Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 11 maj 2021)

printicon

En fördjupning av elevenkäten genomförd på elever som läser specialidrott

Forskningsprojekt Utbudet av specialidrott har ökat sedan det nya systemet infördes 2011 och lockar i dag många elever att läsa vid ett RIG eller NIU och därigenom satsa på sitt idrottande under gymnasieåren. Utbudet av specialidrott verkar däremot inte vara tilltalande eller möjligt att välja för alla elever då det framför allt är män, elever med svensk bakgrund, elever som kommer från familjer där föräldrarna har hög utbildningsnivå samt elever som är inriktade mot lagbollidrott, som deltar i verksamheten.

Projektets syfte är att beskriva utbudet av specialidrott i Sverige och utifrån enkäter med elever som läser specialidrott på RIG eller NIU belysa de skillnader och likheter som finns mellan olika elevgrupper och de miljöer de är verksamma inom avseende; vilka eleverna är, vilka idrotter de utövar, hur eleverna mår samt hur eleverna upplever och bedömer idrottsmiljöerna. I projektet analyseras resultat från de drygt 7 800 elever som svarade på enkäten 2018, samt förändringen över tid för drygt 13 700 elever som svarade på vissa av frågorna mellan 2013 och 2019.

Projektansvarig

Magnus Ferry
Universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 53 09

Projektöversikt

Projektperiod:

2020-01-01 2021-06-30

Finansiering

Riksidrottsförbundet

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Pedagogiska institutionen

Forskningsområde

Pedagogik

Projektbeskrivning

Utbudet av specialidrott har ökat sedan det nya systemet infördes 2011 och lockar i dag många elever att läsa vid ett RIG eller NIU och därigenom satsa på sitt idrottande under gymnasieåren. Utbudet av specialidrott verkar däremot inte vara tilltalande eller möjligt att välja för alla elever då det framför allt är män, elever med svensk bakgrund (dvs. är född i Sverige och med minst en förälder född i Sverige), elever som kommer från familjer där föräldrarna har hög utbildningsnivå samt elever som är inriktade mot lagbollidrott, som deltar i verksamheten.

Eleverna som besvarat enkäterna är i stor utsträckning nöjda med den specialidrottsmiljö de är en del av. Främst är eleverna nöjda med organiseringen av specialidrotten, träningsmöjligheterna, tränarnas kunskaper inom idrott och tillgången till vissa sorters resursstöd (exempelvis vid skador). Något lägre värderar eleverna möjligheterna till individuella anpassningar utifrån deras behov. Resultatet på många enkätfrågor visar samtidigt att specialidrotten värderas högre av de manliga eleverna än de kvinnliga. Upplevelserna mellan elever som utövar lagbollidrott och elever som utövar övrig idrott varierar beroende på frågeområdet. På det stora hela har elevernas värdering av frågorna och upplevlerser av specialidrott förbättras under den undersökta perioden.

Bakgrund

Idrottsprofilerade gymnasieutbildningar växte fram i Sverige under början av 1970-talet i och med att de första Riksidrottsgymnasierna (RIG) startade 1972 som en försöksverksamhet på två orter. Syftet med dessa utbildningar var i första hand att erbjuda lovande idrottsungdomar bättre träningsförhållanden och underlätta elevernas kombination av gymnasieutbildning och elitidrottssatsning. Från att i början endast vara möjligt för ett begränsat antal elever att läsa specialidrott, de som var antagna vid ett RIG, fick även gymnasieskolor, såväl kommunala som fristående, från och med läsåret 1994/95 möjligheten att erbjuda kurser i specialidrott till sina elever. Detta fick till följd att antalet elever som läste ämnet specialidrott ökade kraftigt

Inför läsåret 2011/12 reformerades gymnasieskolan och skolornas möjligheter till att erbjuda ämnet specialidrott begränsades återigen. Som en följd av reformen var det endast skolor som var godkända av Skolverket att anordna ett RIG eller en nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU) som kunde erbjuda kurser i specialidrott (Lund & Liljeholm, 2012). Kraven på RIG och NIU skiljer sig något åt, exempelvis genom att kraven på socialt omhändertagande är högre inom RIG då skolan ansvarar för såväl boende som idrottsliga och studiemässiga delar (Riksidrottsförbundet, 2019).

