Forskningsprojekt Projektet syftar till att sätta upp ett sammanhängande forskningsprogram kring medborgarnas attityder till välfärdspolitiken i olika europeiska länder.
Vårt fokus är att analysera samspelet mellan individers välfärdsattityder, institutionella sammanhang och strukturella variabler. Projektets avsikt är att bidra med kunskaper till den tvärdisciplinära välfärdsstatsforskningen och med insikter beträffande legitimiteten för olika välfärdsreformer. Projektet baseras huvudsakligen, men inte uteslutande, på data från en ny delundersökning i 2008 års upplaga av European Social Survey: "Welfare Attitudes in a Changing Europe".
FAS, 2009-2011: 3 054 000 kr
Projektet syftar till att sätta upp ett sammanhängande forskningsprogram kring medborgarnas attityder till välfärdspolitiken i olika europeiska länder. Vårt fokus är att analysera samspelet mellan individers välfärdsattityder, institutionella sammanhang och strukturella variabler. Projektets avsikt är att bidra med kunskaper till den tvärdisciplinära välfärdsstatsforskningen och med insikter beträffande legitimiteten för olika välfärdsreformer. Projektet baseras huvudsakligen, men inte uteslutande, på data från en ny delundersökning i 2008 års upplaga av European Social Survey: "Welfare Attitudes in a Changing Europe".
De viktigaste variablerna i vår modell rör attityder beträffande
(a) välfärdsstatens omfattning;
(b) kollektiv finansiering;
(c) olika välfärdsstatsmodeller;
(d) välfärdsstatens service; och
(e) mottagarna av välfärdspolitiska bidrag.
En annan uppsättning frågor rör medborgarnas utvärdering och bedömning av välfärdspolitiken, t ex
(a) hur väl välfärdspolitiken lyckas;
(b) välfärdspolitikens ekonomiska konsekvenser; och
(c) välfärdspolitikens moraliska och sociala konsekvenser.
Modellen förklarar dessa välfärdsattityder som ett resultat av faktorer som tillit, uppfattningar om risker, föreställningar om välfärdspolitikens funktionssätt, värderingar och personliga erfarenheter.
På individnivå föreställer vi oss att dessa faktorer i sin tur varierar beroende på olika individers och gruppers risker och resurser.
På landsnivå föreställer vi oss att de varierar beroende på
(a) välfärds- och arbetsmarknadspolitiska institutioner;
(b) sammansättningen av och maktresurserna hos olika mottagargrupper och skilda politiska aktörer;
(c) de dominerande diskurserna kring socialpolitiska frågor i olika länder.
Ämne: sociologi
