Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Doktorandernas beroende av handledare och lokala forskningsnätverk för framgångsrik avhandlingsskrivning och framtida forskarkarriär

Forskningsprojekt Den ökade kollektiviseringen av vetenskaplig kunskapsproduktion förändrar villkoren både för forskarutbildningen och den senare karriärutvecklingen. I och med att vetenskaplig verksamhet i allt högre grad utförs i stora forskarlag har handledaren och den lokala forskningsmiljön större betydelse för doktorandernas möjlighet till meritering under forskarutbildningen och den postdoktorala karriärutvecklingen.

Projekts syfte är att undersöka hur händelser under forskarutbildningstiden påverkar individernas karriär och i vilken utsträckning framgångsrika akademiska karriärer beror på meritering och tillgång till forskningsnätverk under forskarutbildningsperioden.

Projektansvarig

Rickard Danell
Professor
E-post
E-post
Telefon
090-786 95 11

Projektöversikt

Projektperiod:

2022-01-01 2024-12-31

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Sociologiska institutionen

Forskningsområde

Sociologi

Externa finansiärer

Vetenskapsrådet

Projektbeskrivning

Vetenskaplig verksamhet är i allt högre grad en fråga om lagarbete. Även om de kollektiva arbetet är särskilt tydligt inom teknik, naturvetenskap och medicinsk forskning är det även starkt ökande inom samhällsvetenskap. Forskningens "kollektivisering" ändrar villkoren för forskarutbildningen i och med att doktorandens avhandlingsarbete är en integrerad del av forskargruppens kollektiva arbete. I projektet formuleras några kritiska frågor rörande en ”kollektiv modell” för forskarutbildning.

För det första, i vilken utsträckning den kollektiva modellen och det omfattande medförfattarskapet leder till att handledare och den omgivande forskningsmiljön blir avgörande för doktorandernas förmåga att skriva en avhandling av hög vetenskaplig kvalitet? Kommer begåvade doktorander som inte ingår i starka forskningsmiljöer att få det svårare?

För det andra är det berättigat att fråga hur den kollektiva modellen, med betoning på social integration, påverkar rekryteringen av framtida forskare, till exempel med avseende på forskarnas kön och etnicitet. För det tredje kan man fråga vilka långsiktiga konsekvenser modellen har för individers utveckling till oberoende forskare?

Syftet med detta projekt är att undersöka hur händelser under forskarutbildningstiden påverkar individernas karriär och i vilken utsträckning framgångsrika akademiska karriärer beror på meritering och tillgång till forskningsnätverk under forskarutbildningsperioden. En central idé i projektet är att den ökade kollektiviseringen av vetenskaplig kunskapsproduktion förändrar villkoren både för forskarutbildningen och den senare karriärutvecklingen. I och med att vetenskaplig verksamhet i allt högre grad utförs i stora forskarlag har handledaren och den lokala forskningsmiljön större betydelse för doktorandernas möjlighet till meritering under forskarutbildningen och den postdoktorala karriärutvecklingen. Kollektivisering av kunskapsproduktion förstärker sannolikt kumulativa fördelar i karriärutveckling, d v s att relativt små initiala skillnader i prestation får betydande konsekvenser för individernas karriärutveckling över tid.

I projektet kommer vi att följa karriärutvecklingen för 15017 individer med doktorsexamen (under åren 2006-2012) i medicin, naturvetenskap eller samhällsvetenskap, vid Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Karolinska institutet, Kungliga tekniska högskolan, Linköpings universitet, Lunds universitet, Umeå universitet, samt Uppsala universitet. Planerade studier är både kvantitativa och kvalitativa. Vi kommer att rekonstruera individuella karriärhistorier från tiden som doktorand till och med 2021. För de kvantitativa studierna sammanställs en databas över individernas publikations- och anställningshistoria m.m. Publikationsdata för doktorander och deras handledare kommer att kompletteras med registerdata från SCB: (1) Universitets- och högskoleregistret; (2) Registret över personal vid universitet och högskolor; (3) STATIV – en longitudinell databas för integrationsstudier; (4) Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier.

Projektet omfattar fyra empiriska studier

I den första studien planerar vi att analysera handledaren och den lokala forskningsmiljöns betydelse för doktorandernas prestationer under sina doktorandstudier. I den andra studien planerar vi undersöka hur händelser under forskarutbildningstiden påverkar doktorandernas tidiga karriärutveckling. I den tredje studien planeras undersökningar av kumulativa fördelar för den långsiktiga karriärutvecklingen. Den fjärde planerade studien kommer att bygga på intervjuer med ett strategiskt urval av forskare, gällande deras forskarutbildningstid och vetenskapliga karriär. För att intervjupersonerna ska kunna orientera sig i sin egen vetenskapliga karriär kommer socio-bibliometriska kartor att användas som underlag. Frågor rörande doktoranders kön och etnicitet kommer att uppmärkas i varje delstudie.

Externa finansiärer