Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 14 januari 2021)

printicon

Musikskapandets villkor - mellan kulturpolitik, ekonomi och estetik

Forskningsprojekt Med utgångspunkt i musik strävar projektet skapa djupare kunskap om villkoren för nutida kulturskapande, och de konsekvenser de förändrade sociala och massmediala omständigheterna har för minnesinstitutionernas verksamhet.

Forskningsprojektet syftar till att undersöka nutida professionaliserat och konstnärligt musikskapande som en process där musiker, konsertsituation och publik samverkar. Utgångspunkten är den skapande musikerns villkor inom en samhällsram där en medveten kulturpolitik, en genomgripande medialisering och en tillväxande upplevelse- och evenemangsbransch utgör viktiga faktorer. Projektet är finansierat av Vetenskapsrådet och sker i samarbete mellan Umeå universitet och Statens Musiksamlingar, Svenskt visarkiv.

Projektansvarig

Alf Arvidsson
Professor
E-post
E-post
Telefon
090-786 62 44

Projektöversikt

Projektperiod:

2009-01-01 2012-12-31

Finansiering

Finansår , 2009, 2010, 2011, 2012

huvudman: Alf Arvidsson, finansiar: Vetenskapsrådet, y2009: 959, y2010: 1552, y2011: 749, y2012: 358,

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för kultur- och medievetenskaper

Forskningsämne

Etnologi

Projektbeskrivning

Projektet genomförs i form av fyra delprojekt samt ett övergripande syntesarbete. I ett delprojekt fokuseras de offentliga stödformernas och ansökningsförfarandenas betydelse för det konstnärliga arbetet. Här ska analyseras ansökningshandlingar till Kulturrådets fonogramstöd, vilka arkiverats vid Svenskt Visarkiv. Genom dem kan vi få kunskap om inriktning hos de fria musikgrupperna vad gäller repertoar, publik, målsättningar etc. samt studera hur de kulturpolitiska riktlinjerna avspeglas i musikproduktionen och den skriftliga presentationen.

En delstudie ska fokusera på hur olika musikskapare bygger upp sin konstnärliga och ekonomiska existens i form av en kombination av verksamheter och projekt. Genom att genomföra ett antal fallstudier där enskilda musiker porträtteras ska följande frågor behandlas: Vilka typer av uppdrag är vanliga?
Vilken betydelse har en personlig stil?
Vilka förväntningar finns om traditionstillhörigheter, innovation och användning?
Som material ska användas djupintervjuer med ett antal musikskapare (tonsättare, musiker, sångare) inom olika genrer.

En kraftfull tendens i musiklivet de senaste decennierna är festivalernas ökade betydelse i relation till det kontinuerliga musiklivet. I detta delprojekt ska festivalformens betydelser studeras ur flera perspektiv: Vilka stilar, genrer, former, egenskaper lyfts fram? Vilka är svåra att använda i festivalens form? Hur har former anpassats efter festivalformatet? Vilka betydelser har kursverksamhet, workshops etc.? Hur förankras festivalen i kontinuerliga strukturer såsom kulturnämnder och musikföreningar? Vilka symbolvärden aktualiseras, sker omtolkning och omladdning av musikformer? Hur bidrar festivaler till att skapa och omdefiniera platser, deras status och självbilder?

I det fjärde delprojektet ska spänningen mellan individuell kreativitet och kollektiva identiteter studeras. Musik har blivit en viktig arena för att exponera kollektiva identiteter (etnicitet, ungdom, genusmedvetenhet, sexualitet). Här ställs särskilda förväntningar på den individuelle musikskaparen, ofta formulerat i termer av autenticitet. Samtidigt finns en tankefigur om att konstnärer ska vara självständiga och individuellt kreativa, vilket innebär att enskilda musiker kan hamnar i en form av offentlig identitetskonflikt - hur ska kollektiva symboler inordnas i ett individuellt uttryck? Detta ska studeras genom ett antal fallstudier utifrån följande frågeställningar: Finns det generella likheter i musikskapande som relateras till olika kollektiva identiteter? Vilka möjligheter och begränsningar ligger i att musiker identifierar sig/identifieras med en viss kategori eller grupp? Vilket kulturpolitiskt värde tillskrivs musikskapande som tydligt relaterar till en samhällsgrupp, och hur går det till när sådant värde formuleras? Kan enskilda musiker skapa intersektionella lösningar där flera identitetstillhörigheter aktualiseras i musikskapandet?

De olika delprojekten är delvis överlappande och kommer att integreras med varandra från projektets start. Följande problemområden ska bevakas inom alla delprojekt för att sedan sammanfattas i en syntesrapport: eget skapande kontra andra uppdrag, tradition och kulturarv, medialiseringens betydelser, spänningen mellan konstnärlig komplexitet och populariseringskrav. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot om och hur genusaspekter bearbetas konstnärligt i musiklivet. Vidare ska de olika delprojekten kartlägga vilka olika typer av mediapresentationer och dokumentationer som skapas i musikernas verksamhet, utvärdera deras lämplighet och begränsningar som forskningsmaterial och skissera strategier för minnesinstitutionernas insamlingsverksamhet.