"False"
Hoppa direkt till innehållet

Studenter som inte bytt lösenord sedan 7 maj kan inte logga in på studentwebben. Läs hur du byter lösenord.

printicon
Huvudmenyn dold.

En fot här en fot där: Hur påverkas hållbar ekonomisk utveckling, innovation och arbetsliv av fritidshusägande i Sverige?

Forskningsprojekt Våra vardagsliv blir alltmer fragmenterade mellan olika platser, till exempel mellan olika bostäder. Teknologiska framsteg och förändrade arbets- och anställningsvillkor, såsom frilansarbete och arbete hemifrån, har inneburit att hemmet och andra platser utöver den traditionella arbetsplatsen blir alltmer centrala för arbetslivet för många människor. Målet för projektet är att bättre förstå fritidsbostäders användning som platser för arbete och turism.

Detta forskningsprojekt fokuserar på den ökande rumsliga fragmenteringen av vardagslivet i Sverige, särskilt mellan permanent- och fritidsboenden. Den rumsliga uppdelningen mellan dessa platser kopplade till arbetsliv och fritiden har luckrats upp alltmer över tid. Projektet syftar till att utforska hur denna uppluckring påverkar lokal och regional ekonomisk utveckling, innovation och arbetsliv i olika rumsliga sammanhang.

Projektöversikt

Projektperiod:

2024-01-01 2026-12-31

Finansiering

FORMAS

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för geografi

Externa medverkande

Dominci Power

Forskningsområde

Kulturgeografi

Projektbeskrivning

Ekonomin sker i allt högre utsträckning utanför vår primära arbetsplats. Teknologiska framsteg, förändrade könsrelationer och familjeformer, samt nya mönster för frilansarbete och arbete hemifrån har inneburit att hemmet och andra platser än den traditionella arbetsplatsen blir allt viktigare för många människor. Men att arbeta hemifrån innebär inte bara arbete från permanentbostaden. Fritidsbostäder är ett utbrett fenomen i Sverige, och att arbeta på annan plats innebär ofta från din fritidsbostad. Från att ha setts som hus för fritidsaktiviteter används de numera under längre och mer varierade perioder. Teknisk utveckling, Covid-19-pandemin, individualiseringen av arbete och femdagarsveckans minskande betydelse har gjort att fritidsbostäder också blivit arbetsplatser. Således kan fritidsbostäder fungera som arbets- och affärsplatser, som kopplar samman och påverkar både landsbygden och staden.

 

Det finns cirka 600 000 fritidsbostäder i Sverige, vilket innebär resande för flera miljoner människor under olika perioder varje år. Trots omfattningen av detta boende har forskning och policy framför allt behandlat dessa resor som del av turistindustrin, eller i värsta fall som ohållbar turism som utarmar lokalsamhället. Mot denna bakgrund syftar projektet till att bättre förstå vad fritidsbostäder betyder för hållbar utveckling, samt hur rörligheten till fritidsbostäder passar in i det nya arbetslivet. Projektets fokusområden är mönster för regional utveckling och användning av fritidsbostäder; regionala fall där fritidsbostäder är

framträdande; samt platser där arbetstagare från särskilda sektorer är överrepresenterade som fritidsbostadsägare.

Senast uppdaterad: 2024-04-03