Hoppa direkt till innehållet
printicon

Jungfru Maria som förebild i det medeltida Sverige

Forskningsprojekt Under medeltiden användes berättelser och bilder i multimodal retorik, medierna samverkade med ett gemensamt syfte. Genom att utgå från konstverk och texter om Jungfru Maria visas att hon var en moralisk förebild för lekmän i det medeltida Sverige.

Mariaframställningarna bekräftade betraktarens egna känslor inför födelse och död. Texter och bilder verkade tillsammans för att föra fram en viss tolkning av Mariabilden hos de medeltida betraktarna. Projektet tillför genom ett tvärvetenskapligt angreppssätt ny kunskap om den medeltida Mariakultens ideologiska mål, dels samma eras syn på den ideala kvinnan – och till viss del även på mannen – och de normer hon var underställd. Projektet tydliggör också medeltidens samspel mellan text och bild. Projektet kommer att redovisas via en virtuell plattform för att möjliggöra en direkt förståelse av hur text och bild arbetade tillsammans.

Projektöversikt

Projektperiod

2010-01-01 2013-12-31

Finansiering

Finansår , 2010, 2011, 2012, 2013

huvudman: Jonas Carlquist, finansiar: Fondazione Famiglia Rausing, y2010: 50, y2011: , y2012: , y2013: ,

huvudman: Jonas Carlquist, finansiar: Sigtunastiftelsen, y2010: 20, y2011: , y2012: , y2013: ,

huvudman: Jonas Carlquist, finansiar: Vetenskapsrådet, y2010: , y2011: 1915, y2012: 1915, y2013: 1915,

Forskningsämne

Konstvetenskap, Litteraturvetenskap, Moderna språk

Projektbeskrivning

Detta projekt handlar om hur man under medeltiden i Sverige använde berättelser och bilder för att skapa en multimodal retorik, dvs. hur de olika medierna samarbetade med varandra för ett gemensamt mål. Genom att utgå från konstverk och texter med koppling till Jungfru Maria vill vi visa hur jungfrun fungerade som en moralisk förebild för lekmän i det medeltida Sverige. Mariaframställningarna verkade bekräftande av betraktarens egna känslor inför födelse och död. Texter och bilder verkade tillsammans för att föra fram en viss tolkning av Mariabilden hos de medeltida betraktarna och genom att anamma ett tvärvetenskapligt angreppssätt kan vi tolka detta. Metoden leder till att nya mentalitetshistoriska resultat kan uppnås. Projektet kommer att tillföra ny kunskap dels om den medeltida Mariakultens ideologiska mål i Sverige, dels samma eras syn på den ideala kvinnan – och till viss del även på mannen – och de normer hon var underställd (det vi menar med imitatio Mariae). Vidare avser projektet även att tydliggöra samspelet mellan text och bild under medeltiden.

Projektet kommer att redovisas dynamiskt via en virtuell plattform för att möjliggöra en direkt förståelse av hur text och bild arbetade tillsammans mot ett gemensamt mål (se nedan).

Att låta en studie av detta slag utgå från Jungfru Maria ter sig naturligt. Efter en lång debatt i den tidigkristna kyrkan definierade konciliet i Efesos år 431 Jungfru Maria som Theotokos, ’Gudsbärerska’, vilket innebar att jungfruns officiella status blev stadfäst. Jungfru Marias ställning i fromhetslivet förstärktes och hon kom alltmer att dyrkas och äras för sin egen helighets skull. Detta ledde bland annat till att Maria under medeltiden framstod som människornas trösterska och förebild. Bilder av och berättelser om Jungfru Maria kunde nu också användas i argumentation och retorik. Kyrkans lärda förmedlade budskapet till lekmännen via skrifter – apokryfiska legender och lärda utläggningar om Gudsmodern – samt via kyrkokonstens framställningar av den obefläckade jungfrun (jfr Maunder 2008, Oakes 2008, Williamson 2009). Lekmännen hörde texten, såg bilden, och influerades.

Tidigare forskning har hävdat att Jungfru Maria under medeltiden utgjorde ett konkret mänskligt band till det gudomliga. Det är vanligt förekommande att Maria kommer människorna till hjälp, och hennes förlåtande natur framhävs. Hjälpen är dock inte förbehållslös; Maria kräver att den som hon hjälper förbättrar sitt leverne och bejakar goda dygder. Det är en sedeslärande moral som förmedlas, vilket mycket väl kan förstås som ett medvetet drag från kyrkan. Projektet avser att visa hur idealiserade emotioner som tillskrivs Jungfru Maria var kopplade till sociala och ideologiska normer. Medeltida texter och konstverk var viktiga verktyg i argumentationen om hur medeltidens kvinnor skulle agera (Johnson 2008, Perfetti 2005, Beattie 1999).

