Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Nationella prov och unga elever: kognitiva implikationer för lärande

Forskningsprojekt De svenska nationella proven karakteriseras av att vara formativa, dvs. för lärande och inte av lärande. Projektet studerar de nationella proven i grundskolan och dess syfte att understödja elevers lärande.

Att införa nationella prov kan ha en avigsida. Några elever kan t ex uppleva provängslan, vilket gör att dessa underpresterar och att deras resultat blir missvisande. En annan aspekt av lärande och prestation som ofta glöms bort inom utbildning är elevers kognitiva förmåga, särskilt elevers arbetsminne. För att understödja elevers lärande är det av vikt att arbetsminnet beaktas. Just arbetsminnets begränsade kapacitet och sårbarhet vid upplevelse av t ex ängslan eller allt för ensidig information är viktig att beakta.

Projektansvarig

Mikaela Nyroos
Universitetslektor, forskare
E-post
E-post
Telefon
090-786 51 81

Projektöversikt

Projektperiod:

2009-01-01 2014-12-31

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Pedagogiska institutionen

Projektbeskrivning

Detta forskningsprojekt springer ur den svenska regeringens beslut att införa obligatoriska nationella prov för åk 3 i syfte att generellt förbättra svenska elevers prestation. Det politiska beslutet grundar sig på svenska elevers försämrade skolprestationer internationellt och nationellt. I flertalen år har de svenska eleverna fortsatt att dala i olika internationella rankingar för utbildning (t e x PISA, TIMSS). Antalet elever som inte når utbildningsmålen i särskilt matematik fortsätter också att stiga.

De svenska nationella proven karakteriseras för att vara formativa, dvs. proven skall vara för lärande och inte av lärande, och således vara till en hjälp för utbildare vid upplägg av undervisning och metoder som matchar varje individuell elev.

Att införa standardiserade och nationella prov kan dock ha en avigsida. Forskning har visat att flertalet elevgrupper kan uppleva provängslan, vilket gör att dessa underpresterar och att deras resultat blir missvisande. Detta i sin tur kan få framtida negativa konsekvenser med ogillande av skolan och även försämrade chanser att söka vidare efter avslutat utbildning.

En annan aspekt av lärande och prestation som ofta ignoreras inom utbildning är elevers kognitiva förmåga, särskilt elevers arbetsminne. För att understödja och maximera att elever lär sig, och i förlängningen det som t ex skall testas, är det mycket viktigt att arbetsminneskapaciteten beaktas.

Arbetsminnet är ett kognitivt koncept som har en central plats i lärande och prestation i skolan. Arbetsminneskapaciteten har visat sig ha starka samband med skolprestation i flertalet ämnen. I arbetsminnet processeras, lagras och bearbetas både verbalt och visuellt inkommande information. Denna kapacitet är dock begränsad och begränsas allt mer om eleven upplever t ex ängslan, eller om allt för ensidig information endast används i t ex instruktioner och provuppgifter.

Forskningsprojektet fokuserar de nationella provens betydelse för elever i grundskolan. Provens formativa och lärandeintention och eventuella negativa konsekvenser med upplevd provängslan studeras med hjälp av två teoretiska ramverk: ett för arbetsminnet och ett för provängslan. Till hjälp vid analys av de olika påverkansfaktorerna för lärande av matematik används ett arbetsminnesbatteri för att studera elevens förmåga i att behandla olika inkommande information, ett standardiserat test för att mäta provängslan hos barn, och resultaten på de nationella proven för åk 3, 6 och 9 i matematik.

Förekomsten av provängslan hos svenska elever är ett negligerat forskningsområde, särskilt för de yngre årskurserna. Tidigare studier har även visat att nationella prov inte helt når upp till det formativa ändamålet och ger lärarna kunskap om områden eleverna bör fokusera på. Det finns därför ett skyndsamt behov av att studera effekterna av standardiserade och nationella prov för lågstadiet i en klassrummiljö.