Forskningsprojekt De senaste decennierna har samhällets insatser till personer med långvariga konsekvenser av psykisk sjukdom, psykiskt funktionshinder, skiftat karaktär. De stora institutionerna har stängts och det finns idag en uttalad tro på att gruppen ska kunna leva i samhället tillsammans med andra.
Projektet handlar om att fördjupa kunskapen om boendesituationen för psykiskt funktionshindrade i Sverige, och hur deras behov speglas i kommunal bostads- och samhällsplanering. För att ta reda på hur man kan skapa hållbara livsmiljöer för psykiskt funktionshindrade kommer man att inleda med en kartläggande av situationen idag och därefter genomföra en studie där målgruppen och involverade kommunala sektorer arbetar tillsammans i sk. Living Labs.
Formas och Forte
Maria Fjellfeldt, Högskolan i Dalarna
Lina Berglund Snodgrass, Blekingen tekniska högskola
Ebba Högström, Blekinge tekniska högskola
I Sverige har kommunerna ansvaret för att erbjuda boende, eller uppsökande stöd, anpassat efter behoven hos personer med psykiska funktionshinder. Kommunerna har samtidigt ett ansvar för att utforma en långsiktigt hållbar planering för bostadsförsörjning och samhällsutveckling som gäller hela befolkningen. Denna planering förväntas genomföras i samverkan mellan planerare och socialtjänsten, så att även utsatta gruppers boende- och livssituation uppmärksammas. Idag vet vi väldigt lite om hur dessa samverkansprocesser går till, och om hur bostadsförsörjningsplaner utvecklas i förhållande till andra samhällsgrupper.
Ett syfte med projektet är att fördjupa kunskapen om boendesituationen för utsatta grupper, i detta fall personer med psykiska funktionshinder, och hur deras behov av boende speglas i kommunal bostads- och samhällsplanering. Ett annat syfte är att utveckla innovativa och deltagarorienterade metoder för boende- och bostadsutveckling där målgruppen och involverade kommunala sektorer arbetar tillsammans.
I projektets första del genomförs en studie av 10 strategiskt utvalda kommuner där strategier och aktiviteter i relation till boende för personer med psykiska funktionshinder undersöks. Utbudet av boende och boendeinsatser till målgruppen, dvs var och hur man bor i kommunen, kartläggs, och bostadsförsörjningsprogram analyseras. Nyckelpersoner intervjuas i syfte att undersöka relationen mellan socialtjänst och bostads- och samhällsplanering med fokus på samverkansprocesser och spänningar mellan aktörerna.
I projektets andra del väljs två kommuner ut att delta i s.k. 'living labs'. 'Living labs' är en metod som integrerar forskning och innovationsprocesser i en avgränsad praktiknära miljö. Grundläggande är att aktivt involvera berörda aktörer och att systematiskt arbeta med användare eller brukares egna erfarenheter. Syftet här är att ge plats åt och att dokumentera brukare, planerare och servicegivares erfarenheter i relation till boende och livsmiljö, för att hitta ett långsiktigt hållbart arbetssätt för samverkan och planering.
Resultaten från processen i dessa två 'living labs' sammanställs sedan till en utställning som i sin tur utgör plattform för workshops och andra spridningsaktiviteter. Dessa planeras och genomförs i nära samarbete med både lokala och de nationella aktörerna knutna till projektet.
