Studenter som inte bytt lösenord sedan 7 maj kan inte logga in på studentwebben. Detta p.g.a. skyddsåtgärder vid cyberattacken den 2 maj. Läs hur du byter lösenord.
Studenter som inte bytt lösenord sedan 7 maj kan inte logga in på studentwebben. Detta p.g.a. skyddsåtgärder vid cyberattacken den 2 maj. Läs hur du byter lösenord.
Forskningsprojekt Forskningen om de komplexa bakteriesamhällena i tarmen och munnen är under stark utveckling och banbrytande samband har presenterats mellan sammansättning och olika sjukdomstillstånd. Vi studerar specifikt munfloran och dess samband med tarmflora, hälsa kontra sjukdom och olika ärftlighets och livsrelaterade påverkansfaktorer i stora patientmaterial. Vi studerar särskilt genetiska bestämningsfaktorer för mikrobiomet, kostvanor och tandsjukdomar.
Projektet ”Oral mikrobiota4health” samlar tre forskningsgrenar (1) karakterisering av oral mikrobiota och samband mellan hälsa och sjukdom,´ (2) GLIDE (Gene-Lifestyle Interactions in Dental Endpoints), (3) Kartläggning av ärftlighet i kostvanor, det orala mikrobiomet, och tandsjukdomar.
I Del 1 karakteriseras det oral mikrobiomet från sekvensering av hela 16S rRNA genen hos bakterier med så kallad 3:e generationens sekvensering och tillhörande bioinformatik för taxonomibestämning och prediktion av funktioner. Detta kopplas till kliniska data från egna undersökningar eller register och i data-drivna analysmetoder. Inom den här grenen kommer bl. a. det orala mikrobiomet karakteriseras hos 10 000 vuxna individer för att tillsammans med genetisk karakteristika i det humana genomet skapa modeller för sjukdomsrisk.
Del 2 är ett internationell konsortiebaserat projekt som syftar till att identifiera genetiska riskfaktorer och skapa polygenetiska riskindex för karies och parodontit. Projektet har initierats och leds från Umeå och finansieras av Vetenskapsrådet. Det baseras på ca 100 000 svenskar med kliniskt registrerat tandstatus och genetisk karakterisering från genomvid screening (GWAS) som samlats från svenska infrastrukturer (SIMPLER och STR) och forskningsprojekt (SCAPIS, MDC, MOS och VIKING) och ytterligare 200 000 med kliniskt registrerat tandstatus från olika internationella kohorter och närmare 1 miljon med information om deltagaren är sjuk eller frisk. Detta är den största genetiska kartläggning som gjorts med kliniskt registrerat tandstatus som utfall.
Del 3 inkluderar en serie tvillingstudier med målsättning att med univariata och multivariata ACE-modelleringar kartlägga betydelsen av ärftlighet kontra omgivningsfaktorer. Projektet involverar 10 000 medelålders tvillingar, 4 000 unga vuxna tvillingar och 2 000 tvillingar som är under 6 månader med karakterisering av det orala mikrobiomet, och information om karies- och parodontitstatus och progression, och relevanta livsstils och medicinska faktorer. Bland annat studeras ärftlighet i kostmönster och smakpreferens i ett doktorandprojekt.
