Hoppa direkt till innehållet
printicon

Varför är svenskarna mindre främlingsfientliga än andra?

Forskningsprojekt I de flesta europeiska länder utgörs befolkningen av många olika etniciteter, men graden av främlingsfientlighet bland människorna varierar mycket. Ett syfte med det här projektet är att undersöka vad det beror på.

I en tid då merparten av Europas länder är allt annat än etniskt homogena blir det allt viktigare att förstå, förklara och i förlängningen motverka främlingsfientlighet. Detta projekt avser studera på vilket sätt nationella och lokala kontexter påverkar främlingsfientlighet. Avsikten är för det första att studera varför främlingsfientlighet varierar mellan individer i olika länder, och för det andra att undersöka varför främlingsfientlighet varierar mellan individer i olika svenska kommuner. Data kommer primärt att hämtas från European Social Survey (ESS) och i viss mån från International Social Survey Programme.

Projektöversikt

Projektperiod

2008-01-01 2009-12-31

Forskningsämne

Sociologi

Projektbeskrivning

Detta projekt avser studera på vilket sätt nationella och lokala kontexter påverkar främlingsfientlighet. Avsikten är för det första att studera varför främlingsfientlighet varierar mellan individer i olika länder och för det andra att undersöka varför främlingsfientlighet varierar mellan individer i olika svenska kommuner.

Forskning om främlingsfientlighet har primärt varit fokuserad på att förklara främlingsfientlighet och liknande attityder med individuella egenskaper. Man har också varit väldigt framgångsrik och kunskapen är idag stor om hur individuella karakteristika, attitydkomplex, psykologiska profiler, grupptillhörigheter och erfarenheter hänger samman med främlingsfientlighet. Vi kan dessutom konstatera att samstämmigheten mellan olika länder och kulturer i vad som förklarar negativa attityder gentemot invandrare är mycket stor (Pettigrew, 2000).

Lika framgångsrik som forskningen hittills varit i att förklara främlingsfientlighet med individuella karakteristika, lika otillräckliga har vi varit att visa på olika kontextuella effekter. Varför är britter mer främlingsfientliga än svenskar? Systematiska skillnader i individuella egenskaper såsom att britterna skulle vara mindre utbildade eller att de i genomsnitt har en annan psykologisk profil kan helt enkelt inte förklara skillnader mellan individer i olika länder. Det finns flera orsaker till denna brist på kunskap.

Den kanske främsta orsaken är relaterad till tillgången på data både med avseende på internationella komparativa individdata, men också i fråga om avsaknaden av valida komparativa makroindikatorer. Det förstnämnda problemet har inneburit såväl att dylika undersökningar inte kunnat göras men också att man inte känt till att skillnaderna mellan individer i olika länder är relativt stora. I och med framväxten av komparativa attityddata har medvetenheten om detta ökat. Fortfarande har dock forskningen begränsats av bristen på valida makroindikatorer och av datakapacitet för att kunna analysera problemet med rätt metoder. Under senare år har detta förbättrats markant och idag finns goda möjligheter att sätta de kontextuella effekterna i fokus.

Utgångspunkten för projektet är att svaret till varför individer i olika länder är främlingsfientliga i olika utsträckning står att finna i olika typer av kontextskillnader som till exempel immigrationspolitik, ekonomi, transfereringssystem, brottslighet, invandrarpopulation och politisk artikulering.

Gruppkonfliktsteori

Den teoretiska basen för att förklara främlingsfientlighet har länge varit de så kallade symboliska teorierna (Henry and Sears, 2002; Kinder and Sanders, 1996; Meertens and Pettigrew, 1997; Sears and Henry, 2003; Sears et al., 1997) som fokuserar på individuella psykologiska processer där främlingsfientlighet är ett resultat av divergerande, icke komplementära, attityder hos individen. Inom ramen för sådana teorier har framgången varit påtaglig när det gäller att förstå och förklara betydelsen av individuella tillhörigheter, preferenser och psykologiska predispositioner för främlingsfientlighet. Problemet är att man inom ramen för detta inte kan förklara kontextuella orsaker till främlingsfientlighet på ett tillfredsställande sätt.

Följaktligen återfinns projektets teoretiska bas istället inom ramen för den så kallade gruppkonfliktsteorin. Blumer (1958) lade grunden för denna teori genom att hävda att främlingsfientlighet huvudsakligen existerar som ett resultat av gruppositionering.

Främlingsfientlighet (fördomar) är ytterst ett resultat av relationer mellan grupper. Han identifierade gruppidentitet, stereotypisering av andra grupper, statuspreferenser för den egna gruppen samt upplevt hot som förutsättningar för främlingsfientlighet. Den sista faktorn, det upplevda hotet, innebär att främlingsfientlighet är en reaktion på explicita och implicita hot mot den dominerande gruppens position, det är själva katalysatorn som gör att de andra tre faktorerna kan ge upphov till främlingsfientlighet. Individer är främlingsfientliga på grund av de upplever att den grupp de tillhör är hotad av att till exempel invandrare tar deras arbete.

