Bild: Lluís J. Liñán
Bild: Lluís J. Liñán
Forskningsprojekt ‘God bostad i dag’ undersöker kvaliteten av bostadsarkitekturen som produceras i Sverige inom ramverket för de rådande kommunala bostadsförsörjningsprogrammen.
I Sverige, som i många andra länder, bygger bedömningen av bostadsarkitektur i första hand på standardiserade mått och typologier. Dock är blotta tillämpningen av dessa standarder inte en automatisk garanti för att en lägenhet eller ett bostadshus är bra. Genom att införliva andra standarder och bedömningskriterier analyserar ”God bostad i dag” hur samtida bostadsprojekt bidrar till livskvaliteten för sina boenden, reglerar den byggda miljöns ekologiska fotavtryck och stödjer stadens sociala agenda.
En bedömningsmetod för att öka kvaliteten av Sveriges framtida bostadsbestånd.
Det här forskningsprojektet undersöker hur Sveriges samtida bostadsarkitektur påverkar dess invånare, miljö och samhälle. Det görs genom att adressera verktygen som används av kommuner för att bedöma bostadsprojekt. I Sverige är dessa verktyg mycket precisa när det gäller projektens rumsliga utformning, medan andra viktiga aspekter såsom deras miljöpåverkan eller deras samhälleliga omfattning endast övervägs i korthet. Genom att utveckla specifika parametrar för att införliva dessa aspekter i bostadsbedömningen på kommunal skala avser ‘God bostad i dag’ att berika bedömningskriterierna för bostadsprojekt och därigenom bidra till utvecklingen av svensk bostadsarkitektur.
Det empiriska materialet för projektet bygger på pilotstudien ‘God bostad i Umeå’ som omfattar bostadsprojekt som ska byggas i Umeå kommun under det rådande bostadsförsörjningsprogrammet. Dessa bostadsprojekt analyseras med hänsyn till deras rumsliga, miljömässiga och samhälleliga kvaliteter, och producerar därmed relevant kunskap för såväl arkitekturpolitik som för framtida bedömning.
Trots pilotstudiens kommunala omfattning så ansluter ’God bostad i dag’ till ett brett nätverk. I ena änden bygger den på svensk bostadsforskning som har bedrivits i nationell skala sedan 1930-talet. I andra änden kompletterar den en forskningslinje som har implementerats i andra svenska kommuner, inklusive Stockholm och Göteborg.
