Halo-studien

Projektbeskrivning

Det finns flera orsaker till att medianöverlevnaden för patienter med den mest allvarliga formen av gliom endast är 1-2 år trots modern behandling. Tumören sitter i ett känsligt organ och möjligheten till radikal kirurgi begränsas av att vi inte vill åstadkomma allvarliga bestående skador. Hjärnan skyddas av en blod-hjärn-barriär vilket också försvårar för cytostatika och andra tumörhämmande läkemedel att nå fram till tumörcellerna. Gliom är en sjukdom där cytostatika och strålbehandling har en måttlig effekt och dessvärre finns det inte så många alternativ som visat sig vara effektiva.

Eftersom den mest allvarliga formen av gliom (Glioblastom och astrocytom grad 4) växer fort är det viktigt att även snabbt kunna avgöra om en behandling är effektiv eller inte. Utvärdering av behandlingseffekt är fortfarande till största delen beroende av mätningar av tumörstorleken på röntgen eller MR-bilder.

Eftersom själva tumörkrympningen till följd av behandling är en relativt sen process, kan denna utvärdering tidigast göras ca 1-2 månader efter avslutad behandling. För en patient med malignt gliom, som får 6 veckors kombinationsbehandling med strålbehandling och cytostatika, betyder det att utvärdering av behandlingen tidigast kan göras ca 3 månader efter behandlingsstart. Detta innebär i sin tur att en patient kan bli föremål för en potentiellt overksam behandling, som kan vara förenad med biverkningar, under en stor del av sitt återstående liv. En annan aspekt är att potentiellt gynnsam behandling riskerar att inte kunna sättas in i tid.

Målet med studien är att utveckla metoder som i ett betydligt tidigare skede än idag kan förutsäga hur patienter svarar på sin behandling. Ett annat syfte med studien är att se hur patientens kognitiva förmågor påverkas av behandlingen. 70 patienter planeras att delta i studien varav 40 med glioblastom (WHO grad IV) och 30 med gliom WHO grad II-III. Efter att 20 patienter inkluderats kommer en interrimsanalys att utföras och protokollet kan då komma att justeras.

Studien är ett samarbete mellan Cancercentrum, Neurocentrum och Bild-och funktionsmedicin vid Norrlands Universitetssjukhus/institutionerna för Strålningsvetenskaper och Klinisk vetenskap vid Umeå universitet. Region Västerbotten är huvudman för studien.

Vilka kan vara med i studien?

Patienter över 18 år och som planeras för operation för misstänkt gliom. Patienter som har misstänkt gliom och planeras för operation/biopsi på neurokirurgiska kliniken i Umeå kan tillfrågas om deltagande i studien.

Hur går studien till?

Om patienten inkluderas i studien planeras för en O-(2-[18F]fluoretyl)-L-tyrosin) FET-PET/MR samt ett neuropsykologiskt test innan operationen (MR-undersökningen kan användas för neuronavigation). Postoperativt görs ett kortare neuropsykologiskt test samt en fMRI. Efter detta ser planeringen olika ut och är beroende av vilken diagnos patienten har.

För patienter med höggradiga gliom görs en andra FET-PET/MR och ett förnyat neuropsykologisk test inför dosplaneringen inför strålbehandling (MR från PET/MR ersätter då dosplanerings-MR), efter 6 veckor in i behandlingen samt efter två kurer temozolomid.

Om PAD visar ett låggradigt gliom och beslut fattas på MDK om uppföljning utan primär onkologisk behandling genomförs en FET-PET/MR efter tre månader och därefter i samband med start av onkologisk behandling. Patienten följer därefter algoritmen som vid höggradigt gliom. I samband med FET-PET/MR kommer även fMRI att utföras. När recidiv/progress konstaterats på MDK kommer patienterna när det är lämpligt även att erbjudas förnyad undersökning med PET/MR samt för utvärdering av ev andra linjens behandling.

FET-PET innebär att man injicerar en radioaktiv substans (O-(2-[18F]fluoretyl)-L-tyrosin)) i blodet som ansamlas i tumörområdet, och därefter mäts aktiviteten i tumören. FET är en aminosyretracer som passerar blodhjärnbarriären. Efter injektionen vilar patienten på Nuklearmedicinska avdelningen under 40-50 minuter och därefter påbörjas scanningen. Scanningen tar mellan 50 och 70 minuter att utföra beroende på vilket protokoll som används.

Det finns ett protokoll för patienter med höggradigt gliom och ett protokoll för patienter med låggradigt gliom. Den totala tiden för provtagning, förberedelser och bildtagning blir ca 2 timmar. En paus kommer att erbjudas under pågående undersökning.

Det kommer också att tas ett blodprov (ca 30 ml) som kommer att sparas som forskningsprov i anslutning till varje undersökningstillfälle. Provet kommer bl.a. att användas för metabolomik för att se om det går att finna ett metabolomiskt mönster i blodet som motsvarar förändringar på FET-PET/MR samt för att leta nya biomarkörer som kan hjälpa oss att upptäcka recidiv tidigare samt svar på behandlingen. Proverna kommer att förvaras i biobanken.

Vilka är riskerna?

Inför FET-PET injiceras en radioaktivitet på 200 MBq. Detta ger en effektiv dos på 3,3 mSv (200 MBqx16,5 μSv/MBq). Risken som är förknippad med denna extra dos bedöms försumbar i relation till bland annat den strålbehandling patienten genomgår.