Begreppet Maria som förebild inbegriper genusperspektiv (jfr Mooney 1999) då Jungfru Maria blir symbol för det mänskliga och kvinnliga i relationen till Fadern och Sonen, hon var den kropp som vid inkarnationen förenades med Gudssonen (Härdelin 2005). Den troendes ultimata identifikation var alltid med Kristus som människa, men Mariabilden var central eftersom jungfrun placeras som människa och kvinna i den religiösa ideologin (Johnson 2008) och Maria agerade inte bara som den representativa kvinnan utan hon vördades även som inkarnationens kanal (Bynom 1991). De senmedeltida kristna försökte bli andliga mödrar till Kristus genom att följa Marias dygder, och imitera Marias attityder och uppträdande i syfte att fromt hedra jungfrun (Hale 1992). Vi menar att idealiseringen av Mariabilden ingår i ett emotionellt gruppskapande, ett ”emotionellt samhälle” (Rosenwein 2006).

Områdesöversikt

Den främsta litterära källan till Jungfru Marias liv är Bibeln och olika apokryfiska berättelser men historierna utvecklades hela tiden, t.ex. genom Paschasius Radbertus (död 859) och Anselm av Canterbury (död 1109). På fornsvenska förekommer Mariatexter från sekelskiftet 1200/1300 och fram till reformationen.

Forskningslitteraturen om Jungfru Maria är omfattande. Bland internationella översiktsverk rörande Mariabilden i teologi, litteratur, konst och historia är Boss (2007) viktig men också Beissel (1909), Clayton (1990), Benko (1993) och Schreiner (1994) är användbara; för svenskspråkig forskning kan Tikkanen (1916) och Backman (1947) nämnas. Därutöver finns katalogliknande sammanställningar av Mariamotivet i litteratur, konst, folktro och kult innehållande både bildmaterial och sammanfattningar av Mariamotivets historia (ex. Beskow 1991, Birnbaum 2003). Mariakultens symboliska, ideologiska, kulturella och socialpsykologiska betydelse är behandlad i bl.a. Cunneen (1996), Pelikan (1996) och Carroll (1992). Den svenska Mariakulten är delvis behandlad i Härdelin (2005). När det gäller svenskt medeltida Mariamaterial har Carlquist (1996) sammanfattat de folkspråkliga källorna. Separata studier kring svensk Mariakult återfinns i Härdelin & Brodd (1996). Texttolkningar med syftet att beskriva ideologier och mentalitet inom en avgränsad social kontext möter i Carlquist (2007) där det bl.a. visas att vid kopiering anpassades texterna efter deras syfte.

Projektet anknyter till modern medeltidsforsknings ofta tvärvetenskapliga profil, såsom Newmans utredning (2003) om synen på Jungfru Marias roll i treenigheten utifrån teorier om genus och medeltida imaginativ teologi, Levine & Robbins (2005) som fokuserar på olika teologiska läsningar av Nya testamentet och tidigkristna texter rörande Jungfru Maria, samt Williamson (2009) som framför allt undersökt senmedeltidens bild av den ödmjuka Maria. Relevant för projektet är även Oakes (2008) studie av Jungfru Maria som medlare i medeltida konst och litteratur. Via ett stort antal material från nordeuropeisk medeltid visar Oakes hur motiven samarbetar med dåtidens lärdom och undervisning (2008).

Koncentrationen på medeltida konstnärligt Mariamaterial betyder att projektet täpper till en forskningslucka – äldre konstvetenskaplig Mariaforskning har framför allt behandlat renässansen (ex. Panofsky 1971, Lüken 2000). Den svenska medeltidskonsten, dvs. romaniken och gotiken, har vanligen undersökts utifrån ikonografiska metoder, dvs. innehållsanalytiska, med syftet att identifiera enskilda konstnärer och skolor (ex. Karlsson 2009, Åkestam 2007).

Under senmedeltiden var den kristna mystiken framträdande och Mariamotivens har behandlats utifrån den synvinkeln av ex. Hirn (1909) och Didi-Huberman (1995). Hirn delar upp motiv i konst och litteratur i två grupper, 1) mystisk händelse (gestaltningen koncentreras till den mystiska händelsen, ex. inkarnationen), och 2) historisk tilldragelser (detaljförekomsten på figurerna och i det rum som avbildas är här central). Uppdelningen skapar förståelse för betraktarens perception, och metoden kan utvecklas tillsamman med metoder som fokuserar andra perspektiv. Didi-Huberman studerar hur konstnärer gestaltar mystiken genom icke-visuella händelser, framför allt Marie bebådelse. Genom att konsten kan återge det osynliga, blir den en form av exegetik. Textmaterialets mystiska karaktär diskuteras i Härdelin (2005) och Carlquist (2007).

