Klimatångest, psykiskt lidande och stora livsval: en blandmetodstudie av unga vuxna i Sverige
Forskningsprojekt
När blir klimatoro en belastning – och när kan den stärka engagemang och hopp? Vi undersöker klimatångest bland unga vuxna i Sverige och hur tillit, riskuppfattning och känslan av att kunna påverka hänger ihop med psykisk hälsa, framtidsval och handling. Genom att förstå vad som formar ungas oro vill vi bidra med kunskap om hur de kan hitta bättre stöd, få stärkt framtidstro och handlingskraft i klimatomställningen.
Klimatoro kan påverka hur unga mår och ser på framtiden, men också väcka engagemang. Vi undersöker klimatångest bland unga vuxna i åldern 19–29 år i Sverige. Fokus ligger på hur tillit, uppfattningar om klimatrisker och känslan av att kunna påverka hänger samman med psykisk hälsa, framtidsval och handling. Cirka 3 000 unga får svara på en enkät vid två tillfällen. Intervjuer ger en djupare bild av deras erfarenheter. I workshops tar unga och samhällsaktörer tillsammans fram förslag på stöd. Målet är att bidra med kunskap som stärker psykisk hälsa, hopp och handlingskraft.
Klimatförändringar är en ekologisk och samhällelig utmaning men utgör även en psykologisk stressor. Unga vuxna rapporterar i hög grad klimatrelaterad oro och osäkerhet inför framtiden, men kunskapen om klimatångestens omfattning, drivkrafter och konsekvenser för vardagsliv och livsval är begränsad. Projektets syfte är att undersöka klimatångest bland unga vuxna i Sverige och analysera hur denna känslomässiga reaktion relaterar till framtidsförväntningar, centrala livsval samt klimatrelaterat agerande.
Genomförande
Projektet genomförs i tre arbetspaket med en mixad metodansats. En nationellt representativ longitudinell enkätstudie kartlägger förekomst och konsekvenser av klimatångest samt dess samband med mål, tillit och upplevd handlingsförmåga. Fördjupande intervjuer belyser ungas erfarenheter, coping-strategier och framtidsperspektiv. Dialogbaserade workshops möjliggör för unga vuxna och samhällsaktörer gemensamt att identifiera behov och strategier för hur samhället bättre kan möta klimatångest.
Nytta
Projektet integrerar psykologiska teorier om emotion, motivation och beteende och bidrar med ny kunskap om när klimatångest fungerar som drivkraft eller hinder för beteendeförändring. Resultaten är av hög relevans för utbildning, ungdoms- och studenthälsa, folkhälsoarbete och policyutveckling samt för utformning av evidensbaserade stödinsatser som stärker unga vuxnas psykiska hälsa, framtidshopp och konstruktiva klimatengagemang, samt för hur hälsostärkande klimatpolitik kan utformas.