Att försöka förklara det förflutna, förstå nuet och få insikter om framtiden är det som driver varje historiker. Förr hade kungar och krig en framskjuten plats inom historieforskningen. Numera intresserar sig historiker mest för de breda folklagrens historia. Arbetarklassens, böndernas, de lägre tjänstemännens, kvinnornas och barnens historia har fått en mer framträdande plats.
I år har Sverige haft demokrati i 100 år. Hur kan forskning och utbildning upprätthålla och stärka den?
Forskaren Per Ambrosiani samtalar om forskningsdata med bibliotekarien Sanna Isabel Ulfsparre.
Forskare från fyra kontinenter möttes i Umeå vid ett symposium om historieundervisning.
Bakom sidan står Alf Arvidsson, professor i etnologi vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper.
Lärdomshistoriska samfundet grundades 1935 för att främja den idé- och lärdomshistoriska forskningen.