Doktorandprojekt Att använda formativ bedömning i matematikundervisningen är inte okomplicerat att genomföra för läraren. Ska eleverna också få möjligheter att själva reglera sitt lärande behöver undervisningen om hur man lär sig att lära bli tydligare för eleverna. Det visar Charlotta Vingsle i sin avhandling
Formativ bedömning är en bedömningsprocess som syftar till att föra lärandet framåt. Det sker genom att information om vad elever kan och hur de förstått det som ska läras används som underlag för att avgöra hur undervisningen ska bedrivas härnäst. Genom att använda formativ bedömning kan elever lära sig innehållet snabbare. Den formativa bedömningen kan utföras på många olika sätt, till exempel genom att läraren ger eleven feedback om vad eleven behöver träna mer på eller genom att eleven själv involveras i bedömningsprocessens olika delar. Men, det är inte enkelt att genomföra formativ bedömning. För den lärare som Charlotta Vingsle följde i en av sina studier innebar det en komplex användning av kunskaper och förmågor som användes samtidigt och under tidspress när hon till exempel ställdes inför för henne ny matematik, tolkade elevernas svar och snabbt fattade beslut om fortsatt undervisning. Formativ bedömning kan också innebära en möjlighet för eleverna att vara delaktiga i bedömningsprocessen. Ett sätt att studera sådan delaktighet är att se på elevernas möjligheter att utveckla färdigheter för att självreglera sitt lärande. Ett vanligt förekommande arbetssätt för de lärare som Charlotta Vingsle följde i en delstudie, var att lärarna visade hur de själva använde strategier för hur man kan självreglera sitt lärande, men de följde sällan upp detta genom att låta eleverna få träna.
