Kampen om texten - om lärarstudenters möten och förhandlingar med olika akademiska skrivtraditioner på vägen mot en godkänd uppsats

Projektbeskrivning

Projektet Kampen om texten - om lärarstudenters möten och förhandlingar med olika akademiska skrivtraditioner på vägen mot en
godkänd uppsats tar sin utgångspunkt i det faktum att den skriftliga produkten sedan länge utgör den primära artefakten i ett
vetenskapligt forskningssammanhang; från det att Wilhelm von Humbolt (1767-1835) utformade grunden för det första
forsknings¬universitetet, Humboldt-Universität zu Berlin, 1810, till vår nutida förståelse av universiteten som en plats för skriftlig
kunskapsproduktion (Kruse, 2006). En annan utgångspunkt för det här projektet är att universiteten inte utgörs av några enhetliga
språkmiljöer med gemensamma krav när det gäller vad som utmärker en god vetenskaplig text och hur man tänker sig förhållandet
mellan den vetenskapliga verksamheten och skrivandet. Olika discipliner eller ?tribes? som Becher (1994) liknar dem vid, har en
uppsättning outtalade antaganden eller doxa (Bourdieu, 1980) som definierar det man tar för givet och som får betydelse för hur man
ser på förhållandet mellan den vetenskapliga verksamheten och skrivandet. Från ett dialogiskt perspektiv är skrivna texter inte att
betrakta som statiska och avslutade objekt i sig själva, utan framväxande och förhandlade i en social process (Bazerman & Prior,
2004, p. 1). Studenternas väg fram till en färdig och meningsfull text är dialogisk till naturen. Därför vill projektet närmare studera de
olika språk- och skriftvärldar, som möter en lärarstudent under utbildningen och analysera de överväganden och förhandlingar som
kan uppstå på grund av olika disciplinära skrivtraditioner och epistemologiska krav på vägen fram till en godkänd uppsats.
Skrivprocessen kommer även att studeras som en specifik kommunikativ praktik genom att avtäcka sociala identiteter,
institutionsnormer och sätt på vilka dessa sociala formationer etableras, förhandlas och examineras i en kommunikativ praktik
(Bakthin 1981). I analysen av de texter vi avser att insamla kommer vi att utgå från, men också kritiskt pröva Graues (2006) fyra
identifierade och beskrivna skrivtraditioner inom akademin: (1) skrivandet som rapportering, (2) skrivandet som tolkning, (3)
skrivandet som konstituering och (4) skrivandet som praxis. Dessa skrivtraditioner, som presenteras i metodavsnittet, är teoretiska
konstruktioner i den meningen att de sällan existerar i sina rena former i verkligheten, utan snarare i form av olika hybrider. Projektet
ska ses mot bakgrund av att den skriftliga produktionen i form av uppsatser kommer att tillmätas en allt större tyngd i
universitetsutbildningarna och utgöra en viktig parameter i kvalitetsmätningarna av lärosätena. Inte sällan tenderar uppsatsarbetet i
en utbildning att bli en stötesten för många studenter. I det nya systemet för kvalitetsgranskning (2011-2014) har Högskoleverket för
avsikt att undersöka hur väl utbildningen når de aktuella målen genom att särskilt granska studenters självständiga arbeten, dvs.
examensarbeten
(http://www.hsv.se/kvalitet/-bedomningavutbildningarnasresultat/& #172;fragorochsvar.4.37953c3d12c3c38cb6c80007607.html). Därför har
projektet relevans för alla universitets¬utbildningar. Lärarutbildning är en bred yrkesutbildning som kan spänna över flera
fakultetsområden med sina olika traditioner. De mer allmänna delarna i utbildningen, som är riktade mot lärarkunskap, hämtar näring
ur en samhällsvetenskaplig forskningstradition med sina specifika skrivtraditioner. De mer ämnesinriktade delarna kan vetta mot såväl
naturvetenskapliga