Doktorandprojekt Sverige har högst omsättning av skolledare av alla länder i OECD. Detta påverkar kvalitetsutvecklingen av skolor i Sverige negativt. Vi vet i dagsläget för lite om vilka faktorer som driver omsättningen, och särskilt lite om hur faktorerna påverkar novisa skolledares omsättning.
Syftet med projektet är att undersöka vilka faktorer som kan predicera omsättning av novisa skolledare i Sverige.
Lärarhögskolan
Sociologiska institutionen
Centrum för skolledarutveckling
Tobias Richard berättar om undersökningen.
I Sverige byter skolledare arbetsplats oftare än i övriga OECD. I genomsnitt har en svensk skolledare varit på sin nuvarande skola 2-3 år. Detta kan jämföras med övriga länder i OECD där genomsnittet är 5 år. Hög omsättningen av skolledare får negativa konsekvenser för skolan. Forskning visar att det tar 5-7 år av kontinuerligt ledarskap för att förbättra en skola med bristande kvalitet. Skolor med hög omsättning av skolledare får därmed sällan chansen att kunna bli bra skolor. Detta har flera förklaringar. För det första behöver skolor med hög omsättning av skolledare starta om sitt utvecklingsarbete vid varje byte av skolledare. Detta gör att skolans utveckling av struktur, kultur och ledarskap bli lidande. För det andra är hög omsättning av skolledare relaterat till hög omsättning av lärare, vilket i sig har negativ påverkan på elevers kunskapsutveckling. För det tredje tar det mycket tid och resurser i anspråk att arbeta med rekrytering av ny skolledare.
Den komplicerade arbetsmiljön för skolledare i Sverige har varit känd länge. Det skapas ett högt tryck på skolledare då svensk skola regleras både på kommunal och statlig nivå samt då det finns flera olika aktörer inom skolan som har förväntningar och åsikter om hur skolledare bör sköta sitt arbete. En sådan kontext blir särskilt utmanande för novisa skolledare.
På grund av skolledaromsättningens negativa effekter, och den särskilda utsattheten för novisa skolledare, är det av hög prioritet (politiskt, socialt och vetenskapligt) att den undersöks för att kunna reduceras. Forskningsprojektets syfte är därför att undersöka och kartlägga faktorer som kan predicera omsättningen av novisa skolledare i en svensk kontext. Implikationen av en sådan undersökning kan bli att vår kunskap om faktorer som predicerar skolledaromsättning kan användas för att minska skolledaromsättningen i svenska skolor. Detta kan i sin tur användas för att förbättra förutsättningar för skoledarskap i en svensk kontext.
Syftet med projektet är att undersöka vilka faktorer som kan predicera omsättning av novisa skolledare i Sverige. Tidigare forskning har visat att en mängd olika faktorer är relaterade till omsättningen av skolledare. Faktorerna från tidigare forskning, och som denna studie kommer att bygga på, kan delas upp i fyra områden.
Gemensamt för de fyra nivåerna är att de alla är helt eller delvis outforskade i relation till skolledaromsättning i en svensk kontext. Då ska tas i beaktande att Sverige har nästan dubbelt så hög omsättning av skolledare som resten av OECD. Hur ovanstående listade faktorer påverkar omsättningen av novisa skolledare i en svensk kontext är därför högst angeläget att undersöka.
Projektets vetenskapliga frågeställningar är följande:
På vilket sätt och i vilken utsträckning är omsättningen av novisa skolledare i Sverige relaterad till:
A) skolledarens upplevda förutsättningar från huvudman?
B) skolans egenskaper?
C) skolledarens arbetsmiljö?
D) skolledarens individuella egenskaper?
Projektet kommer att bestå av både en kvantitativ del och en kvalitativ del. Vi börjar med att beskriva den kvantitativa delen.