Sett i ett större perspektiv är det nuvarande systemet med idrottsutbildningar på gymnasiet en viktig stödform för prestationsutvecklingen inom svenska idrott och en del av den framgångsrika svenska idrottsmodellen (Eriksson, 2010). Utbildningarna ger också elever möjlighet till en dubbel karriär genom att kombinera en seriös elitsatsning med lika seriösa gymnasiestudier (Stambulova, Engström, Franck & Linnér, 2013). RIG och NIU kan därmed ses som en viktig del av Riksidrottsförbundets vision att utveckla ett av världens bästa system för kombinationen av elitidrott och utbildning på gymnasie- och högskolenivå.

Det svenska systemet med idrottsprofilerade utbildningar håller samtidigt på att förändras, då Utbildningsdepartementet under 2020 har kommit med ett antal förslag som kommer ha stor påverkan på utformningen och dimensioneringen av utbildningar i specialidrott (Prom. U2020/04134/GV). Det nya systemet föreslås träda i kraft 2024, och innebär bland annat att antalet utbildningsplatser kommer att minska avsevärt och att det endast ska finnas en typ av riksrekryterande utbildning inom specialidrott.

Syfte

Projektets syfte är att beskriva utbudet av specialidrott i Sverige och utifrån enkäter med elever som läser specialidrott på RIG eller NIU belysa de skillnader och likheter som finns mellan olika elevgrupper och de miljöer de är verksamma inom avseende; vilka eleverna är, vilka idrotter de utövar, hur eleverna mår samt hur eleverna upplever och bedömer idrottsmiljöerna.

Underlag i projektet

För att beskriva omfånget och utbudet av skolor som erbjuder specialidrott inom den svenska gymnasieskolan, används information över beviljade utbildningar som finns tillgänglig på Skolverkets hemsida. I informationen framgår huvudman för utbildningarna, idrott och antalet utbildningsplatser.

För att beskriva vilka elever som läser specialidrott är används statistik erhållen från Skolverket. I denna information framgår uppgifter om elevernas kön, bakgrund, föräldrars utbildningsnivå, elevernas betyg i samtliga kärnämnen och specialidrottskurser, samt elevernas genomsnittliga meritvärde. Som komplement finns även information om vilka gymnasieprogram som eleverna läser samt vilket huvudmannaskap de aktuella skolorna har. För att beskriva lärarna i specialidrott används statistik från Skolverket över antalet lärare med lärarlegitimation.

Huvudresultat, fördjupning och analys av elevernas upplevlerser av och synpunkter på verksamheten bygger på den elevenkät Origo Group genomförde på uppdrag av RF under våren 2018 med elever som läste specialidrott vid RIG och NIU. Enkäten är årligen återkommande och obligatorisk för elever vid RIG. År 2018 bekostade RF enkäten för samtliga skolor med RIG eller NIU, vilket resulterade i att 7848 specialidrottselever besvarade enkäten.

Från Origo Group har även enkätmaterial erhållits från tidigare omgångar av elevenkäten, vilket möjliggör en analys av hur vissa aspekter förändrats över tid. De skolor som tagits med i analysen är de som har besvarat enkäten minst tre år av följande år: 2013, 2015, 2017 och 2019. Totalt: 13722 enkätsvar.

Sammanfattning av resultatet

Utbudet av specialidrott har ökat sedan det nya systemet infördes 2011 och lockar i dag många elever att läsa vid ett RIG eller NIU och därigenom satsa på sitt idrottande under gymnasieåren. Att många elever får möjlighet till en dubbel karriär, där de efter idrottskarriären kan gå vidare till i ett normalt liv i samhället, pekar på att systemet är framgångsrikt och en viktig del av den svenska idrottsmodellen (Stambulova m.fl., 2013). Samtidigt visar resultatet, i likhet med tidigare studier (Ferry & Olofsson, 2009), att utbudet av specialidrott inte verkar vara tilltalande eller möjligt att välja för alla elever. Det är framför allt är män, elever med svensk bakgrund (dvs. är född i Sverige och med minst en förälder född i Sverige), elever som kommer från familjer där föräldrarna har hög utbildningsnivå samt elever som är inriktade mot lagbollidrott, som deltar i verksamheten. Till stor del kan detta bero på att utbudet av olika idrotter främst erbjuds inom ett fåtal stora lagbollidrotter, men eleverna som läser specialidrott speglar inte heller deltagarmönstren inom idrottsrörelsen. Specifikt avseende andelen män och kvinnor som läser specialidrott finns det fortfarande många idrotter som inte uppfyller kravet på att minst 40 procent av eleverna är från det underrepresenterade könet. Vissa andra idrotter har dock lyckats väl med att attrahera både män och kvinnor att läsa specialidrott. I det nya systemet för specialidrott som föreslås starta läsåret 2024, kommer antalet platser att reduceras märkbart och det kommer endast att finnas en form av riksrekryterande utbildning (Prom. U2020/04134/GV)., En viktig fråga att adressera det nya systemet för specialidrott är hur systemet ska utformas för att det skakunna vara tillgängligt för alla elever oavsett bakgrund och hur fler elever från de i dag underrepresenterade grupperna ska kunna lockas till att läsa specialidrott.