Eriksson (2006) har visat att det går att utläsa konstruktioner av kvinnoideal på många nivåer i Mariamotiv. Likaså har Sawyer (1986) diskuterat föreställningar om kvinnlig dygd, och satt det i relation till samhälleliga patriarkala strukturer (1986). Rey-Henningsen har visat hur Mariakulten och dess fokusering på moderskapet skapar utrymme för matriarkala samhälleliga strukturer i det medeltida Spanien varför analysen av ex. madonnamotiven blir central.

Projektbeskrivning

Teori:
Hur Jungfru Maria agerar i konstverk och text bör tolkas utifrån det omgivande samhällets uppfattning om ideal kvinnlighet. Förhållandet kan jämföras med modern emotionsteori (ex. Nussbaum 2001, Rosenwein 2006, Ahmed 2004), och med genusteoretisk diskursiv analysteori om kvinnors roll inom olika maktstrukturer (Butler 1997). Internationell mariologisk forskning präglas av olika genusteorier som kastar nytt ljus över Mariabilder (ex. Kristeva 1990, Grenholm 2005, Pollock 2007).

Enligt Nussbaum är emotioner en del av vår intelligens eftersom vi utifrån känslor fattar rationella beslut – vi förstår våra liv via narrativa framställningar. Eftersom känslor är både generella och personliga, reflekterar vi över egna och andras erfarenheter och ökar vår kunskap via berättelser, empati och fantasi. De känslor som Jungfru Maria uttrycker i konstverk och berättelser verkade på flera plan: dels som moraliska förebilder, dels som bekräftande av betraktarnas egna känslor inför livets olika skeenden – de skapar ett mänskligt band till det gudomliga.

Rosenwein arbetar med emotional communities, dvs. grupper med samma normer och värderingar rörande emotionella uttryck. Det kan finnas fler emotionella ”samhällen” samtidigt och de förändras över tid. Fokus ligger på vem som känner vad, när och varför. Utifrån de känslor som tillskrivs kvinnor åskådliggörs medeltidens kvinnosyn.

Ahmed studerar känslornas roll i retorik, och skapar gruppsamhörighet. Enligt Ahmed kan man rikta emotioner mot ett objekt i text eller bild, och därigenom dra gränser mellan ”vi” och ”dem” utifrån fysiska och generella känslor som kärlek, omsorg, olust och hat.

Den kristna medeltida konsten ville för det första nå estetisk fullkomlighet, för det andra inbegripa i betraktarens liv, och för det tredje kommunicera normer för ett fromt och gott liv (Schreiner 1994). Speciellt de två senare målen visar likhet med texternas mål. För projektet är bl.a. Kress & van Leeuwens sociala semiotiska teori om hur avbildade objekt kombineras till visuella utsagor (1996, 2001) av intresse. Genom att föra Bals tolkning av konst utifrån semiotik och visual culture (1996, 2001) till detta får vi en gedigen plattform att arbeta utifrån. Bals tolkningar är beroende av situation, rum, erfarenheter m.m., och hon använder begreppet quotation som utgör en brytpunkt mellan intertextualitet och ikonografi (1999). Den som producerar något står i ett beroendeförhållande till tidigare producenter. Detta innebär att texter och bilder från svensk medeltid var påverkade av samtidens teologiska diskussioner, normer m.m., och alluderade bakåt till 200-talets och senares tiders tankevärld som var en annorlunda social kontext. Väsentligt för våra tolkningar av konstverken blir således kunskap om historisk bakgrund och samtidens normer. Detta kan jämföras med Myrdal som hävdar att konst bör betraktas som artefakter och tolkas med källkritiska metoder (2007).

Metod:
Enskilda texter och konstverk vittnar om ett bestämt socialt rums ideologier. Detta kan liknas vid nyfilologisk teori som utgår från att det som analyseras har ett eget värde i sig självt (Carlquist 2002, 2004). Nyfilologi har vanligen i första hand applicerats på skrivna texter men förhållningssättet kan även tillämpas på bildmaterial. I projektet kommer textanalytisk tolkning att kombineras med konstvetenskaplig analys för att på detta sätt komma åt den medeltida multimodaliteten. Den textanalytiska modellen har sin grund i kritisk textanalys (ex. Fairclough 2003) och den konstvetenskapliga lutar sig mot visual culture (ex. Bal 2001, Bryson 1994). Modellerna kopplas även till modern teoribyggnad om emotioner, genus och diskurs. Vi angriper således materialet på ett sådant sätt att vi hoppas kunna blottlägga de syften som producenter och beställare av svenska Mariaframställningarna hade med sina verk.

