Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Svensk etymologisk databas

Forskningsprojekt Under åren 2001-2006 pågick med finansiering från Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond arbetet med denna databas. Arbetet fortsätter nu med annan finansiering. Det beräknas fortgå till 2025.

Målet med projektet - som haft finansiering från Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond - är att skapa en reviderad upplaga av Elof Hellquists Svensk etymologisk ordbok. Ett omfattande revideringsarbete har sedan trettio år pågått, och ett supplement för senare delen av alfabetet föreligger. Detta har inom ramen för detta projekt digitaliserats och lagts in i en databas.

Projektansvarig

Projektöversikt

Projektperiod:

2001-01-01 2025-12-31

Finansiering

Finansår , 2003, 2004, 2005, 2006, 2007, 2008, 2009, 2010, 2011, 2012, 2013, 2014, 2015, 2016, 2017, 2018, 2019, 2020

huvudman: Lars-Erik Edlund, finansiar: Stiftelsen Riksbankens Jublieumsfond, y2003: , y2004: , y2005: , y2006: , y2007: , y2008: , y2009: , y2010: , y2011: , y2012: , y2013: , y2014: , y2015: , y2016: , y2017: , y2018: , y2019: , y2020: ,

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för språkstudier

Forskningsområde

Språkvetenskap

Projektbeskrivning

PROJEKTET ”SVENSK ETYMOLOGISK DATABAS”

Etymologier intresserar som bekant både lekt och lärd. I frågespalter frågar allmänheter efter ordens ålder och ursprung, och när Nationalencyklopedin i mitten av 1980-talet planerades var det en självklarhet att också etymologier skulle finnas i de enskilda ordartiklarna samt att viktigare svenska orter skulle förses med etymologi.

Stor omsorg ägnas i den största historiska ordboken över svenska språket, Svenska Akademiens Ordbok (SAOB, 1893– (1898–)), åt utredningen av de enskilda ordens historia och ursprung samt åt frasers bakgrund och inlåningshistoria.

På svensk botten är Elof Hellquists Svensk etymologisk ordbok ännu en fullt gångbar och oskattbar etymologisk källa. Detta klassiska verk utgavs första gången av trycket 1922. En ”omarbetad och utvidgad upplaga” kom ut 1939, bearbetad av språkprofessorerna Emil Olson och Erik Noreen och utgiven av sonen Bertil Hellquist. En tredje upplaga utgavs 1948 på Gleerups förlag.

Hellquists etymologiska ordbok står sig väl både i jämförelse med andra nordiska etymologiska verk och andra germanska etymologiska ordböcker. Den tredje upplagan (1948) är mer än sjuttio år gammal, men ges trots detta ständigt ut i nya omtryck. Detta visar dess stora kvaliteter.

Hellquists ordbok omfattar strax under 1 500 trycksidor, och behandlar, inklusive referensord, cirka 20 000 uppslagsord, däribland många franska och klassiska lånord, samt en hel del dopnamn, släktnamn och ortnamn (detta trots att det alltså är en ordbok!). En omisskännlig personlig stilistisk utformning karakteriserar Hellquists etymologiska ordbok, något som säkert bidragit till att ge den sådan spridning utanför fackkretsarna.

Vetenskapshistoriskt är att notera att Hellquist har ett särskilt intresse vad gäller de ljudsymboliska tolkningarna – sådana hade i flera arbeten på 1890-talet och framåt intresserat Hellquist, och resulterade i flera viktiga vetenskapliga arbeten – samt att Hellquist ibland ger sig ut i längre utredningar som inbegriper också folkminnesrelaterade och historiska förhållanden.

Det är dock givet att den senare etymologiska diskussionen inte återfinns hos Hellquist. Förhållandet att denna diskussion inte reflekteras blir uppenbart när man jämför med den senaste etymologiska ordboken över det isländska ordförrådet (Ásgeir Blöndal Magnússon, Íslensk orðsifjabók, 1989) eller arbetet om det norska arvordsförrådets ursprung (som dock även innehåller uppgifter om en del inlånade ord), germanisten Harald Bjorvands & komparativisten Fredrik Otto Lindemans Våre arveord (2000, 2 upplagan 2007). I detta sistnämnda arbete har dessutom den för äldre ordhistoria så viktiga laryngalteorin fått starkt genomslag, vilket resulterat i att flera nya, högst trovärdiga härledningar framlagts.

Man inser att Hellquists etymologiska överväganden har flera decennier på nacken också då man jämför enskilda härledningar i den med motsvarande etymologier i ett så auktoritativt (och förebildligt) arbete som Friedrich Kluge, Etymologisches Wörterbuch der deutschen Sprache, som kommit med flera nya upplagor under 2000-talet, detta genom Elmar Seebold. Dessutom finns från Leiden en svit indoeuropeiska ordböcker (baltiska, slaviska och keltiska språk, proto­germanska, latin, grekiska m.fl.) utgivna åren 2005–16, vilka måste beaktas.  Ett enskilt viktigt arbete i denna sistnämnda svit är Guus Kroonens Etymological dictionary of Proto-Germanic (2013), som inte minst har en hel del referenser till Älvdalsmålet.

