Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 27 november 2020)

printicon

Genus, status och professionsgränser inom brottsutredning

Forskningsprojekt Polisen är en viktig samhällsinstitution som brottas med låg brottsuppklarning och bristande tillgång på utbildade poliser. För att möta dessa problem har anställningar av civilanställda ökat.

Hur kön och professionell bakgrund inverkar på arbetsdelning och status i brottsutredarnas yrkespraktik undersöks i projektet "Den ”civilianiserade” polismyndigheten: Genus, status och professionsgränser inom brottsutredning", som beviljats medel via FORTE.

Projektansvarig

Ulrika Haake
Professor
E-post
E-post
Telefon
090-786 96 21

Projektöversikt

Projektperiod:

2021-01-01 2023-12-31

Finansiering

Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE)

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Pedagogiska institutionen

Forskningsämne

Pedagogik

Projektbeskrivning

I detta projekt undersöker vi en pågående ”civilianisering” av brottsutredning inom svensk polis. Polisen är en viktig samhällsinstitution som brottas låg brottsuppklarning och bristande tillgång på utbildade poliser. För att möta dessa problem har anställningar av civilanställda ökat. Inom brottsutredningsverksamheten är en global trend att civilanställda tar över arbetsuppgifter och ansvar från utbildade poliser och denna process kallas i den internationella forskningen för ”civilianisering”. Civilanställda skiljer sig från poliser i två viktiga avseenden: För det första har de en annan professionell bakgrund (som t.ex. socionomer) och är ofta högre utbildade, samtidigt som de kämpar med bilden av att inte vara ”riktiga poliser”. För det andra är de oftare kvinnor, som då gör inträde i en organisation känd för sin manliga kultur. Syftet med detta projekt är att undersöka hur civilianisering förändrar den brottsutredande praktiken. Specifikt analyserar vi hur kön och professionell bakgrund inverkar på arbetsdelning och status i brottsutredarnas yrkespraktik.  För att undersöka dessa processer använder vi etnografisk metod där vi ”skuggar” civila brottsutredare genom deltagande observationer och intervjuer. Förändringar av arbetskraften inom olika branscher har tidigare mestadels studerats på makronivå och dessutom långt efter att de har konstaterats. Här har vi istället en unik möjlighet att ”zooma in” och studera en pågående förändring i realtid, då omfattande civilianisering av polisen sker just nu. En förståelse för detta är viktigt då det ger insikter om hur brottsutredning kan organiseras på ett inkluderande sätt, för att stödja lika möjligheter för både män, kvinnor, poliser och civilanställda i polisorganisationen.