Våra forskare är verksamma inom engelska, franska, italienska, ryska, spanska och tyska.
Fanfiction, litteraturdidaktik och receptionsforskning är några av Malin Isakssons forskningsområden.
Forskare från Sverige, Kanada och Frankrike samlades för att presentera på ett gemensamt tema.
Forskningsprojektet AI och nära relationer analyserar hur AI utgör en del av familjer inom spekulativ fiktion.
Genre, uttrycksform och språk
Bland det material vi arbetar med finns exempel från de flesta klassiska och populära genrer och medieformer: viktorianska romaner, reseberättelser, medeltida religiösa skrifter, samtida och historisk rådgivningslitteratur, spekulativ fiction, gotik och kriminallitteratur, i skriven text, film, eller TV.
Historiska och nutida källor och flera olika språkområden innebär möjligheter att undersöka hur texter rör sig mellan olika tider och kulturer, exempelvis genom analyser av översättningsprocesser som inte bara innefattar den faktiska texten utan också kulturella strukturer. Av intresse är också hur texter av olika slag genererar nya versioner och hur både lokala och globala teman och strukturer fungerar, förändras och utvecklas.
Flera forskare är väletablerade inom fältet kriminallitteratur, speciellt inom underkategorin Nordic Noir. Diskussioner här berör bland annat frågor om övergrepp och kopplingen mellan krim-genren och den svenska välfärdsstatens fall.
Intresset för vad som händer i mötet mellan ett narrativ och dess läsare eller åskådare, och hur mötet kan leda till medskapande aktiviteter syns i flera forskares arbete inom fan studier, med specifikt fokus på textformen fan fiction. Fan fiction skrivs utifrån, eller i dialog med, ett redan existerande fiktivt universum. Fanfic-författare fyller på med bakgrund, utvecklar luckor i narrativet, eller går på tvärs mot ursprungsvärldens berättelse. Fanfic-texter publiceras online och läsare är fria att kommentera, vilket ofta innebär ytterligare ett tolkningssteg. Våra forskare bidrar med kunskap om denna dynamiska textform, och vilken roll den fyller i dagens litterära landskap.
Genus, sexualitet och queera skildringar
Ett genusperspektiv finns med i de flesta av våra projekt och diskussioner utgår ofta från tanken om genus som social konstruktion. Våra forskare arbetar med skönlitteratur från olika tidsepoker och undersöker hur maktförhållanden mellan rollfigurer ofta kopplas till en implicit genusstruktur, trots att många texter på ytan förefaller problematisera traditionella begreppskategorier. Även sakprosa används som empiriskt material i diskussioner om hur normer kopplade till genus omförhandlas och förändras.
Feministiska teorier och genus och maskulinitetsstudier används för att analysera vad som skildras som manligt, kvinnligt och queert i litteraturen, och flera forskare har ett specifikt fokus på framställningar av fader- och moderskap, av familjebildningar, och av barn, och belyser diskurser som har styrt och styr vad som uppfattas som ideala eller "naturliga" egenskaper, och hur dessa kulturella konstruktioner kan ifrågasättas. Även geografiska platsers genuskodning har en plats i våra analyser, ofta med fokus på former av motstånd mot kategorisering.
Spekulativ fiktion
Den föreställda framtiden är av intresse för många av oss och litteraturen spelar en viktig roll inte bara som experimentfält för innovationer och nya samhällen, men också som en dokumentation av både historiska och nutida källor till rädslor och hopp. Etiska frågor kopplade till föreställningar om framtida samhällen, samt hur fiktionen kan uppmuntra kritisk reflektion av samtiden, är frågor flera forskare ser närmare på.
Från olika utgångspunkter undersöker vi hur dystopier eller apokalyptiska scenarier gestaltas i skönlitteraturen. Analyser inriktas ofta på hur den reella globala utvecklingen får konsekvenser för miljön och hur detta framställs i olika textformer från populärkulturell skräck till eko-poesi. En annan infallsvinkel innebär fokus på apokalypsens konsekvenser för samhällsbildning och mellanmänskliga relationer.
Plats och miljö
Vi forskar om både verkliga och figurativa platser från en rad olika perspektiv. Det finns ett brett intresse för reseberättelser från olika tidsperioder och kulturer, och våra forskare analyserar också bilder av specifika geografiska områden. Plats kan också uppfattas på ett mer abstrakt plan, exempelvis som en trop inom poesi, och inom detta tema faller också projekt som på olika vis behandlar spatial och temporal rörelse.
Hur det nordliga och det arktiska framställts i expeditionsnarrativ och i fiktion har varit och är framträdande i institutionens forskning. Några av våra forskare har undersökt begrepp som "norr" och "nordlighet" från historiska perspektiv, och visar att begreppen tydligt påverkas av författarens geografiska utgångspunkt och kulturella medvetenhet.
Men vi ser också närmare på mer avgränsade platser såsom hemmet i viktoriansk litteratur och instängda utrymmen och labyrinter inom gotiken. Plats får i de här diskussionerna också speciell mening då rollfigurerna rör sig genom platser eller från en plats till en annan, rörelser som har konsekvenser för identitet, hemmahörande eller främlingsskap.
Flera pågående studier vid institutionen har en koppling till grön humaniora. Genom ekokritiska läsningar av skönlitteratur och poesi visar vi på både platsbundna och globala konsekvenser av människans påverkan på naturen, speciellt i form av antropocena klimatförändringar. Våra forskare visar också på kopplingar mellan klimat-fiktion och äldre former av religion.
Kropp, affekt och kognition
Vi analyserar hur fiktion i olika genrer och medier framställer både mänskliga och annat-än-mänskliga kroppar, ofta med en stark koppling till genus och sexualiteter.
Våra studier har ofta en tvärvetenskaplig prägel, där litteraturvetenskapliga angreppssätt berikas av resultat från exempelvis medicinsk historia, religion, och neurobiologi.
Bland de områden vi undersöker finns mental och fysisk hälsa och därtill kopplade kulturella betydelser i olika tidsperioder, hur sensoriska och kroppsliga effekter och tillstånd påverkar inte bara rollfigurer utan också läsare, och hur kognitiva förmågor används för att navigera genom narrativ och fylla i de luckor alla texter av nödvändighet innehåller.