Den kvantitativa delen av projektet kommer att genomföras som en panelstudie där data kommer att samlas in en gång per termin under 2 år. Respondenterna kommer att bestå av deltagare i det nationella rektorsprogrammet. En baseline-enkät kommer att konstrueras utifrån de olika variabler som ska undersökas. Baseline-enkäten kommer att bestå av 6 olika mätinstrument. De olika instrumenten kommer att vävas samman till ett testbatteri. För respondenten kommer det alltså att upplevas som ett (1) mätinstrument med flera olika delar. I så hög utsträckning som möjligt, utan att påverka varje enskilt instruments reliabilitet, kommer frågorna att anpassas så att testbatteriet som helhet upplevs som effektivt och meningsfullt utan onödigt många frågor av överlappande karaktär. Mättillfällena efter den första baseline-enkäten kommer att använda sig av ett begränsat urval av instrumenten för att inte belasta deltagarna i onödan.
För faktorerna som har med forskningsfråga A och C att göra kommer mätinstrumentet COPSOQ (Kristensen, Hannerz, Høgh & Borg, 2005), GMSI (Janson & Wernbro, 2017), Principal trust scale (Gareis & Tschannen-Moran, 2004) och The Norwegian principal self‑efficacy for instructional leadership scale (Skaalvik, 2020) att användas. De två senast nämnda instrumenten kommer att översättas av professionell översättare från engelska till svenska. Samtliga mätinstrument är standardiserade mätinstrument för att undersöka människors upplevda förutsättningar för arbete och arbetsmiljö. Samtliga mätinstrument har även visat sig särskilt tillämpbara när det kommer till skolledares upplevda förutsättningar och arbetsmiljö.
För forskningsfråga B kommer endast offentlig data från skolverket att användas. Denna typ av data kan visa skolans egenskaper i fråga om elevernas vårdnadshavares utbildningsnivå, fördelning mellan pojkar och flickor, andel av elever födda utomlands, andel elever med föräldrar födda utomlands, andel nyinvandrade elever, meritvärde, andel elever som uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen.
För forskningsfråga D, gällande individuella faktorer hos skolledaren, kommer ett mätinstrument för att undersöka personlighet att användas tillsammans med kompletterande uppgifter (kön, ålder, utbildningsbakgrund) som rapporteras av undersökningspersonerna. Mätinstrumentet som kommer att användas för att undersöka personlighet är Mini-IPIP Scales (Donnellan, Oswald, Baird, & Lucas, 2006) som är en del av fem-faktorteorin (Big Five). Mini-IPIP är ett standardiserat mätinstrument som visat god validitet och reliabilitet.
Enkäten kommer att distribueras digitalt, ett tillfälle per halvår, till de novisa skolledare som utgör urvalet i undersökningen. Om undersökningsdeltagarna inte svarar kommer påminnelser att skickas ut.
Samtliga faktorer av den data som samlas in kommer att hanteras som oberoende variabler och sättas i relation till den beroende variabeln förflyttningsmönster. Det vill säga, hur kan de olika nivåerna av faktorer predicera huruvida skolledaren byter arbetsplats eller avslutar sitt arbete som skolledare. Denna data kommer sedan att analyseras i multivariata analyser. Detta innebär att flera variabler kommer att vävas samman för att skapa en förklaringsmodell för vad som predicerar omsättningen av skolledare.
Den kvalitativa delen av undersökningen kommer att genomföras inom samma tidsram som insamlingen av paneldata. För att få en djupare inblick i skolledarnas upplevelse och vad som ligger till underlag för deras beslut att byta arbete eller avsluta sin tjänst som skolledare kommer cirka 20 skolledare att djupintervjuas då de bytt arbetsplats. Intervjuerna kommer att genomföras individuellt med de deltagare som antingen har bytt arbetsplats eller som avslutat sin tjänst om skolledare och som vill ställa upp på en intervju. Intervjuerna genomförs som semistrukturerade utifrån en intervjuguide som skapats för denna studie specifikt. Syftet med den kvalitativa undersökningen är att på ett djupare plan kunna undersöka skolledarnas egna berättelser kring deras byte av arbetsplats. Intervjun kommer att läggas upp utifrån en kronologisk struktur där olika faser av skolledarens tid på arbetsplatsen kommer att undersökas med start från rekryteringsfasen till avslutet. Intervjuguiden innehåller specifika frågor för varje "tidsperiod", vilket ger olika infallsvinklar i samtalet. I intervjusammanhanget kommer även andra infallsvinklar att tas i beaktande om intervjupersonen har något att säga som går utanför intervjuguidens ram.
