ECAT-utredning av forskartillgång av data inom DSA
Forskningsprojekt
Hur väl fungerar EU:s nya regler för digitala plattformar i praktiken? Projektet undersöker forskares möjligheter att få tillgång till data från stora plattformar enligt Digital Services Act, med särskilt fokus på livestreaming – ett område som kan utgöra en blind fläck i EU:s nya system för insyn och granskning.
EU:s Digital Services Act ska göra stora digitala plattformar mer transparenta och ge forskare bättre möjligheter att granska deras verksamhet. Projektet undersöker hur denna dataåtkomst fungerar i praktiken och vilka hinder som finns. Särskilt fokus ligger på livestreaming, där innehåll ofta är tillfälligt och svårt för forskare att få tillgång till.
Hur fungerar EU:s nya regler för digitala plattformar i praktiken? Och vilka möjligheter har forskare att granska vad som händer på de stora plattformarna?
Under 2025–2026 har Moa Eriksson Krutrök medverkat som EU-expert i ett arbete inom European Centre for Algorithmic Transparency (ECAT), med fokus på tillämpningen av Digital Services Act (DSA). Tillsammans med en grupp forskare och experter från EU har hon, tillsammans med Felicia Lundstedt, doktorand vid Sociologiska institutionen, och Therese Enarsson, lektor i juridik, undersökt hur möjligheten för forskare att få tillgång till plattformsdata fungerar i praktiken, med särskilt fokus på artikel 40(12) i DSA.
Arbetet har omfattat expertmöten, workshops och analyser av forskarnas möjligheter att få tillgång till data från mycket stora onlineplattformar. En rapport från expertarbetet färdigställdes inom EU i juli 2026.
Från utredningsarbete till forskning
Arbetet har också lett till forskning som undersöker tillgången till en viss typ av data som ofta utesluts från plattformarnas lagring: livestreams. Eftersom livestreams ofta är tillfälliga och kan vara tekniskt och procedurmässigt svåra att få tillgång till skapas särskilda hinder för forskning och granskning av detta innehåll, trots att plattformarna har en skyldighet att ge insyn i alla former av innehåll som kan utgöra en systemisk risk - som exempelvis desinformationsspridning, olaglig aktivitet eller valpåverkan.
Studien bidrar därmed till en bredare fråga om hur möjligheten till forskning och insyn faktiskt fungerar när EU:s nya plattformsregler omsätts i praktiken.