Socialt arbete i familjer med komplexa behov

Forskningsprojekt Familjebegreppet har förändrats och gränserna flyttats mellan det privata och offentliga familjelivet. Studien undersöker hur socialarbetare hanterar dessa nya gränsdragningar, och hur socialt arbete genomförs i familjer med komplexa behov.

Syftet med studien är att beskriva hur socialarbetare definierar och genomför familjeinriktat socialt arbete i relation till grupper med komplexa behov, t. ex. behov föranledda av att det förekommer psykisk sjukdom eller våld i familjen, eller att försörjningssituationen är problematisk. Specifika frågor är: i) vem är primär mottagare av insatser? ii) hur formuleras målen i familjetermer? iii) vilken betydelse har genus? iv) hur varierar familjebegreppet mellan olika sektorer inom socialtjänsten? En intervjustudie planeras med cirka sextio socialarbetare inom olika sektorer i fyra svenska kommuner.

Projektansvarig

Lennart Nygren Professor emeritus

E-post

090-786 51 01

Projektöversikt

Projektperiod:

2011-01-01 – 2013-03-31

Finansiering

Finansår , 2011, 2012

huvudman: Lennart Nygren, finansiar: FAS, y2011: 920, y2012: 940,

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för socialt arbete, Samhällsvetenskaplig fakultet

Forskningsämne

Socialt arbete

Projektmedlemmar

Evelyn Khoo Gästlärare

E-post

090-786 54 34

Projektbeskrivning

Familjebegreppet har förändrats till följd av demografiska, ideologiska och ekonomiska förändringar, och socialtjänsten måste därmed hantera förändrade gränser mellan det privata familjelivet och det offentliga. Det behövs mer forskning om den betydelse familjebegreppet och förståelsen av olika familjetyper och familjesystem har för hur insatser konstrueras och följs upp.

Syftet med studien är att beskriva och analysera hur socialarbetare i svensk socialtjänst definierar och genomför familjeinriktat socialt arbete i relation till grupper med komplexa behov. Med komplexa behov menas t.ex. behov föranledda av att det i familjen förekommer psykisk sjukdom, att barn far illa, funktionshinder, äldre med omsorgsbehov, våld eller att familjens försörjningssituation är svårt problematisk.

Specifika frågor är:
i) vem eller vilka familjemedlemmar är de primära mottagarna av insatser?
ii) på vilket sätt formuleras målen med insatserna i familjetermer? iii) vilken betydelse har föreställningar om genus när insatser designas?
iv) hur varierar uttolkningen av familjebegreppet mellan olika sektorer inom socialtjänsten (barnavård, alkohol/drogmissbruk, funktionshinder, äldreomsorg och försörjningsstöd)?

En intervjustudie planeras i två stora och två små svenska kommuner. Ett urval socialarbetare inom de olika sektorerna intervjuas (totalt ca 60 telefonintervjuer). Fokusgruppsintervjuer genomförs i respektive sektor inom socialtjänsten i en av de större kommunerna.

Ämne: socialt arbete, familjeforskning