Hoppa direkt till innehållet
printicon

Det sociala reportagets vetenskapshistoria, 1840-2000

Forskningsprojekt Vad har det journalistiskt undersökande reportaget gemensamt med dokumentärfilmen och samhällsvetenskaperna?

I dagens medialiserade kunskapssamhälle omges vi av en mängd olika sociala verklighetsskildringar. Några når oss via TV, radio och dagspress, andra i dokumentärfilmens, den litterära rapportbokens och fotografiets former, eller som samhällsvetenskapliga undersökningar. Gemensamt är att de alla låter de sig förstås som ett slags sociala reportage. Projektets syfte är att undersöka hur dessa olika former av reportage – med verklighetsskildrande anspråk och politiskt färgade ambitioner – har använts allt sedan 1840-talet för att representera det sociala som en problematisk sfär i behov av empiriska undersökningar och politiska reformer.

Projektöversikt

Projektperiod

2013-05-28 2013-12-31

Finansiering

Vetenskapsrådet

Forskningsämne

Idéhistoria, Sociologi

Projektbeskrivning

I dagens medialiserade kunskapssamhälle omges vi av en mängd olika sociala verklighetsskildringar. På TV, radio och i dagspress möter oss dagligen journalistiskt undersökande reportage. På motsvarande sätt bidrar konstnärliga skildringar med realistiska anspråk – i dokumentärfilmens, den litterära rapportbokens och fotografiets former – till att uppmärksamma sociala missförhållanden i vår omgivning. I det avseendet är de journalistiska och konstnärliga reportagen samtidigt nära besläktade med de samhällsvetenskapliga undersökningar som kontinuerligt produceras för att förmedla kunskap om vår tids samhällsproblem. Oavsett om dessa skildringar når oss mer direkt via medier och utbildning eller indirekt i form av politiska beslut och åtgärder, låter de sig förstås som ett slags samhällets speglar vilka bidrar – och under lång tid har bidragit – till att prägla vår självförståelse som samhällsvarelser, och därigenom även samhällsutvecklingen i stort.

Det vanliga är emellertid att dessa olika typer av sociala verklighetsskildringar uppfattas som tydligt åtskilda kunskapsformer. Följaktligen har journalistikhistoriker ägnat sig åt det journalistiska reportagets utveckling, medan litteraturvetare studerat den dokumentariska litteraturen, samhällsvetare den egna disciplinens framväxt, och så vidare. Däremot har frågorna om de historiskt föränderliga kunskaps- och mediegränserna förblivit relativt outforskade, trots att grävande journalister och skönlitterära författare ofta låtit sig inspireras av samhällsvetenskapliga arbetssätt, trots att många av den första generationens sociologer hade sin bakgrund i journalistiken och – framför allt – trots att de alla låter sig betecknas som ”sociala reportrar”. I ordets ursprungliga betydelse ligger nämligen att ”reportern” (av latinets repo’rto) är någon som tillfälligt lämnar det egna och välbekanta för att under en begränsad period gästa eller leva med i en annan och mindre välbekant verklighet, för att sedan återföra och förmedla sina nyvunna erfarenheter till en vidare publik – oavsett om detta sker med hjälp av statistiska sammanställningar, litterära reseskildringar, journalistiska artiklar, radioreportage, sociala utställningar eller dokumentära filmer.

Mot den bakgrunden avser projektet att anlägga ett vidgat perspektiv på det sociala reportagets historia. Syftet är att undersöka hur olika former av reportage – med verklighetsskildrande anspråk och politiskt färgade ambitioner – har använts och intermedialt samverkat allt sedan 1840-talet för att representera det sociala som en problematisk sfär i behov av empiriska undersökningar och politiska reformer. Undersökningen är upplagd i form av ett antal fallstudier, vilka erbjuder olika men varandra kompletterande kronologiska och tematiska ingångar till ämnet. En övergripande hypotes är att det enskilda reportagets publika attraktionskraft, men också trovärdigheten i dess objektivitetsanspråk, bör förstås i sitt samtida samhällsvetenskaps- och mediehistoriska sammanhang. En teoretisk strävan är att på så sätt utveckla ett mediehistoriskt vidgat perspektiv på samhällsvetenskapernas historia, men också att bidra med en vetenskapshistorisk dimension till den litteraturvetenskapliga och journalistikhistoriska forskningen om det sociala reportaget. Därtill avser projektet att bidra till forskningen om hur den sociala sfären och relationen mellan privat och offentligt har formats och omformats in i vår tid. Därigenom berörs samtidigt mer generella frågeställningar rörande framväxten av dagens medialiserade kunskapssamhälle.
Ämnen: Idé- o lärdomshistoria / Idéhistoria, Vetenskapshistoria, Sociologi