Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Svenska jazzdiskurser 1919-1969

Forskningsprojekt Projektet är en fortsättning på det tidigare projektet Jazzmusiken och jazzmusikern som bedrevs 2006-2011 med stöd av RJ och som bl a resulterade i boken Jazzens väg inom svenskt musikliv.

,

Projektansvarig

Alf Arvidsson
Professor
E-post
E-post
Telefon
090-786 62 44

Projektöversikt

Projektperiod:

2015-01-01 2018-12-31

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för kultur- och medievetenskaper

Forskningsområde

Etnologi

Projektbeskrivning

Jazzmusiken har alltid existerat som ett offentligt samtalsämne. Att benämna något som en särskild musikform är att göra det till något värt uppmärksamhet och diskussion, nyfikenhet och fördjupad kunskap. Att offentligt publicera texter om ett ämne är att göra det till en fråga för det allmänna, demokratiska, samtalet. Genom texter och läsares reaktioner på texter formas sätt att tänka om ett fenomen, påverkas hur det utövas i praktiken och hur det utvärderas och sedan modifieras.
I detta projekt kommer ett rikligt urval av artiklar om jazz att granskas. De hämtas företrädesvis från dagspress och från tidskrifterna Orkesterjournalen (1933-) och Estrad (1939-1963). Urvalet är företrädesvis gjort för att avspegla framväxt och dynamik inom jazzens egna estetik, om än med vida ramar. Särskilt texter från 20- och 30-talen avspeglar ett mer allmänt intresse att begripa jazzen, som så småningom får som ett resultat ett självständigt jazzestetiskt samtal som förs delvis fristående (främst i tidningarna Orkesterjournalen och Estrad) och delvis från 50-talets början också erövrar plats på kultursidorna.
Det är denna ”jazzens egna” diskurser, som förs av initierade journalister, specialiserade kritiker, fans och musiker, som främst följs inom projektet. Det fanns också en kyrkligt-konservativ och en rasistisk diskurs om jazz – jag kommer inte att uppmärksamma sådana texter speciellt men de kan anas i bakgrunden.
Analysen kommer att utgå från tre huvudfrågor:
Hur skriver man om jazz? Som en generaliserad helhet – jazzen – eller på detaljnivå om enskilda inspelningar, soloinsatser, musiker? Som ett fenomen i samhället, inom musiken, eller som en värld i sig? Vilka människor och miljöer förknippas den med? Vilka är dess kvaliteter? Har den en historia och en framtid? Till frågan om ”hur” hör också vilka textgenrer som används.
Vem skriver? Professionella skribenter eller amatörer? Allmänjournalister eller specialiserade? Är deras namn kända i andra sammanhang och för vad? Vilken position har de i samhället och inom musikliv och jazzkretsar, vad betyder det för texten vem som står som författare?
För vem? Vem är tilltalet riktat emot - en diffus allmänhet, samhällets makthavare och stöttepelare, musikvärlden, jazzens egna kretsar? Här är det forum som används – dagstidning, veckotidning, specialtidskrift etc – betydelsefullt, vilken är den generelle läsaren?
En hypotes är att det kan urskiljas historiska faser där sammansättningen av hur/av vem/var och för vem förändras, något som avspeglar (och kanske också materialiserar) en förändring i jazzens samhälleliga status. Dessutom finns det textpraktiker som håller sig konstanta över längre tid, t ex den kontinuerliga bevakningen för en ”intern läsekrets” i Orkesterjournalen eller den bevakning som sker på dagstidningarnas kultursidor som del av ett brett kulturliv.
Projektet redovisas först i form av en serie rapporter som var och en behandlar ett urval artiklar kring ett begränsat tema. Rapporterna kan handla om att fånga normalläget under en avgränsad tidsperiod, eller avspegla en förändring (t ex när nya stilar introducerats). Det kan vara en avgränsad artikelserie eller en insändardebatt. Det kan vara en enskild skribent som står i fokus, eller ett tema som återkommit över tid. Projektet avslutas med en summerande artikel samt om möjligt en antologi av de granskade texterna, med kommentarer.