Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Didaktiska aspekter av fjärrundervisning i Sverige

Doktorandprojekt inom Forskarskolan inom det utbildningsvetenskapliga området

Mitt doktorandprojekt handlar om fjärrundervisning i Sverige och didaktiska aspekter av fjärrundervisning.

Projektansvarig

Simon Skog
Doktorand
E-post
E-post
Telefon
090-786 72 51

Projektöversikt

Projektperiod:

Startdatum: 2020-08-03

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Pedagogiska institutionen

Forskningsområde

Pedagogik, Utbildningsvetenskap

Projektbeskrivning

Projektet är finansierat av Pedagogiska Institutionen vid Umeå Universitet där jag är anställd, men även delvis av Region Västerbotten. Detta eftersom mitt projekt ingår ett större forskningssammanhang, ett ULF-projekt, till vilket jag kommer att göra ett forskningsbidrag. ULF står för Utveckling, Lärande och Forskning, och är initierat av staten för att bidra till ett närmare samarbete mellan praktiken och forskningen. Således handlar mitt forskningsprojekt om praktiknära forskning och mitt studieobjekt utgörs av den fjärrundervisning som sker inom samarbetet mellan tio inlandskommuner, R10, och som drivs och utvecklas av IT-pedagoger i Region Västerbotten.

I Sverige är fjärrundervisning som skolform reglerad i Skollagen och beskrivs som en interaktiv undervisningsform som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där lärare och elever är separerade i rum men inte i tid (1 kap. 3§, SFS2010:800). Vid fjärrundervisningen måste vidare en handledare fysiskt befinna sig tillsammans med eleverna vid undervisningstillfället för att ge stöd och ta ansvar för eleverna under lektionen (prop. 2014/15:44). Ansvaret att planera, genomföra och bedöma elevernas kunskapsnivå för att få underlag till betygssättning ligger dock på fjärrlärarens ansvar. Begreppet fjärrundervisning kan som ett politiskt begrepp eftersom skollagen specifikt reglerar och särskiljer fjärrundervisningen från annan slags asynkron distansundervisning, och har alltså en särskild reglering som också handlar om i vilka ämnen fjärrundervisning är tillåten. Just nu är det språk, modersmål, samiska i sameskolan och teckenspråk, samt för att ge elever studie-handledning på modersmål och integrerad samisk undervisning (Skollagen, 2010:800). På förslag är dock att från halvårsskiftet 2021 tillåta fjärrundervisning om det inte finns någon lärare som uppfyller skollagens krav på legitimation och behörighet eller om elevunderlaget är begränsat. Fjärrundervisning ska även få användas för en elev som inte kan delta i traditionell undervisning på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik.

När jag närmar mig den undervisningspraktik som fjärrundervisnigen utgör är den alltså reglerad av skollagen på ett sådant vis att det påverkar genomförandet av undervisningen. Detta påverkar i sin tur olika didaktiska aspekter av genomförandet i fråga om planering, val av uppgifter, möjlighet till interaktion och så vidare.

Syftet med mitt doktorandprojekt är att skapa en teoretisk förståelse för fjärrundervisning som undervisningspraktik och i ljuset av den förståelsen empiriskt studera didaktiska aspekter i relation till läraren, eleverna och handledaren. Ett vidare syfte handlar om att mitt kunskapsbidrag kan bidra till en mer tillgänglig och likvärdig skola där fjärrundervisning kan utgöra en del av realiseringen av visionen.

De övergripande forskningsfrågorna handlar om:
- hur vi teoretiskt kan förstå fjärrundervisning
- hur lärare genomför fjärrundervisning didaktiskt
- hur elever uppfattar fjärrundervisningen
- vilken roll handledaren har i undervisningen och på vilket sätt handledaren kan utgöra en didaktisk resurs

Genomförandet av mitt doktorandprojekt handlar om fyra delstudier och en kappa i vilken en övergripande analys av delstudierna kommer att ske. Den första delstudien handlar om att försöka utveckla en teoretisk förståelse för fjärrundervisning i Sverige som utgör mitt studieobjekt. Den första delstudien handlar därför om en teoretisk artikel där jag försöker utveckla en teoretisk konceptualisering genom vilken man kan förstå fjärrundervisningens karaktäristiska drag som undervisningspraktik. I de följande tre delstudierna är sedan tanken att jag ska tillämpa min konceptualisering av fjärrundervisning i empiriska studier kring didaktiska aspekter av undervisningspraktiken.

I fråga om teoretiska perspektiv i mitt forskningsprojekt handlar det om en konstruktivistisk syn på kunskap och ett sociokulturellt perspektiv på lärande i stort. I min analys kommer jag därför att använda teoretiska begrepp såsom ”situerat lärande”, ”medierat lärande”, ”konstruerat lärande” för att begreppsligöra och förklara didaktiska aspekter.