Sociala och etiska dimensioner på autonoma teknologier
Forskningsprojekt
Projektet undersöker de etiska aspekterna av autonoma teknologier som till exempel robotar, smarta hem, nanoteknologi och datavirus.
Inom ramen för sitt projekt vill Asaro undersöka hur vår rädsla för autonoma tekniker är befogad, vilket ofta är fallet och kommer till uttryck inom exempelvis populärkultur. Användandet av autonoma teknologier reser frågor om och i vilken utsträckning man kan hävda ett etiskt ansvar från teknikens utvecklare och från tekniken själv. Ett viktig aspekt av detta arbete är hur denna teknik används militärt.
Projektet kommer att fokusera på de etiska aspekterna av överhuvudtaget olika former av autonoma teknologier. Det primära intresset riktas dock mot robotar, men även mot så kallade smarta hem och självkörande bilar. Intresset ligger såväl på ingenjörsmässiga som designetiska aspekter, men också på socio-kulturella implikationer, och användandet av dylika teknologier. Projektets utgångspunkter hämtas från ett flertal olika discipliner såsom ingenjörsetik, social teori, science fiktion-litteratur och -film, ”science and technology studies” och politisk teori.
I tidigare arbeten på området har Asaro några olika områden, vilka även fungerar som en plattform för föreliggande projekt. För det första har det handlat om att först de etiska aspekterna exempelvis en ingenjör eller designer möter i samband med utvecklandet av ny robotteknik. För det andra handlar det om att analysera och tolka de effekter olika former av autonom teknik har i de fall de kan användas inom krigsföring mot människor. För det tredje har Asaro undersökt i vilken utsträckning robotar kan betraktas som moraliska aktörer. För det fjärde har arbetet handlar om att studera hur sociala och kulturella fenomen reflekteras genom användandet av teknologin. Exempelvis krigsföring, åldringsvård, skapandet av sociala relationer bygger på djupt mänskliga erfarenheter, men ändå överförs detta till maskiner. En viktig fråga är vad denna förskjutning innebär?