Den kritiskt textanalytiska metoden utgår från analyser på olika nivåer; kontext, form, innehåll och relation. En bön är ofta avsedd att bedjas privat, den kan visa influenser från andra genrer, t.ex. hagiografiska. Bönen följer en viss normerad språkform, har ett visst innehåll som understryker syftet och skapar en relation till bedjaren (Carlquist 2004). Metoden kan med små modifieringar användas för bild (jfr Björkvall 2009).

Projektets konstvetenskapliga metod innebär att det som avbildats identifieras i figurer, relationer och detaljer som är betydelsebärande etc. Därefter görs en tolkning som kontrasteras mot annat material och dokumentation, vilket leder fram till en analys av innehållet. Även Rossholm Lagerlöf (2008) erbjuder metoder där betraktarens egna upplevelser kan ges vikt vid en läsning av ett konstverk. Detta sker genom ett uppvärderande av individuella erfarenheter (jfr Nussbaum), vilket kan jämföras med den kritiska textanalysens närläsningar, där man kommer åt ex. de emotioner som en text ger uttryck för via bärande ord och fraser. I bildmaterialet tolkas illustrerade känslor utifrån gester, minspel och relationer. Metoden besvarar frågor om minsta gemensamma nämnare i Jungfru Marias gestaltade emotioner och deras förhållande till den medeltida betraktaren.

Via medel från Sigtunastiftelsen kommer projektgruppen under september månad att arbeta fram en metodisk artikel utifrån två verk. Artikeln avser att diskutera just sammanfogandet av text och bild. Artikeln kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet i projektet.

Material:
Kyrkan är en textbaserad institution, men redan på 200-talet återgavs Bibeln i bild. År 787 vid konciliet i Nicaea uppställdes dock regler för en bildkult vilket bl.a. grundade sig på Johannes Damascenus doktrin om den kristna bilden och vördnaden för denna. Under högskolastiken formulerades en bildteologi som gick ut på att genom betraktandet kom man i beröring med den avbildade verkligheten. Detta ledde till att kyrkornas kalkmålningar blev visuella predikningar (Piltz 2007). Vi kommer att arbeta med ett material som låter oss analysera detta förhållande, och det konstvetenskapliga materialet i projektet begränsas till enskilda motiv. Att avgöra vilka känslor som man låter jungru Maria ge uttryck för är väsentligt för hur receptionen skall tolkas. Varför skildras Maria på ett visst sätt vid en viss tid och på en viss plats? Vad förväntades betraktaren/läsaren känna? För att svara på sådana frågor behövs ett brett men ändå hanterbart analysmaterial. Just hanterbarheten kräver vissa försiktiga avgränsningar; kronologiskt till de romanska och gotiska perioderna i svensk konst, dvs. ca 1100-1500, då Mariakulten var som starkast. Geografiskt till landskapen Gotland, Uppland och Östergötland då de var inflytelserika ekonomiskt, politiskt och religiöst. Samt innehållsligt till ett antal känsloladdade motiv (se nedan). Även om det kan vara svårt att tala om en svensk konst under medeltiden, då konstverk och konstnärer kom från kontinenten, verkade de befintliga konstverken i lekmännens sociala kontext och bidrog således till att skapa normer och befästa värderingar. Därför kan materialet ses som relevant. Motivavgränsningen styr det textmaterial som analyseras, ett femtiotal texter är aktuella, hämtade i första hand från fornsvenska källor (ca 1300-1525) eftersom projektets primära intresse är lekmännens reception. Textmaterialet avgränsas inte geografiskt då texterna hypotetiskt kan ha använts i hela landet. Kontinentalt text- och bildmaterial kommer att användas ur referenssynpunkt.

Bakgrunden till hur medeltidens svenska producenter av Mariaberättelser (i text och bild) stod i ett beroendeförhållande till kontinentala förebilder behandlas i en särskild delstudie som genomförs av delar av projektgruppen under 2010 (finansierat av Fondazione Famiglia Rausing).

Projektet är intresserat av konst utifrån två kategorier; dels bildprogram med berättelser ur Jungfru Marias liv, dels madonnaframställningar som står utanför en berättande kontext. Ur bildprogrammen har vi valt följande motiv:

Bebådelsen – Vanligt både i text och bild. Maria skildras som rädd, bekymrad, glad eller som försjunken i bön.

