Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 3 april 2020)

Hoppa direkt till innehållet
printicon

Depå, handel och bebyggelse

Forskningsprojekt Projektet vill genom att återfinna några av de sedan tidigare påträffade fyndplatserna för järnålderns depåfynd i Mellannorrland, diskutera platsernas betydelse avseende centralitet, handel och interaktion med omvärlden.

Projektet vill utröna sambandet mellan olika typer av depåfynd i Mellannorrland och deras relation till samtida bebyggelse samt belysa platseranas betydelse avseende handel och samspel med omvärlden, såväl regionalt som interregionalt. Det finns huvudsakligen tre typer av depåfynd från järnåldern; folkvandringstidens depåfynd med spadformiga ämnesjärn respektive guldföremål. Den tredje typen är vikingatidens s.k. silverskattfynd. Av dessa är depåfynden med ämnesjärn och silverföremål de vanligaste medan gulddepåer endast är kända i två fall.

Projektansvarig

Per Ramqvist
Professor emeritus
E-post
E-post

Projektöversikt

Projektperiod:

2007-12-10 2010-12-31

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för idé- och samhällsstudier

Forskningsämne

Arkeologi

Projektbeskrivning

Den första delen av projektet kommer at behandla de vikingatida silverskattfynden. Genom att de flesta av de västernorrländska fynden gjordes under 1800- och första halvan av 1900-talet blir det viktigt att i detalj analysera uppgifterna om fyndomständigheterna samt jämföra dessa uppgifter med de samtida kartorna över de angivna byarna. Genom digitala kartöverlägg, dvs att gamla kartor digitaliseras in på den ekonomiska kartan, kan man erhålla en tämligen noggrann positionering i x- och y-led. Koordinater som i sin tur matas in i GPS-utrustningen som på ett enkelt sätt i den nutida terrängen för oss fram till den punkt som erhållits med kartöverläggen.

Vi kan via arkivalier och kartor säkerligen inte komma åt alla platser på ett nöjaktigt sätt varför även intervjuer av den lokala befolkningen kommer att prövas. Det kan tyckas avlägset, men faktum är att minnet av den uppståndelse fynden väckte för över hundra år sedan ännu kan leva kvar bland lokalbefolkningen. Även om inte minnet av själva fyndet lever, kan t ex informatörerna kanske veta var ”den gamla grinden”, ”fähuset” eller andra i samband med fyndomständigheterna nämnda företeelser varit placerade.

En inom projektet först genomförd sonderingsstudie får anvisa vilka och hur många av lokalerna som går att angripa med metalldetektoravsökning. Av de idag kända 12 silverdepåerna är fynduppgifterna på 5-8 av platserna av sådan karaktär att de synes möjliga att återfinna.

Efter att valet av lokaler genomförts kommer platserna att underställas metalldetektoravsökning. I samband därmed kommer kanske i något fall att behövas friköpning av åkrar, dvs betalning till jordbrukaren för förlorad höproduktion. Men mycket av arbetet kan skötas på våren respektive hösten då ytorna inte är under bruk. Det kan också i något fall bli aktuellt att av jordbrukare beställa plöjning för att överhuvudtaget kunna genomföra detektoravsökningen. Det ska påpekas att den bästa avsökningen görs i nyplöjda och harvade åkrar.

När den sannolika platsen för skattfyndet lokaliserats (vilket indikeras av en eventuell koncentration av silverfynd) görs en arkeologisk provundersökning för att undersöka om det där finns spår av samtida bebyggelse eller andra lämningar. När vi så sammanställer bilden av samtliga påträffade objekt görs ett val för under år 2 större avbaningar på förhoppningsvis ca fem av lokalerna med maskin för att fastställa lokalernas karaktär.