Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Musik och politik på 1970-talet

Forskningsprojekt Under 1970-talet rådde ett politiserat tillstånd kring musik i Sverige. Det var speciellt både historiskt sett, i jämförelse med t ex 1950- och 1980-tal, och nationellt sett i jämförelse med andra västländer. Ändå var ju 1968-rörelsen internationell.

Musik och konsertformer diskuterades i politiska termer; Skivbolag startades kring politiska idéer; stat, kommun och Sveriges Radio granskades avseende stöd till musik på politiska grunder och popartister avkrävdes politiska ställningstaganden. Det skapades en mängd musik med (vänster)politisk karaktär – antingen inskrivet i sångtexter eller genom det sätt den presenterades. Forskningsprojektet studerar processen ur ett brett idé- och kulturperspektiv och gör närstudier av hur musik politiserades i skapande, framförande och publikt mottagande. Politiseringen var både ett estetiskt ställningstagande och en strategi på ett samhälleligt fält.

Projektansvarig

Alf Arvidsson
Professor
E-post
E-post
Telefon
090-786 62 44

Projektöversikt

Projektperiod:

2005-05-01 2007-12-31

Finansiering

Finansår , 2004

huvudman: Alf Arvidsson, finansiar: Riksbankens Jubileumsfond, y2004: 950,

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för kultur- och medievetenskaper

Forskningsområde

Etnologi

Projektbeskrivning

”Politik” är ett begrepp som kan användas om alla samhällsfenomen där ett maktförhållande kan urskiljas. I det samhällsklimat som rådde under stor del av 1900-talet syftade begreppet främst på det partipolitiska spelet och den offentliga makten; musik och andra konstarter förutsattes stå utanför politiken. Under slutet av 1960-talet och 1970-talet kom dock detta hållningssätt att utmanas genom att det skapades musik som exponerade tydliga markörer för ”politik” (genom textinnehåll eller titlar), eller att genrer och musicerandeformer eller musiklivets organisering i vid bemärkelse tillskrevs en politisk innebörd. Den politisering som alltså ska studeras i detta sammanhang består främst i att musik som artefakt och som process bedömdes som politisk; huruvida den i realiteten var någon betydelsefull del av politiska skeenden eller ej är en underordnad fråga i sammanhanget.

Syftet är att studera den politisering som skedde inom musiklivet i Sverige under perioden 1965-1980, dels ur ett brett idé- och kulturperspektiv, dels i form av närstudier av hur musikverk politiserades i konception, framförande och publikt mottagande. Politiseringen ses som både ett estetiskt ställningstagande och som en strategi på ett samhälleligt fält. Vilka frågor räknades som politiska, hur omsattes de i handlingar och ställningstaganden på musikens område, hur lyftes musikaliska frågor till ett politiskt plan? Vilka musikaliska uttryck blev resultatet?

Politiseringen ska studeras utifrån tre överlappande kontexter. Dels som ett skeende inom det offentliga musiklivet; dels som en del av en politisering av kulturlivet i bredare bemärkelse; samt som en form av politisk praxis, ett av de områden där vänsterrörelserna och politiskt engagerade individer var aktiva. Inom samtliga områden ska ett diskursanalytiskt perspektiv tillämpas på synen på förhållandet mellan musik och politik som den kommer fram i texter om musik och på de musikaliska resultaten; hur motiverades och tolkades musik och musicerande som politisk handling och vilka estetiska konsekvenser blev följden?

Ämnen: Etnologi