Eleverna som besvarat enkäten är i stor utsträckning nöjda med den specialidrottsmiljö de är en del av. Främst är eleverna nöjda med organiseringen av specialidrotten, träningsmöjligheterna, tränarnas kunskaper inom idrott och tillgången till vissa sorters resursstöd (exempelvis vid skador). Något lägre värderar eleverna möjligheterna till individuella anpassningar utifrån deras behov och tillgången till idrottspsykologiskt stöd. Totalt sett har elevernas värdering av frågorna förbättras under den undersökta perioden. I det nya systemet blir det viktigt att hitta former för att ge eleverna bra möjligheter till individuella anpassningar och att stärka tillgången till idrottspsykologiskt stöd. Resultatet på många enkätfrågor visar också att specialidrotten värderas högre av de manliga eleverna än de kvinnliga. Upplevelserna mellan elever som utövar lagbollidrott och elever som utövar övrig idrott varierar beroende på frågeområdet. En fråga att fundera på för framtiden är vad som behöver förändras och utvecklas för att alla elever ska vara nöjda med sin situation.

Trots olika utbildningsinsatser de senaste åren finns det fortfarande få legitimerade lärare som undervisar i ämnet specialidrott. De som undervisar är istället oftast bra tränare i respektive idrott. De som undervisar upplevs som duktiga och uppskattas av sina elever, men det är samtidigt många elever som anser att det inte är tillräckligt tydligt vad som bedöms och betygsätts i ämnet specialidrott, vilket kan påverkar likvärdigheten inom ämnet negativt.

De flesta av eleverna anger att det finns förutsättningar för att kunna satsa på både sin idrott och sin skolgång, det vill säga en dubbel karriär. I likhet med tidigare studier pekar dock resultatet på att eleverna prioriterar sitt idrottande framför skolan när det blir ont om tid. Det blir helt enkelt omöjligt ibland att satsa fullt ut på både idrotten och skolan – eleverna måste prioritera. Eleverna upplever också i stor utsträckning att de utvecklas inom sin idrott och att deras kunskaper om idrottens teknik och taktik, idrottsfysiologi och kost förbättras. En stor andel av eleverna har också höga gymnasiebetyg, vilket tyder på att de klarar av kombinationen av utbildning och idrott på ett bra sätt och är ambitiösa i sina studier (Eriksson, 2010). Specifikt i ämnet specialidrott har en stor del av eleverna, något fler av kvinnorna, också höga betyg. Utifrån att ämnet specialidrott kan utgöra en stor del av elevernas gymnasieutbildning, påverkar detta elevernas konkurrenskraft till högre utbildningar positivt.

En stor andel av de elever som svarat på enkäten upplever att de får stöd och uppmuntran från sina föräldrar i sin idrottssatsning, känner sig trygga i gruppen och upplever att det är bra stämning bland eleverna inom specialidrottsmiljön. Upplevelsen av gemenskap mellan kvinnor och män varierar däremot mellan olika elevgrupper och upplevs inte lika bra bland de kvinnliga eleverna. Att de kvinnliga eleverna inte upplever att gemenskapen är lika bra, kan till viss del förklaras av att de är färre, men är också något som de involverade i utbildningarna måste ta hänsyn till i sin verksamhet. Nästan en tiondel av eleverna har erfarenhet av att bli nollad eller inkilad och 7 procent av eleverna har erfarenheter av att bli utsatt för någon form av kränkning på skolan, främst av andra elever, men i några fall också av lärare på skolan. Att det är så många av eleverna som har dessa negativa erfarenheter är något som måste uppmärksammas och hanteras av de olika specialidrottsmiljöerna.