Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 18 januari 2021)

printicon

Fekal inkontinens – poängsystem, livskvalitet och kirurgisk intervention

Doktorandprojekt Fekal inkontinens, den tysta åkomman.

Trots att en stor del av populationen kan antas lida av fekal inkontinens är det fortsatt sammankopplat med genans, skuld och skam. Patienter diskuterar sällan sina besvär med hälso- och sjukvårdspersonal. Det är ett således ett ämne som ger upphov till utmaningar och i behov av ytterligare forskning för optimering av arbetsverktyg för skattning av svårighetsgrad och utbredning av fekal inkontinens, kartläggning av patienters livskvalitet samt utvärdering av kirurgiska behandlingsmetoder.

Doktorand

Projektöversikt

Projektperiod:

2018-09-28 2022-01-31

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Medicinsk fakultet

Forskningsämne

Klinisk medicin

Projektbeskrivning

Fekal inkontinens (FI) innebär ofrivillig förlust av fast eller lös avföring. Det finns flera orsaker till FI, otillräcklig reservoarkapacitet, abnormal sfinkterfunktion eller bäckenbotten, förändrad avföringskonsistens och icke adekvat rektal känsel.

I litteraturen återfinns en stor spridning avseende skattad prevalens och professionen misstänker ett stort mörker tal. Således kan förekomsten av FI i populationen förväntas vara betydande. FI har en negativ påverkan på individers livskvalitet och patienter har rapporterat social isolering, undviker fysisk aktivitet och delta i sociala aktiviteter på grund av rädsla för läckage.

Ett arbetsverktyg för kliniker för skattning av svårighetsgrad och omfattning av FI är poängsystem. Det finns flertal olika poängsystem för skattning i litteraturen. Det mest använda poängsystemet för skattning bland professionen är Wexner score. Det består av fem frågor och involverar läckage av fast och lös avföring, ofrivillig gasavgång, behov av inkontinensskydd och förekomst av livsstilsförändringar. Ett annat poängsystem är Low Anterior Resection Syndrome score (LARS score) som är framtaget för skattning av FI hos patienter med misstänkt Low Anterior Resection Syndrome efter genomgången låg främre resektion på grund av rektalcancer. LARS score utgörs av fem frågor vilka berör ofrivillig gasavgång, läckage av lös avföring, antal tömningar av tarmen, behov av ytterligare tömning av tarmen inom en timme efter föregående och behov av att rusa till toaletten, urgency problematik.

En orsak till FI hos kvinnor är skador lokaliserade till sfinktermuskulaturen som åsamkats i samband med förlossning. Sfinkterruptur är en ovanlig men allvarlig komplikation och den vanligaste orsaken till FI efter förlossning. Perianala skador graderas efter utbredning in i fyra kategorier. Skada av tredje och fjärde graden kräver kirurgisk åtgärd. Trots åtgärd i samband med konstaterad skada är det många kvinnor som får besvär med FI framgent.

Det finns olika behandlingsstrategier vid FI. Då konservativ behandling är otillräcklig kan indikation för kirurgisk intervention föreligga. Två kirurgiska metoder som appliceras idag och utförs på Norrlands Universitetssjukhus är sfinkterrekonstruktion och implantation av elektroder för stimulera kontinens, sakral nervstimulering.

Inom ramen för doktorandprojektet kommer fyra studier att genomföras. Frågeställningar som doktorandprojektet ämnar att besvara är:

  1. Finns det en samstämmighet mellan LARS och Wexner score?
  2. Tillför LARS score information vid bedömning av FI hos kvinnor med förlossningsskada?
  3. Hur upplever individer med FI sin livskvalitet?
  4. Finns det skillnader i behandlingsresultat eller livskvalitet efter erhållen kirurgisk intervention i form av sfinkterrekonstruktion eller sakral nervstimulering för behandling av FI?

Handledare

Karin Strigård
Ulf Gunnarsson
Anette Edin Liljegren