Hoppa direkt till innehållet
printicon

Patient–vårdarrelation samt upplevelser av vård och bemötande bland personer med självskadebeteende, närstående och vårdare.

Forskningsprojekt Självskadebeteende (SB) beskrivs som ett sätt att hantera psykisk smärta. I detta projekt definieras SB som ett upprepat, impulsivt beteende där ytlig eller måttlig vävnadsskada uppstår. Meningen med handlingen är inte att dö.

Mellan 2-6 % i en normalpopulation lider av SB och en majoritet som vårdas är kvinnor. Projektets syfte är att belysa samspelet mellan personer med SB och deras vårdare samt att belysa upplevelser av vård och bemötande bland personer med SB, närstående och vårdare. Två studier är genomförda och ytterligare studier planeras; - intervjuer med närstående till personer med SB där de ombeds berätta om sina upplevelser. Observationer genomförs vid psykiatriska avdelningar där syftet är - att beskriva samspelet mellan personer med SB och deras vårdare. - att beskriva de aktiviteter som personer med SB och deras vårdare är involverade i.

Projektansvarig

Projektöversikt

Projektperiod

2009-05-05 2012-06-30

Finansiering

Finansår , 2007, 2008, 2009

huvudman: Britt-Marie Lindgren, finansiar: Ebba Danelius stiftelse, y2007: 30000, y2008: , y2009: ,

huvudman: Sture Åström, finansiar: Psykiatrifonden, y2007: 210000, y2008: , y2009: ,

huvudman: Britt-Marie Lindgren, finansiar: Ebba Danelius stiftelse, y2007: , y2008: , y2009: 15000,

Forskningsämne

Folkhälsovetenskap och hälsovetenskap

Projektbeskrivning

Självskadebeteende (SB) beskrivs som ett sätt att hantera psykisk smärta. I detta projekt definieras SB som ett upprepat, impulsivt beteende där ytlig eller måttlig vävnadsskada uppstår. Meningen med handlingen är inte att dö utan en önskan om att lindra psykisk smärta. Studier visar att mellan 2-6 % i en normalpopulation lider av SB. Vidare att en majoritet av personer med SB som vårdas är unga kvinnor, genusaspekter är därmed relevanta. Det övergripande syftet är att belysa samspelet mellan personer med SB och deras vårdare samt att belysa upplevelser av vård och bemötande bland personer med SB, närstående och vårdare. Två delstudier är genomförda och ytterligare tre delstudier planeras.
Delstudie I: Syftet med studien var att belysa hur personer med SB upplever den vård och bemötande de fått samt hur de önskar att vården skall vara. Narrativa bandinspelade intervjuer transkriberades ordagrant och analyserades därefter med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.
Delstudie II: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med SB i psykiatrisk slutenvård. Narrativa bandinspelade intervjuer transkriberades ordagrant och analyserades därefter med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultaten av dessa delstudier visar att både personer med SB och vårdare upplever samspelet svårt.
Delstudie III: Syftet med studien är att belysa innebörden i att möta vården som närstående till en person med SB. Narrativa intervjuer inspelas in på band, transkriberas ordagrant och texten analyseras sedan med hjälp av fenomenologisk hermeneutik.
Delstudie IV: Syftet med studien är att belysa samspelet mellan personer med SB och deras vårdare. Deltagande observationer planeras vid psykiatriska slutenvårdsavdelningar. Reflekterande samtal kommer att genomföras med deltagarna i anslutning till observationerna. Anteckningar förs och talas in på band i direkt anslutning till observationstillfället. Inspelade band avidentifieras, skrivs ut ordagrant och analyseras utifrån sitt innehåll.
Delstudie V: Syftet med studien är att beskriva de aktiviteter som personer med SB och vårdare är involverade i vid en psykiatrisk vårdavdelning. Två instrument kommer att användas och datamaterialet kommer att bearbetas med beskrivande statistik.
Resultaten kommer att bidra till kunskapsutveckling om vård och bemötande av dessa personer och deras närstående. Den nya kunskapen ska ligga till grund för interventioner som syftar till att utveckla psykiatrisk omvårdnad, vårdmiljö, organisation och handledning inom psykiatrisk slutenvård. Detta kommer att leda till minskat subjektivt lidande, kortare vårdtider, bättre arbetsmiljö, minskad sjukfrånvaro samt förbättrad kommunikation mellan vårdtagare, vårdare och närstående .