Visitationen – Sällsynt i textkällor men tas upp i ex. predikningar och böner. Motivet förmedlar vanligen glädje över moderskapet och över människosläktets frälsning.

Jesu födelse – Centralt för kristendomen med ett rikt text- och bildmaterial. Den skildrade känslan är glädje, men intimiteten mellan Maria, Josef och barnet kan variera.

Flykten till Egypten – En av Marias stora sorger. Verken visar den oro Maria känner för sin egen familj och sorgen över de mördade barnen.

Korsfästelsen och piéta – Maria framställs som orolig och sörjande. Text- och bildmaterialet är stort och till innehållet starkt känsloladdat.

Därtill fokuserar projektet på Madonnaframställningar – Gestaltningar av Jungfru Maria med Jesusbarnet utgör den samlade föreställningen av Maria som mor, människa och kvinna. Motivet rymmer flertalet olika känslor; moderskärlek, ömhet, glädje, fruktan för vad som skall komma etc. Hon åskådliggörs här även som Kristi tron, dvs. det fundament på vilket mänsklighetens frälsning vilar.

Resultatredovisning:
Samspelet mellan text och bild kan vara svåra att belysa i traditionella format där text i regel dominerar. Däremot möjliggör digitala informations- och visualiseringstekniker att forskning av detta slag på ett bättre sätt synliggörs och görs tillgänglig för olika läsare. Existerande databaser för medeltida text och bild visar den tryckta textens dominans under de senaste femhundra åren i den grad att de ofta enbart reproducerar en tryckt boksida, eventuellt tillsammans med en bild. Alternativt rör det sig om en bilddatabas som saknar referenser till text. Inte sällan är bilderna beskurna. Föreliggande projekt har som ambition att användaren ska kunna röra sig runt det visuella objektet och ta del av konstverkens omgivning såväl som detaljfokusering. Bild- och textmaterial kommer också att länkas sinsemellan samt till annat material såsom rörlig bild och ljud (för de tekniska omkostnaderna kommer särskilda medel sökas). Digitala perspektiv och digital teknik kan bidra till en fördjupad förståelse av hur text och bild samspelade under medeltiden, därför är den webbaserade plattformen inte enbart en databas utan också ett verktyg för forskare då den genom juxtaposition och dynamisk länkning gör det möjligt att arbeta med materialet på ett nytt sätt. Ambitionen är att med det digitala mediet som verktyg inte bara utforska de medeltida konstverken och texternas samspel , utan också tolkningstraditioner och tolkningspraktiker. Därmed tillgängliggörs material såväl som forskningsresultat för en bredare allmänhet. Som ett led i detta arbete kommer vissa forskningsresultat att presenteras bortom konventionen av det skrivna ordet och mot visualiseringar av olika slag. I detta sammanhang utgör den webbaserade tidskriften Vectors: Journal of Culture and Technology in a Dynamic Vernacular som arbetar med ett dynamiskt digitalt utforskande kring representation av vetenskaplig (humanistisk) forskning (www.vectorsjournal.com) ett gott exempel och en inspirationskälla. Se även J Westin och B Santillo Frizell arbete med att återge Via Tecta i det RJ-finansierade projektet Via Tiburtina där arkeologiska resultat digitaliserats i en webbplattform för att lättare kunna förstås och diskuteras.

Att bygga en webbplattform av ovan skisserade art är möjligt eftersom projektet har ett nära samarbete med HUMlab – ett humanistiskt digitalt laboratorium vid Umeå universitet av internationellt erkänd kvalitet – där erfarenhet av att arbeta med samt utveckla webbaserade forskningsplattformar finns. Också två av projektets medarbetare är knutna till HUMlab och har erfarenhet av arbete med webbaserade forskningsplattformar. Arbetet med den digitala webbplattformen kommer att diskuteras i en forskningsartikel publicerad i relevant internationellt organ, t.ex. Vectors Journal.

I samband med att projektet avslutas och den digitala presentationen är färdig avser vi att anordna en konferens kring de metodiska frågorna (särskilda medel kommer att sökas). Denna konferens kommer att utnyttja den unika humanistiska gestaltnings- och interaktionsmiljö som finns vid HUMlab.

Genomförande och tidplan:
Projektet kommer att löpa under tre år. Två personer kommer under denna tid forska på halvtid (50 %), en filolog/textanalytiker och en konstvetare. Under de två senare åren arbetar ytterligare två personer i projektet – en litteraturvetare (50 %) och en konstvetare, specialiserad på porträtt (50 %). Motivet till att två personer kommer in i projektet först andra året är att då börjar arbetet med att bygga den digitala forskningsplattformen. Dessa personer är även knutna till HUMlab och har stor erfarenhet av denna typ av arbete.

