetalaren önskas vara.
