Forskningsprojekt De senaste decennierna har samhällets insatser till personer med långvariga konsekvenser av psykisk sjukdom, psykiskt funktionshinder, skiftat karaktär. De stora institutionerna har stängts och det finns idag en uttalad tro på att gruppen ska kunna leva i samhället tillsammans med andra.
Projektet handlade om att fördjupa kunskapen om boendesituationen för psykiskt funktionshindrade i Sverige, och hur deras behov speglades i kommunal bostads- och samhällsplanering. För att ta reda på hur man kan skapa hållbara livsmiljöer för psykiskt funktionshindrade inleddes projektet med en kartläggning av den aktuella situationen i Sverige. Därefter genomfördes studier kring specifika teman och där målgruppen och involverade kommunala sektorer arbetade tillsammans.
I Sverige har kommunerna ansvaret för att erbjuda boende, eller uppsökande stöd, anpassat efter behoven hos personer med psykiska funktionshinder. Kommunerna har samtidigt ett ansvar för att utforma en långsiktigt hållbar planering för bostadsförsörjning och samhällsutveckling som gäller hela befolkningen. Denna planering förväntas genomföras i samverkan mellan planerare och socialtjänsten, så att även utsatta gruppers boende- och livssituation uppmärksammas. Idag vet vi väldigt lite om hur dessa samverkansprocesser går till, och om hur bostadsförsörjningsplaner utvecklas i förhållande till andra samhällsgrupper.
Ett syfte med projektet var att fördjupa kunskapen om boendesituationen för utsatta grupper, i detta fall personer med psykiska funktionshinder, och hur deras behov av boende speglas i kommunal bostads- och samhällsplanering. Ett annat syfte var att utveckla innovativa och deltagarorienterade metoder för boende- och bostadsutveckling där målgruppen och involverade kommunala sektorer arbetar tillsammans.
I projektets första del genomfördes en studie av 10 strategiskt utvalda kommuner där strategier och aktiviteter i relation till boende för personer med psykiska funktionshinder undersöktes. Utbudet av boende och boendeinsatser till målgruppen, dvs var och hur man bor i kommunen, kartlades, och bostadsförsörjningsprogram analyserades. Nyckelpersoner intervjuades i syfte att undersöka relationen mellan socialtjänst och bostads- och samhällsplanering med fokus på samverkansprocesser och spänningar mellan aktörerna.
I projektets andra del genomfördes studier med fokus på specifika teman, som till exempel målgruppens egen bild av sina boende- och livsmiljöer och lokaliseringen av gruppbostäder. Studien om målgruppens egna erfarenheter genomfördes med hjälp av så kallad ”photo-voice”-metodik där man fotografiskt fick dokumentera sin boende- och livsmiljö och reflektera över bilderna i grupp.
Projektets tredje och sista del handlade om att möjliggöra för aktörer från samhällsplanering, socialtjänst och brukarrörelse att både ta del av projektets alla delstudier och diskutera framtiden. För att åstadkomma detta arrangerades en stadsvandring i Umeå där en rad representanter på både nationell och lokal nivå fick resultat presenterade i reella miljöer, som förekommit i det empiriska materialet. Efter stadsvandringen arrangerades en framtidsverkstad där frågor om dåtid, nutid och framtid när det gäller boendesituationen för psykiskt funktionshindrade diskuterades.
