Information till medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 21 oktober 2020)

Hoppa direkt till innehållet
printicon

Tillväxt och utveckling med modersmjölksersättning (TUMME-studien)

Forskningsprojekt Denna forskargrupp arbetar med att utveckla en ny modersmjölksersättning, som de hoppas ska ge mindre skillnader i tillväxt och utveckling mellan barn som kan ammas och barn som behöver ersättning för amningen.

Forskargruppen har designat en ny modersmjölksersättning med mindre energi- och proteininnehåll samt tillsats av biologiskt aktiva ämnen, MFGM (Milk Fat Globule Membrane). Hypotesen är att med den nya modersmjölksersättningen kommer barn som inte kan ammas att skilja sig mindre från bröstmjölksuppfödda barn vad gäller tillväxt, utveckling och risk för akut samt framtida sjuklighet. Vidare kommer man att jämföra barn som får vanlig ersättning med barn som får den modifierade ersättningen, samt en grupp med ammade barn med noggranna mätningar av tillväxt, metabola faktorer, neurologisk utveckling och sjuklighet fram till 5 års ålder.

Projektansvarig

Olle Hernell
Professor emeritus
E-post
E-post
Telefon
090-785 21 21

Projektöversikt

Projektperiod:

2010-03-10 2015-01-01

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för klinisk vetenskap

Forskningsämne

Klinisk medicin

Projektbeskrivning

Det finns ett stort vetenskapligt underlag som stöder hypotesen att nutrition under fostertiden och under den första levnadstiden har betydelse för både tillväxt och sjuklighet senare i livet. En riskgrupp är barn som inte kan ammas utan får modersmjölksersättning under det första levnadshalvåret. Dessa barn har som grupp en högre risk för fetma och hjärt-kärlsjukdom i vuxen ålder jämfört med ammade barn. Även skillnader i sjuklighet i infektionssjukdomar och neurologisk utveckling har observerats. Dessa skillnader kan teoretiskt härledas till skillnader i sammansättning mellan bröstmjölk och modersmjölksersättning.

Forskargruppen har designat en ny modersmjölksersättning som är unik i världen med mindre energi- och proteininnehåll samt tillsats av biologiskt aktiva ämnen, MFGM (Milk Fat Globule Membrane). Hypotesen är att med den nya modersmjölksersättningen kommer barn som inte kan ammas att skilja sig mindre från bröstmjölksuppfödda barn vad gäller tillväxt, utveckling och risk för akut samt framtida sjuklighet. Vidare kommer man i forskningen att jämföra barn som får konventionell modersmjölksersättning med barn som får den modifierade ersättningen, samt en grupp med ammade barn med noggranna mätningar av tillväxt, metabola faktorer, neurologisk utveckling och sjuklighet fram till 5 års ålder. Innovationen har potential till såväl betydande hälsovinster som kommersialisering.