Projektet kommer kontinuerligt att nyttja HUMlab som en viktig resurs för att utveckla den webbaserad forskningsplattform som kommer att fungera dels som kunskapsgenerande databas, dels som en dynamisk redovisning av projektresultat. Förutom för lönekostnader och arkivresor ansöker vi om medel för litteraturinköp och övriga expenser (se budget). Under hela projektperioden kommer forskargruppen regelbundet samlas på internat för sammanställning av resultat.

Under första året genomförs en studie utifrån de östgötska bildexemplen som ligger till grund för den fortsatta analysen av verken från Gotland och Uppland. Studien inbegriper materialinsamling och kategorisering. Detta innebär inventeringsresor till arkiv och konstsamlingar. Andra året fokuseras på analys- och tolkningsarbete och vi räknar med att kunna presentera de första resultaten under detta år. Arbetet med integration och presentation av materialet digitalt startar nu på allvar och därför utökas forskargruppen från två forskare till fyra. Under tredje året genomförs kortare resor för att kontrollera resultatens bärighet. Projektresultaten presenteras virtuellt och i en större samförfattad studie.

Betydelse:
Projektet kommer att generera ny genusrelaterad kunskap om synen på Jungfru Maria och på kvinnor under medeltiden. Genom att peka på såväl det gemensamma som det särskilda i motiven belyser vi diakrona och synkrona likheter och skillnader i föreställningar och estetiska uttryck.

Detta är en aktuell forskningsfråga, men tidigare mycket sparsamt behandlad. Metodiskt och teoretiskt sammanför projektet textforskning och konstvetenskap, något som kan initiera ny tvärvetenskaplig medeltidsforskning i Sverige efter internationella mönster rörande andra geografiska platser, tidsperioder och motivområden. Projektet belyser även medeltida multimodalitet på ett nytt sätt vilket leder till nya frågeställningar kring äldre material. Genom samarbetet med HUMlab kan vi visualisera våra forskningsresultat med hjälp av dynamiska digitala verktyg och på så vis göra forskningsresultaten tillgängliga för en större publik.

Preliminära resultat:
Preliminära resultat visar att konstruktionen av en ideal kvinnlighet, via Mariamotiv i bild, påverkas av kyrkans ledande ideologier (Eriksson 2006), samt att texter och bilder användes didaktiskt under medeltiden för att befästa de dominerande ideologier (Carlquist 2007).

Infrastrukturella resurser:
Projektet utgår från den utvecklings- och forskningsmiljö som finns vid HUMlab och erfarenhet från forskningsstöd och utvecklande av digitala verktyg i flera avslutade och pågående projekt – ex. de VR-finansierade projekten Strategic Environmental Database (arkeologi) och Historisk befolkningsstatistik på Internet (DDB). HUMlab erbjuder en internationellt förankrad mötesplats för humaniora och informationsteknik, metodutvecklingskompetens och avancerad utrustning som kan användas till att konstruera och utveckla en databas, forskningsverktyg och en allmänt tillgänglig webbplattform. HUMlabs verksamhet har erhållit finansiellt stöd från bl.a. Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Kempestiftelserna och Riksbankens Jubileumsfond för att skapa en högkvalitativ forskningsmiljö för digital humaniora.

Internationellt och nationellt samarbete:
Jonas Carlquist, professor i nordiska språk, disputerade 1996. Tidigare forskning har rört medeltida uppbyggelselitteraturs, speciellt från Vadstena kloster, reception, samt olika typer av textstudier. Carlquist samarbetar med universiteten i Trento och Venedig kring medeltida reception av uppbyggelselitteratur, samt med universitetet Roma 3 angående kommunikation. Carlquist har huvudansvaret för projektets textanalyser.

Ann-Catrine Eriksson disputerade år 2003, är lektor i konstvetenskap. Eriksson medverkar i Umeå Advanced Gender Studies som fått medel av Vetenskapsrådet för excellent genusforskning. Forskningsintresset rör genusperspektiv i konst, ex. om kvinnor som konstnärer, konstnärspar och motivanalyser utifrån genusperspektiv. Eriksson har huvudansvaret för analysen av bildprogrammen.

Cecilia Lindhé disputerade i litteraturvetenskap år 2008 om bild och estetik i Kerstin Ekmans författarskap. Lindhés tidigare forskning har främst handlat om intemedialitet, i synnerhet bild-text-relationer. För närvarande bedriver Lindhé ett postdocprojekt om digitaliseringens betydelse för representationen/relationen mellan bild och text vid HUMlab där hon också arbetar. Lindhés expertkunskap är en förutsättning för kombinationen humanistisk forskning – digital teknik.

