Hoppa direkt till innehållet
printicon

Ett familjevänligt arbetsliv? Politik och praktik i tvåförsörjarsamhället.

Forskningsprojekt Projektet syftar till att undersöka om familjepolitikens verktyg ger föräldrar en positiv kontroll över stressfaktorer i arbete och familj och hur variation i detta avseende påverkar arbetslivets stratifiering efter kön och klass.

Projektet undersöker hur föräldrars strategier för att förena arbete och familj samspelar med deras faktiska möjligheter att anpassa arbetet efter familjens behov. En central fråga är om man de facto kan utnytttja lagstadgade rättigheter till anpassning (flexibelt uttag av föräldraledighet, kortad arbetstid, ledighet för vård av barn). Projektet undersöker även hur föräldrars strategier och arbetets anpassningsbarhet och villkor samvarierar med graden av konflikt mellan arbete och familj (’work-family conflict’), dvs upplevelsen av att arbetet skapar en negativ stress i familjelivet samt ytterligare mått på stress och välbefinnande.

Projektöversikt

Projektperiod

2016-10-03 2017-12-12

Forskningsämne

Sociologi

Projektbeskrivning

I ambitionen att skapa ett jämställt tvåförsörjarsamhälle betraktas Sverige ofta som ett föregångsland. Svensk familjepolitik syftar till att göra det möjligt att kombinera arbete och familj och lagstiftningen omfattar inte bara rätt till offentlig barnomsorg, den ger också småbarnsföräldrar en rad verktyg för att anpassa arbetet till familjens behov. Hit hör en lång och flexibel föräldraförsäkring, rätten att korta arbetstiden med upp till en fjärdedel tills barnet fyller åtta och rätt till ersatt ledighet med sjuka barn. Mycket tyder emellertid på att dessa kan vara otillräckliga. Upplevelsen av att arbetet skapar en negativ stress i familjelivet framstår t ex som minst lika utbredd i Sverige som i andra länder. Tidspressen i småbarnsfamiljer har ökat till följd av kvinnors längre arbetstider och politiken tycks inte ha ändrat på det faktum att småbarnsmödrar tar ett oproportionerligt stort ansvar för hem- och omsorgsarbete, till men för deras hälsa, karriär och löneutveckling. Det är därför inte konstigt att vi – i media, på arbetsplatser och bland opinionsbildare – fått en livlig debatt om det s k ’livspusslet’. Mer förvånande är att vi saknar vetenskaplig kunskap om hur och för vilka grupper politiken bidrar till ett familjevänligt arbetsliv. Denna kunskap är särskilt angelägen med tanke på att den verktygslåda politiken erbjuder – med deltidsarbete i fokus - förblivit densamma, medan arbetsliv och familjer förändrats.

Projektet baseras på en enkät till 5000 småbarnsföräldrar och syftar till att undersöka om familjepolitikens verktyg ger föräldrar en positiv kontroll över stressfaktorer i arbete och familj och hur variation i detta avseende påverkar arbetslivets stratifiering efter kön och klass. Projektet omfattar två integrerade steg:

* I steg ett undersöker vi hur föräldrars strategier för att förena arbete och familj samspelar med deras faktiska möjligheter att anpassa arbetet. En central fråga är om man de facto kan utnytttja lagstadgade rättigheter till anpassning (flexibelt uttag av föräldraledighet, kortad arbetstid, ledighet för vård av barn), samt hur och varför denna möjlighet nyttjas/inte nyttjas. Vi studerar också vad de lagstadgade rättigheterna betyder i förhållande till krav och inflytandemöjligheter i det moderna ’flexibla’ arbetet och hur strategier och anpassningsmöjligheter varierar med kön och klass.

* I steg 2 undersöker vi hur föräldrars strategier och arbetets anpassningsbarhet och villkor samvarierar med graden av konflikt mellan arbete och familj (’work-family conflict’), dvs upplevelsen av att arbetet skapar en negativ stress i familjelivet samt ytterligare mått på stress och välbefinnande.

Projektet möjliggör en närstudie av småbarnsföräldrar - en grupp som står i centrum för svensk familjepolitik och som i flera avseenden befinner sig i kritisk livsfas. Då det saknas studier av familjepolitikens faktiska betydelse för föräldrars möjligheter att balansera kraven i arbete och familj kan projektet bidra med kunskap med uppenbar policyrelevans. Projektet ger ett såväl empiriskt som teoretiskt bidrag till forskningen om konflikten arbete-familj; ett fält på stark internationell frammarsch. Resultaten kan också vara av värde för arbetsmiljöforskningen och för den internationella välfärdsforskningen, där Sverige är ett teoretiskt intressant case.