Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 31 mars 2021)

printicon

Välfärdens vinnare och förlorare

Forskningsprojekt Hur kan det komma sig att samhällsgrupper som i sin samtid värderades högt, ändå blev välfärdssamhällets förlorare? Detta är en av frågorna i detta projekt som behandlar välfärdens och den offentliga sektorns förändringar under 1930- - 1970-talen.

Hur kan det komma sig att samhällsgrupper som i sin samtid värderades högt, ändå blev välfärdssamhällets förlorare? Det är en av frågorna i detta projekt som behandlar välfärdens och den offentliga sektorns förändringar under 1930- - 1970-talen med tonvikt på 1940- och 50-talen. Genom rationalisering skulle även eftersatta gruppers arbete förbättras och bli lönsamt. Istället för hjälp blev det en stjälp, främst för att den industriella rationaliseringen blev så storskalig i Sverige. Det blev därför knappast lönsamt eller fanns plats för den småskaliga verksamhet som småbrukare och husmödrar bedrev.

Projektansvarig

Ann-Katrin Hatje
Professor emerita
E-post
E-post

Projektöversikt

Projektperiod:

2001-09-01 2008-05-31

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för idé- och samhällsstudier

Forskningsområde

Historia

Projektbeskrivning

VÄLFÄRDENS VINNARE OCH FÖRLORARE

Detta projekt bygger i huvudsak på tre delstudier:
1) Det svenska småjordbrukets politiska representanter
2) Småjordbrukare och husmödrar – välfärdssamhällets förlorare?
3) Totalförsvarets betydelse för den svenska välfärdsmodellen

Det allmänna syftet är att belysa den industriella rationaliseringens konsekvenser för det svenska folket i termer av vinnare och förlorare. Småbrukare och husmödrar kan då räknas till förlorarna, trots den höga värderingen av dessa grupper under 1930-, 40- och 50-talen, medan medelklassyrken som civilingenjörer och sjuksköterskor betraktades som framtidens yrken under hela efterkrigstiden och ända in på 1970-talet.

Studierna binds samman av ett kontextuellt samhällsperspektiv som framför allt belyser den storskaliga industrialiseringen i Sverige. Tidsperioden är från slutet av 1930-talet fram till början av 1970-talet med en tyngdpunkt på 1940- och 50-talen. De samhällstendenser som särskilt uppmärksammas är strukturrationalisering, centralisering och korporativism samt vilka konsekvenser dessa fick för samhällets grundläggande genuskonstruktion och för den offentliga sektorn. Två faser urskiljs under efterkrigstiden som benämns rationaliseringsperiod 1 (1940- och 50-talen) respektive 2 (1960- 70-talen).

Detta samhällsperspektiv kombineras med ett individuellt aktörsperspektiv. Fyra personer, som var politiskt och publicistiskt aktiva, har valts ut, två män och två kvinnor, socialdemokraten Per Edvin Sköld, folkpartisten Waldemar Svensson i Ljungskile, bondeförbundaren och författarinnan Märta Leijon och journalisten och socialdemokraten Elsa Stuge. De var alla födda i slutet av 1800-talet och verksamma in på 1950-talet och i viss utsträckning även på 1960-talet. Hur förhöll sig dessa personer till de rådande samhällstendenserna? I vad mån och på vilket sätt tog de upp dessa? I vad mån bejakade de eller tog avstånd från dem?

Internationella utblickar och jämförelser ifråga om välfärdsutvecklingen i andra länder kommer också att göras. Detta för att visa på Sveriges unika förutsättningar som ett rikt och välmående land med god infrastruktur och logistik, särskilt efter andra världskriget, medan andra länder länge fick leva med den förödelse som kriget hade åstadkommit.

Genomgående analyseras utifrån genusperspektiv och -aspekter. På ett makroplan gäller det maktförhållandet mellan män och kvinnor i det offentliga och hur den offentliga sektorns förändringar påverkar detta förhållande. På ett mikroplan handlar det om i vad mån de ovan nämnda personernas agerande innebar ett befästande eller en förändring av rådande genusförhållanden.

En engelsk projektbeskrivning finns
There is a description of the project in English

Finansieringen av denna forskning har delvis skett inom ramen för det av Vetenskapsrådet stödda projektet FAMILJEN, JORDEN OCH NATIONEN. Agrara genusföreställningar om familjen i Sverige, ca 1900-1970-talet. Det pågick under åren 2001- 2003 med mig som projektledare och Anna Lindkvist som doktorand.

Denna forskning knyter också an till ett nätverk av forskare som på ett eller annat sätt behandlar den offentliga sektorns välfärdspolitiska betydelse. Det har en tvärvetenskaplig och nordisk inriktning och hålls samman av två gemensamma perspektiv, det komparativa och det historiska. Nätverket finansieras av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS. Hittills har tre workshops inom ramen för detta nätverk hållits vid Umeå universitet. Nästa workshop är planerad till den 6-7 mars 2008. Den hålls inom ramen för forskningsprogrammet Nordliga Studier vid Umeå universitet.

(Ämnen: Historia)