Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Fekal inkontinens – poängsystem, livskvalitet och kirurgisk intervention

Doktorandprojekt Fekal inkontinens, den tysta åkomman.

Trots att en stor del av populationen kan antas lida av fekal inkontinens är det fortsatt sammankopplat med genans, skuld och skam. Patienter diskuterar sällan sina besvär med hälso- och sjukvårdspersonal. Det är ett således ett ämne som ger upphov till utmaningar och i behov av ytterligare forskning för optimering av arbetsverktyg för skattning av svårighetsgrad och utbredning av fekal inkontinens, kartläggning av patienters livskvalitet samt utvärdering av kirurgiska behandlingsmetoder.

Doktorand

Projektöversikt

Projektperiod:

2018-09-28 2022-01-31

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Medicinsk fakultet

Forskningsområde

Klinisk medicin

Projektbeskrivning

Fekal inkontinens (FI) innebär ofrivillig förlust av fast eller lös avföring. I litteraturen återfinns en stor spridning av rapporterad prevalens. Mörkertalet över hur många individer som har FI bedöms vara stort. Det finns flera sjukdomstillstånd och bakomliggande faktorer som kan ge upphov till FI såsom otillräcklig reservoarkapacitet, onormal sfinkterfunktion eller bäckenbottendysfunktion, förändrad avföringskonsistens eller neurologisk påverkan. 

Poängsystem för skattning av FI utgör arbetsverktyg hos kliniker. Det finns ett flertal olika poängsystem där Wexner score är det poängsystem används i störst utsträckning. Det består av fem frågor och involverar förekomst av läckage av fast och/eller lös avföring, ofrivillig gasavgång, behov av inkontinensskydd och livsstilsförändringar. Low Anterior Resection Syndrome (LARS) score används för skattning av tarmdysfunktion hos patienter med misstänkt LARS efter kirurgisk åtgärd med låg främre resektion p.g.a. rektalcancer. LARS score utgörs av fem frågor, ofrivillig gasavgång, läckage av lös avföring, antal tarmtömningar, behov av ytterligare tarmtömning inom en timme efter senaste och urgency.

En orsak till FI hos kvinnor är skador lokaliserade till sfinktermuskulaturen som åsamkats i samband med förlossning. Sfinkterruptur är en ovanlig men allvarlig komplikation och den vanligaste orsaken till FI efter förlossning. Perianala skador graderas efter utbredning in i fyra kategorier. Skada av tredje och fjärde graden kräver kirurgisk åtgärd. Trots åtgärd i samband med konstaterad skada är det många kvinnor som får besvär med FI framgent.

FI har en påverkan på individers livskvalitet och patienter har rapporterat social isolering, undviker fysisk aktivitet och deltagande i sociala aktiviteter på grund av rädsla för läckage. Även om det finns studier som visat att FI har en negativ påverkan på livskvaliteten är det vetenskapliga underlaget begränsat.

Det finns olika behandlingsstrategier vid FI. Då konservativ behandling är otillräcklig kan indikation för kirurgisk intervention föreligga. En kirurgisk behandlingsmetod är sakral nervmodulering (SNM). Vid SNM avges elektriska impulser från implanterade elektroder mot sakrala nervrötter. Behandlingen främjar kontinens och kan även bidra till total kontinens dock är verkningsmekanismen inte helt klarlagd. SNM har en inverkan på perifera och centrala nervsystemet men kunskapsunderlaget gällande potentiella strukturförändringar på cellnivå lokaliserat till anala sfinktermuskulaturen är okänd. 

Följande frågeställningar ämnas att besvaras inom ramen för avhandlingsarbetet:

1. Finns det en samstämmighet mellan LARS och Wexner score?

2. Tillför LARS score information vid bedömning av fekal inkontinens hos kvinnor med förlossningsskada?

3. Hur upplever individer med FI sin livskvalitet?

4. Hur påverkar SNM anala sfinktermuskulaturen avseende funktion morfologi och biokemi hos patienter som erhåller behandling mot FI?

Handledare

Karin Strigård
Ulf Gunnarsson
Anette Edin Liljegren