Mellan kompetens och solidaritet: EG-rättens inverkan på den skandinaviska välfärdsmodellen, särskilt avseende tjänster av allmänt intresse
Forskningsprojekt
Den svenska välfärdsmodellen och det synsätt som präglar EG-rätten skiljer sig åt. Men på vilket sätt, och vilka konsekvenser kan det få för den svenska välfärdsstaten?
Projektet bygger på en rättsvetenskaplig analys av EG-rätten och dess påverkan på den svenska välfärdsstaten och det svenska synsättet på vilka samhälleliga tjänster som bör åligga det allmänna att tillhandahålla. I EG-fördraget skiljer man på tjänster av allmänt intresse respektive tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Ur svensk synvinkel är det förvirrande eftersom de delvis kan klassas som typiska välfärdstjänster. Projektet ska klargöra de skillnader som finns mellan den svenska välfärdsmodellen och det synsätt som präglar EG-rätten, och vilka konsekvenser det kan innebära för svenskt vidkommande och för den svenska välfärdsstaten.
Projektet bygger på en rättvetenskaplig analys av EG-rätten och dess påverkan på den svenska välfärdsstaten och det svenska synsättet på vilka samhälleliga tjänster som bör åligga det allmänna att tillhandahålla.
Artikel 86 i EG-fördraget och dess uppdelning i tjänster av allmänt intresse respektive tjänster av allmänt ekonomiskt intresse är förvirrande då de båda till vis del kan anses falla inom den mängd olika tjänster som traditionellt sett i Sverige ansetts vara typiska välfärdstjänster. Vilka konsekvenser detta kan få för svenskt vidkommande är emellertid än så länge höjt i dunkel.
Projektet syftar till att klargöra de skillnader som finns mellan den svenska välfärdsmodellen och det synsätt som präglar EG-rätten och vilka konsekvenser det kan innebära för svenskt vidkommande och välfärdsstaten såsom vi känner den i de nordiska länderna.
Inom ramen för projektet skriver Caroline Wehlander en doktorsavhandling på temat ”Vem är rädd för tjänster av allmänt intresse? – Allmänintresset i EU-rätten samt i ett svenskt lokalt och regionalt perspektiv”.
