Hoppa direkt till innehållet
printicon

European Social Survey

Forskningsprojekt European Social Survey (ESS) är en attityd- och beteendeundersökning som genomförs vart annat år i mer än 30 Europeiska länder, varav ett är Sverige.

Två till tre tusen individer per land intervjuas om deras attityder till immigration, demokrati, jämlikhet, media, medicinanvändning, deltagande i samhället, tilltro till politiker och andra människor, hälsa, sociala nätverk och psykologiska grundvärderingar och mycket, mycket mer. Upplägget gör det möjligt att studera såväl förändring som dagsaktuella frågor. ESS vänder sig till forskare, journalister, politiker, studenter och en intresserad allmänhet. Data från ESS är fritt för vem som helst att använda via nedladdning eller genom enklare bearbetningar direkt på nätet. Mikael Hjerm är ansvarig för den svenska delen av ESS.

Projektöversikt

Projektperiod

2007-09-27 2010-12-31

Finansiering

Riksbanken, 2003-2007: 5 000 000 kr
FAS, 2003-2007: 5 000 000 kr
Vetenskapsrådet, 2003-2007: 5 000 000 kr

Forskningsämne

Sociologi

Projektbeskrivning

European Social Survey (ESS) är en attityd- och beteendeundersökning som hittills genomförts tre gånger i mer än 30 Europeiska länder, varav ett är Sverige. Två till tretusen människor per land intervjuas om deras attityder till, till exempel, invandring, demokrati, jämställdhet, media och medicinanvändning, deltagande i samhället, kontaktnät och psykologiska predispositioner.

I en tid av stora politiska och samhällsomvälvande förändringar i såväl Europa som globalt har betydelsen av att förstå människors attityder, värderingar och beteenden blivit allt större för möjligheterna att uttolka vår samtid. ESS har på fem år etablerats som den viktigaste och säkraste informationskällan gällande attityder, värderingar och beteenden för forskare, massmedia, politiska beslutsfattare och analytiker. Faktorer som omfattningen och kvalitén av ämnesområdena i undersökningen, den gedigna kvalitetssäkringen och standardiseringen, dokumenteringen, snabbheten att producera data och inte minst den allmänna tillgängligheten har bidragit till ESS framgångar.

ESS har tre övergripande vetenskapliga mål med själva datainsamlingen.

För det första att möjliggöra komparation av nyckelindikatorer mellan och inom länder på ett så bra sätt som möjligt kombinerat med undersökandet av dagsaktuella attityder och värderingar. Målet är att producera det kvalitativt bästa surveydatamaterial som finns kombinerat med en sällan skådad innehållsmångfald. Ett tecken på att vi lyckats är att ESS som enda samhällsvetenskapliga projekt hittills tilldelats det prestigefyllda Descartespriset för vetenskaplig excellens.

Det andra syftet är att mäta förändring av sociala fenomen över tid. För att kunna göra det måste samma frågor ställas regelbundet, vilket görs i och med att merparten av de ingående frågorna replikeras i varje undersökning. Många förändringar av attityder, beteenden och värderingar tar lång eller mycket lång tid och följaktligen har vi ännu inte sett den fulla betydelsen som ESS kommer att ha i framtiden för förståelsen av sådana förändringar. För att möjliggöra detta jobbar man inom ESS hårt med att skapa indikatorer som kommer att stå sig långt fram i tiden.

För det tredje är syftet att skapa sociala indikatorer. ESS vill skapa stabila samhällsvetenskapliga indikatorer för att beskriva tillstånd i länder. Indikatorer som till exempel rör jämställdhet, lycka eller brottslighet är konstruerade för att fungera som komplement till vedertagna ekonomiska mått som till exempel BNP. Forskare, politiker och andra analytiker kan använda sig av dessa indikatorer för att jämföra länder, regioner eller grupper av individer på ett vedertaget och accepterat sätt.

ESS är inte tänkt att användas av bara forskare utan också av massmedia, politiska beslutsfattare, analytiker, lärare och en intresserad allmänhet. ESS är ett altruistiskt projekt i den bemärkelsen att data är fri och gratis att använda för vem som helst, vilket möjliggör en bred användning av insamlade data. Vidare tillhandahåller ESS via NESSTAR möjligheten att genomföra beräkningar och databearbetningar direkt på nätet utan att data behöver laddas ner. Detta är en funktion som både underlättar för till exempel journalister men som också är viktig för spridningen av data till användare i länder med begränsade dataresurser. Den gemensamma infrastrukturen finansieras av Europeiska kommissionen inom ramen för infrastruktursatsningar samt av European Science Foundation. Nationella forskningsråd finansierar datainsamlingarna i respektive land.