Emma Ewadotters forskning rör iscensättningen i porträtterandet, och konstnärers utforskande av sina identiteter. Ewadotters kompetens rörande porträttanalys är nödvändig och avgörande för projektets analyser av madonnabilden utifrån moderna metoder. Ewadotter rekryterades sommaren 2009 av det digitala resurslabbet HUMlab för att arbeta som forskningsassistent med arbetsuppgifter inom forskningsstödjande verksamhet samt projektplanering och dito genomförande. Arbetet har gett nya kunskaper såväl som det har utvecklat tidigare kunskap, bl.a. har Ewadotter tillförskansat sig kompetens om digitala webbplattformer. Härigenom blir hon en viktig resurs för projektet under de två sista åren. Arbetet vid HUMlab har inneburit att avhandlingsarbetet i konstvetenskap – en studie av brittisk nutidskonst med porträttet som motiv – fick under 2009 fick sättas på sparlåga, avhandlingsarbetet har dock pågått parallellt med andra uppgifter. Disputation beräknas till hösten 2010 och Ewadotter går inte in i projektet förrän under dess andra år då hennes huvuduppgift är att arbeta med den digitala webbplattformen.

Projektet är kopplat till två starka forskningsmiljöer vid Umeå universitet: Cultural History of Emotions in Premodernity som fått utvecklingsmedel av Riksbankens Jubileumsfond numera ingår i Umeå Group of Premodern Studies som har fått medel från Humanistiska fakulteten, Umeå universitet, för att kunna stadga sig som ett starkt forskningsområde vid Umeå universitet.

Genusforskning - För att kunna förstå Jungfru Maria som ett kvinnoideal utifrån restriktioner och möjligheter är genusperspektiv nödvändigt för projektet. Pollock är en av de mer tongivande genusvetenskapliga forskarna inom konstvetenskap med en stor teoretisk spännvidd. Pollock bidrar med sina nyläsningar av olika kända motivområden, epoker och andra konstnärliga fenomen med ny kunskap genom att låta olika metoder tillsammans bidra till kunskapsutvecklingen. Genusperspektivet kräver även utnyttjande av flera metoder samtidigt då föreställningar om kön bygger på flera lager av betydelser som måste belysas och identifieras för att kunna förstås.