En alldeles nödvändig revidering och komplettering av Hellquists ordbok igångsattes redan på 1970-talet av lundensarna Gösta Holm och Sven Ekbo, som tog sig an arbetet med senare delen av alfa­betet (bokstaven O och framåt). Ture Johannisson, Göteborg, levererade tidigt en revidering av bokstaven M.

Någon revidering rörande orden i den första delen av alfabetet kom däremot aldrig till stånd, men undertecknad Lars-Erik Edlund har genom åren – sedan uppdraget 1992 gavs honom av Holm och Ekbo då man sökte intressera Bokförlaget Bra Böcker AB i Höganäs för utgivningsprojektet – sökt få olika nordister att ta sig an enskilda bokstäver fram till och med L. Skribenter som Bo Bergman (D) och Hans Jonsson (G, H och K), båda Lund, Jan Paul Strid (A), Lund/Linköping, Sven Söderström (H), Börje Tjäder (F) och Claes Åneman, samtliga Uppsala, har därvid engagerats och arbetat med partier av artiklarna fram till och med L.

I en del fall har arbete färdigställts (Bergman, Jonsson, Tjäder), i andra fall har förarbeten utarbetats (Söderström), men det finns också fall där arbetet p.g.a. sjukdom i förtid avbrutits (Strid, Åneman). Dessutom planlades revidering av mindre partier av bokstaven E av Sigurd Fries tillsammans med Torbjörn Nilsson, båda Umeå, men arbetet slutför­des aldrig. Lars Svensson, Lund, har också varit starkt engagerad i revideringsarbetet, och arbetar för närvarande (2020) med bokstaven B. Edlund har förutom samordningsuppgiften eget ansvar för några bokstäver, nämligen C, I och J.

Edlund erhöll år 2000 medel till ett infrastrukturellt projekt från Stiftelsen Riksban­kens Jubileumsfond som gjorde det möjligt att dels i en databas tillgängliggöra Hellquists tredje upplaga och de vid den tidpunkten färdigställda supplementtexterna, dels utarbeta sökfunktioner i materialet. Sedan 2006, då projektet slutredovisades, har ytterligare ett antal partier av revideringen kunnat slutföras som nu skulle kunna läggas till i databasen. Arbetet med sökmotorerna har förbättrats i nära samverkan med Svenska Akademiens ordboksredaktion.

Arbetet med Svensk etymologisk databas planeras nu fortsätta och därvid slutföras. Diskussioner förs sålunda med Svenska Akademien och Vitterhetsakademien om finansiering av ett fortsatt arbete. Arbetet måste därvid läggas upp på lite sikt. Det är inte så många forskare som kan engageras i arbetet då de har andra åtaganden, dessutom måste man arbeta i en process som innehåller olika moment, vilka ligger intill varandra.

De åtta momenten består i att

  1. lägga in ytterligare nyskrivna texter (vissa delar av A–L) i databasen, närmare bestämt sådana som tillkommit under det senaste decenniet (görs av projektassistent under projektledarens överinseende);
  2. vetenskapligt överarbeta tidigare partier (M–Ö) tillkomna under 1970–1990-tal) utifrån senare forskning, inte minst det som tillkommit genom ovannämnda etymologiska ordböcker och framför allt den primärlitteratur de bygger på (görs av projektledare och vetenskaplig medarbetare);
  3. skapa förutsättningar för fortsatt arbete med partier i alfabetet som ännu inte reviderats och kompletterats (spannet A–L) genom dels excerpering av primärlitteratur, dels genomgångar av de ovannämnda etymologiska ordböckerna (görs av projektassistent efter projektledarens instruktion);
  4. skriva vidare på etymologier inom spannet A–L utifrån de underlag som framtagits under punkt 3 (görs av projektledare och vetenskaplig medarbetare)
  5. utarbeta ortnamnsetymologier (landskap, kommuner, socknar, viktigare bebyggelser, viktigare naturlokaler) så att det blir konsekvent i ordboken A–Ö; principerna vad som skall med fastlagda men endast delvis implementerade;
  6. revidera alla avfattade texter som nu föreligger i revideringsdelen (M–Ö), så att de blir stil­istiskt och omfångsmässigt någorlunda harmonierade (görs av projektledare och vetenskaplig medarbetare);
  7. tekniskt överarbeta texterna (M–Ö) med avse­ende på förkortningar, interna hänvisningar etc. (görs av projektassistent efter projektledarens instruktion) och
  8. presentera de reviderade delarna elektroniskt. Detta arbete genomförs i samarbete med ordboksredaktionen i Lund, med bistånd från projektledare och projektassistent.

 

Det konkreta målet är en reviderad etymologisk ordbok över svenska språket, vilken beaktar etymologisk forskning under de senaste sjuttio åren. Vi kan därvid ta tillvara arbeten från 1970-tal och framåt som finns i en redan existerande databas, uppbyggd inom det tidigare externfinansierade infrastrukturprojektet. Revideringen skall efterhand exponeras på nätet.