Gruppkonfliktsteorin förutsätter att individer identifierar sig med en eller flera (etniska) grupper och de olika gruppernas diversifierade intressen skapar konflikter som genererar attityder som främlingsfientlighet. Konflikterna kan allt som oftast hänföras till att majoriteten upplever sina intressen hotade av minoriteten på ett eller annat sätt. För att kunna förstå sin omvärld är människor beroende av att kategorisera, förenkla och generalisera till större enheter. Skapandet av sådana kategorier eller grupper är något naturligt och medfött i sig, men inte vilka eller vad som uppfattas tillhöra en viss given grupp, vilket alltid är ett resultat av socialisering. Teorins förespråkare menar att det finns upplevda konflikter mellan grupper av människor som genererar negativa attityder.

I det mer rational choice-influerade perspektivet (oftast under namnet realistisk gruppkonfliktsteori) menar man att kampen om knappa resurser gör att man vill gynna den egna gruppen och samtidigt missgynna andra grupper, eller att man åtminstone betraktar de sistnämnda som något negativt (Bobo, 1983; Sidanius and Pratto, 1993). Ett klassiskt exempel är Lawrence Bobos (1983) studie av bussning av vita skolbarn till ”svarta” områden i USA. Bobo visar att vita amerikaner som ”drabbades” är emot detta, trots att de allt som oftast är för hypotetiska och generella principer om jämlikhet mellan etniska grupper.

Fundamentalt inom gruppkonfliktsteorin är antagandet av att upplevda hot är kontextberoende. Redan Blumer menade att institutioner konstituerar och konsoliderar uppfattningar om minoritetsgrupper. Man menar helt enkelt att olika hot upplevs olika eller har olika konsekvenser i olika kontexter. När det gäller existerande forskning kring kontextförklaringar, då primärt med utgångspunkt i gruppkonfliktsteori, finns två övergripande brister. För det första har den primära frågan varit om andelen minoritetsbefolkningen hänger samman med främlingsfientlighet bland majoritetsbefolkningen. Även om det finns exempel på andra frågeställningar (se nedan) är dessa fortfarande ovanliga. För det andra har forskningen nästan uteslutande genomförts i USA, vilket innebär stora begränsningar med avseende på vilka typer av kontexter som kan undersökas. Syftet med detta projekt är att råda bot på dessa två brister.

Analysnivån för gruppkonfliktsteorin är inte teoretiskt given utan den teoretiska referensramen kan appliceras på flera olika analysnivåer. Till exempel har effekten storleken på minoritetsgrupper studerats på landsnivå (Hjerm, 2007; Mclaren, 2003; Quillian, 1995) eller folkräkningsregioner och grevskap (Blalock, 1957; Quillian, 1996). Minoritetsstorlek har också studerats på kommunal nivå i USA med varierande resultat. Fosset och Kiecolt (1989) och Taylor (1998) visar att vita är mer fördomsfulla i kommuner med många svarta. Samtidigt blir resultaten mer tvetydiga om vi minskar analysnivån ytterligare.

Mendelberg (2000) visar att negativa stereotyper av svarta finns på storstadsnivå men inte på postnummernivå, vilket föranleder Oliver and Wong (2003) att visa på att heterogenitet är negativt relaterat till främlingsfientlighet på grannskapsnivå, men positivt relaterat på statsnivå. Potentiella skillnader mellan nivåerna är en viktig orsak till att föra in också den kommunala nivån i analysen av främlingsfientlighet. Vi behöver den som jämförelse med den nationella nivån av två skäl. För det första för att kunna undersöka om liknande kontexter har liknande eller olika effekter berodde på analysnivå och för det andra för att kunna undersöka specifika kontexter som är mer applicerbara utanför den nationella nivån.

Delstudier

Projektet består av två övergripande delstudier som i sig kommer att innehålla flera olika problemformuleringar. Det primära fokuset ligger på nationella kontexter, men de lokala kontexterna är nödvändiga för att vidga förståelsen.

Nationella kontexter och främlingsfientlighet

Är individer mer främlingsfientliga ju hårdare immigrationspolitik som förs? Är människor mer främlingsfientliga i länder där den politiska artikuleringen är mer negativ till invandrare? Finns det interaktionseffekter mellan den invandrarpolitiska kontexten och till exempel andelen invandrare? Bidrar universella välfärdssystem till en lägre grad av främlingsfientlighet? Kan den nationella identiteten bidra till att förklara främlingsfientlighet?

Inom amerikansk forskning om olika kontexter har fokus närmast uteslutande legat på om hotet av andelen svarta inom ett visst geografiskt område kan förklara den vita befolkningens fördomar. Resultat från USA stödjer detta vad gäller just vitas förhållande till svarta (Quillian, 1996; Taylor, 1998, 2000), men inte vad gäller förhållandet mellan andra grupper (Hood and Morris, 1997). Liknande studier i Europa pekar i olika riktningar (Hjerm, 2006; Scheepers et al., 2002). Här behövs dock mer forskning på europeiska förhållanden, speciellt med avseende på hur detta samverkar med andra faktorer som politiska och ekonomiska omständigheter.