Litteratur

Ahmed, S., The Cultural Politics of Emotion, New York 2004.
Backman, E.L., Jungfru Maria Nyckelpiga, Stockholm 1947.
Bal, M., ”Reading art?” I: Griselda Pollock (red.), Generations and Geographies in the Visual
Arts: Feminist Readings, London 1996.
Bal, M., Quoting Caravaggio. Contemporary Art, Preposterous History. London 1999.
Bal, M., Looking in: The Art of Viewing, London 2001.
Beattie, T., God’s Mother, Eve’s Advocate. A Gynocentric Refiguration of Marian Symbolism
in Engagement with Luce Irigaray. University of Bristol 1999.
Benko, S., The virgin goddess: studies in the pagan and Christian roots of Mariology, Leiden
1993.
Beissel, S., Geschichte der Verehrung Marias in Deutschland während des Mittelalters.
Freiburg im Breigau 1909.
Beskow, P., Maria i kult, konst, vision, Delsbo 1991.
Birnbaum, B., Mariamotiv i konst, kyrka och folktro, Stockholm 2003.
Björkvall, A., Den visuella texten – multimodal analys i praktiken. Stockholm 2009.
Boss, Sarah J., Mary – The Complete Resource. London 2007.
Bryson, N., m.fl., Visual Culture; Images and Interpretations, London 1994.
Butler, J., Excitable speech: a politics of the performative, New York 1997.
Bynum, C.W., Fragmentation and Redemption. New York 1991.
Carlquist, J., “Nymære af vare fru”. Jungfru Maria i äldre fornsvensk litteratur. I: Härdelin
och Brodd 1996.
Carlquist, J., Handskriften som historiskt vittne. Fornsvenska samlingshandskrifter – miljö
och function. Stockholm 2002.
Carlquist, J., Att läsa en medeltida bönbok. Studier i en handskrift från Skoklostersamlingen.
I: Arkiv, samhälle och forskning 2004: 1-2. Stockholm.
Carlquist, J., Vadstenasystrarnas textvärld. Studier i systrarnas skriftbrukskompetens, lärdom
och textförståelse, Uppsala 2007.
Carroll, M.P., The Cult if the Virgin Mary. Psychological Origins. Princeton 1992.
Clayton, M., The Cult of the Virgin Mary in Anglo-Saxon England. Cambridge 1990.
Cunneen, S., In Search of Mary: The Woman and the Symbol, New York 1996.
Didi-Huberman, G., Fra Angelico: Dissemblance and Figuration, Chicago 1995 (org. 1990).
Eriksson, A.-C., Jungfru Maria som kvinnoideal: Bebådelsekapellet i Santa Maria sopra
Minerva, I: Studier i konsthistoria 2006:27.
Fairclough, N., Analysing discourse : textual analysis for social research, New York 2003.
Grenholm, C., Moderskap och kärlek: schabloner och tankeutrymme i feministteologisk
livsåskådningsreflektion, Nora 2005.
Hale, R., Imitatio Mariae. Motherhood motifs in late medieval German spirituality. Harvard
University 1992.
Hirn, Y., Det heliga skrinet: Studier i den katolska kyrkans poesi och konst, Helsingfors 1909.
Härdelin, A., Världen som yta och fönster, Stockholm 2005.
Härdelin, A.& Brodd, S.-E., Maria i Sverige under tusen år, Skellefteå 1996.
Johnson, E.A, Truly Our Sister. A Feminist Hermeneutical Disciplinary Approach. I: The
Many Faces of Mary. Ed. Diego Irarrazabal etc. London. 2008.
Karlsson, L., Bilden av Maria. Stockholm 2009.
Kress, G. & Van Leeuwen, T., Reading Images. The Grammar of Visual Design. London
1996.
Kress, G. & van Leeuwen, T., Multimodal discourse. London 2001.
Kristeva, J., Stabat Mater och andra texter, Stockholm 1990.
Levine, A.-J. & R., Maria Mayo, A feminist Companion to Mariology, London 2005.
Lüken, S., Der Verkündigung an Maria in 15 und frühen 16 Jahrhundert: historische und
kunsthistorische untersuchungen, Göttingen 2000.
Maunder, Chris, The Origins of the Cult of the Virgin Mary. London 2008.
Mooney, C.W., Gendered Voices. Medieval Saints and Their Interpreters. Philadelphia 1999.
Myrdal, J., Medeltida konst som källa till realia. I: Öberg, Kihlman & Melin Den mångsidiga
målaren. Vidgagde perspektiv på Albertus Pictors bild- och textvärld, Stockholm 2007.
Newman, B., God and the Goddesses. Vision, Poetry, and Belief in the Middle Ages.
Philadelphia 2003.
Nussbaum, M.C., Upheavals of Thought: The Intelligence of Emotions, New York 2001.
Oakes, C., Ora pro nobis. The Virgin as Intercessor in medieval Art and Devotion. London
2008.
Panofsky, E., Early Netherlandish Painting: Its Origins and Character, New York, 1971.
Pelikan, J., Mary through the Centuries: Her place in the History of Culture, Yale university
1996.
Perfetti, Lisa, The Representation of Women’s Emotions in Medieval and Early Modern
Culture. University Press of Florida. 2005.
Piltz, A., Kalkmålningarna som retorik. I: Öberg, Kihlman & Melin Den mångsidiga målaren.
Vidgagde perspektiv på Albertus Pictors bild- och textvärld, Stockholm 2007.
Pollock, G. & Turvey S., The Sacred and the Feminine: imagination and sexual difference,
London 2007.
Rey-Henningsen, M., Det feminina medvetendet i ett kristet samhälle — en
mentalitetshistorisk essä om spansk medeltid. I: Kvinnovetenskaplig Tidskrift 1986:2.
Rosenwein, B., Emotional communities in the early Middle ages, Ithaca 2006.
Rossholm Lagerlöf, M., Inlevelse och vetenskap: om tolkning av bildkonst. Stockholm 2008.
Sawyer, B., Sköldmön och madonnan — kyskhet som hot mot samhällsordningen. I:
Kvinnovetenskaplig Tidskrift 1986:2.
Schreiner, K., Maria: Jungfrau, Mutter, Herrscherin. München 1994.
Tikkanen, J. J., Madonnabildens historia och den kristna konstuppfattningen, Helsingfors
1916.
Westin, J., Displaying Via Tecta – Visualisation and communication. Via Tiburtina. Space, movement and artefacts in the urban landscape. Stockholm 2009.
Williamson, B., The Madonna of Humility. Bristol 2009.
Åkestam, M., Albertus Pictors bilder av bebådelsen. I: Öberg, Kihlman och Melin, Den
mångsidige målaren: Vidgade perspektiv på Albertus Pictors bild- och textvärld, Stockholm
2007.