Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Vår idrott - eller deras? Unga idrottares perspektiv på rätten till delaktighet

Forskningsprojekt Idrottande barn och ungdomar har rätt till inflytande och att vara delaktiga. Mycket tyder dock på att idrottsrörelsen inte har lyckats leva upp till de stolta idealen om delaktighet. Flera studier vittnar om att ungas rättigheter inte tillgodoses i den praktiska idrottsverksamheten – deras röster hörs svagt eller inte alls.

I den här studien ska ungas perspektiv på idrottens utformning belysas, särskilt rätten till delaktighet och inflytande.

Projektansvarig

Karin Redelius
Professor, Gymnastik- och idrottshögskolan
E-post
E-post

Projektöversikt

Projektperiod:

2019-01-01 2021-12-31

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Pedagogiska institutionen

Forskningsområde

Pedagogik

Externa finansiärer

Centrum för idrottsforskning (CIF)

Projektbeskrivning

Idrottande barn och ungdomar har rätt till inflytande och att vara delaktiga. Mycket tyder dock på att idrottsrörelsen inte har lyckats leva upp till de stolta idealen om delaktighet. Flera studier vittnar om att ungas rättigheter inte tillgodoses i den praktiska idrottsverksamheten – deras röster hörs svagt eller inte alls. 

I den här studien riktas blicken mot villkoren för ungas delaktighet. En sådan ansats är relevant av flera skäl. Att vara delaktig och att få göra sin röst hörd utgör essenserna i barnkonventionen liksom att barnets bästa ska stå i förgrunden. Såväl idrottens som statens riktlinjer stipulerar att barn- och ungdomsidrott ska bedrivas ur ett barnrättsperspektiv, och år 2020 inkorporeras konventionen i svensk lag. Ett annat skäl är att upplevelsen av delaktighet visat sig vara relaterad till viljan att fortsätta med föreningsidrott. Att stärka unga idrottares möjlighet till inflytande är dessutom viktigt för att förhindra att de utsätts för övergrepp och kränkningar. Om idrottsrörelsen ska lyckas med sitt strategiska mål – att fler väljer att idrotta i förening under hela livet – behövs kunskaper om när och i vilka sammanhang unga idrottare känner sig delaktiga och har inflytande samt om vilka rörelsekulturer som främjar eller begränsar deras rätt till delaktighet.

Syfte

Forskning visar att ungas röster hörs svagt och att idrotten i hög grad är vuxenstyrd. I den här studien ska ungas perspektiv på idrottens utformning belysas, särskilt rätten till delaktighet och inflytande. Syftet är att undersöka och analysera villkoren för unga att utöva sin rätt till delaktighet. Följande forskningsfrågor är centrala:

I vilken utsträckning anser unga idrottare att idrottens värdegrund efterlevs? Uppfattar barn och unga att idrotten utformas i enlighet med riktlinjerna i Idrotten vill? Vilka möjligheter har unga idrottsutövare generellt att vara delaktiga i beslut och få sina åsikter beaktade: när och i vilka sammanhang kommer unga till tals? Vad kännetecknar de rörelsekulturer som begränsar respektive möjliggör unga idrottares rätt att vara delaktiga och kunna uttrycka sin mening?

Metod

Studiens teoretiska ansats är sociokulturell, men utgångspunkt tas även i den nya barndomssociologin. Den huvudsakliga metoden för datainsamling är enkätmetod.

Implikationer

Att stärka ungas möjlighet till inflytande och kunna göra sin röst hörd, utgör också ett viktigt led i arbetet med att förhindra övergrepp inom idrotten. Därför är det av stor idrottslig relevans att undersöka ungas perspektiv på idrottens utformning och att utveckla kunskap om hur och i vilka sammanhang unga idrottare känner sig delaktiga och kan komma till tals. En sådan kunskapsutveckling är särskilt viktig om idrottsrörelsens ambition ska lyckas så att fler väljer att idrotta i förening under hela livet.

Ett uttalat strategiskt område för idrottsrörelsen (vision 2025) är det som benämns idrottens styrka, det vill säga att ”alla lever och leder efter svensk idrotts värdegrund”. Att studera om det också är unga idrottares upplevelser och erfarenheter, är betydelsefullt för att veta vilka insatser och resurser som behöver sättas in och åt vilket håll de bör riktas för att målen ska nås 2025.

Externa finansiärer