Utöver andelen invandrare som förklaringsfaktor finns det studier som pekar på betydelsen av socioekonomiska kontexter. Espenshade och Hempstead (1996) har visat att folk är mer positiva till invandring om man känner att jobben inte hotas, vilket också Fetzer (2000) och Wilson (2001) indirekt visar. Socioekonomi är följaktligen av betydelse för främlingsfientlighet. En av de få longitudinella studierna på området visar dock att arbetslöshet i sig inte har någon betydelse, men att större förändringar i arbetslöshetsnivåer är en viktig faktor (Coenders and Scheepers, 1998). Givet att antipatin gentemot svarta har antagits förklara vita amerikaners avoga inställning till omfördelning (Alesina and Glaeser, 2004; Gilens, 1999) är det viktigt att vidga det ekonomiska perspektivet och undersöka hur ekonomiska transfereringssystem eventuellt hänger samman med främlingsfientlighet. Är det så, som ofta antas, att universella välfärdssystem bidrar till en lägre grad av främlingsfientlighet på grund av en större grad av solidaritet mellan olika grupper?

Gruppkonfliktsteori förutsätter att också politiska kontexter har betydelse då de kan intensifiera synligheten av invandrare både i positiv och i negativ bemärkelse. De kan också till exempel förstärka rigiditeten mellan olika grupper vilket minskar rörligheten och därmed öka risken för främlingsfientliga attityder. Trots detta finns i praktiken mycket lite forskning på området. När det gäller den politiska kontexten är det ett flertal faktorer som är av intresse. Det handlar om den faktiska immigrations och integrationspolitiken i olika länder, men även om den politiska artikuleringen av frågor kring invandring och den egna nationen. Är människor mer främlingsfientliga i länder med en sträng immigrationspolitik? Är man mindre främlingsfientlig i länder där invandring artikuleras på ett positivt sätt?

Utöver politiska och ekonomiska kontexter finns det andra tänkbara faktorer som rimligen är av betydelse. En sådan är den nationella identiteten. Vi vet att olika typer av uppfattningar av det nationella hänger samman på olika sätt med främlingsfientlighet, men det återstår att undersöka hur olika typer av nationell kontext hänger samman med främlingsfientlighet. Det är till exempel rimligt att anta att människor är mer främlingsfientliga i länder där etnicitet är en viktig del av den nationella tillhörigheten.

Det är inte bara denna kontext i sig som är av betydelse utan de är också viktiga i kombination med varandra. I de få fall detta har undersökts har fokus varit på betydelsen av andelen minoritetsbefolkning under olika ekonomiska kontexter, men även andra typer av interaktioner kan vara potentiellt viktiga. Det är till exempel möjligt att effekten av arbetslöshet som hot är mindre i universella välfärdsstater än i mer selektiva sådana på grund av att det välfärdsstatliga skyddsnätet är större och att individerna därmed inte drabbas lika hårt. Forskningen kring dylika frågeställningar har hittills varit ytterst sparsam.

Lokala kontexter och främlingsfientlighet

Är människor mer främlingsfientliga i kommuner med dålig ekonomi och hög arbetslöshet? Har andelen invandrare i kommunen någon betydelse? Kan dessa faktorer tillsammans förklara skillnader i främlingsfientlighet mellan individer i olika kommuner? Vilken betydelse har brottsligheten? Har det politiska styret någon inverkan på främlingsfientligheten? Skapar mindre kommuner mer grogrund för interetniska möten och motverkas därmed främlingsfientlighet?

Projektet avser också att studera lokala kontexteffekter på främlingsfientlighet i form av skillnader mellan individer i svenska kommuner. Kontexteffekter på lokal nivå har i princip uteslutande studerats i USA med utgångspunkt i att förklara attitydskillnader med andelen minoritetsbefolkning. Behovet är stort att förflytta perspektivet från USA och fokuseringen på förhållandet mellan svarta och vita, men framför allt att vidga det med andra typer av kontextskillnader som rimligen är mer relevanta på en kommunal än en nationell nivå. Med detta avses faktorer som kan öka risken för upplevda hot och visualisering av specifika grupper och därmed graden av främlingsfientlighet.

Precis som på den nationella nivån är faktorer som andelen minoritetsbefolkning, socioekonomi samt politiska kontexter viktiga att ställa i fokus. Frågan är om dessa saker har liknande effekter på kommunal nivå som på den nationella nivån eller om dessa faktorer har olika betydelse, som i fallet med andelen minoritetsbefolkning i USA. Gruppkonfliktsteori predicerar, naturligt nog, att hotens synlighet förstärker effekten av dessa. Detta betyder till exempel att effekten av specifika socioekonomiska nivåer blir starkare på kommunal nivå då synligheten av dessa är tydligare för de människor som bor där.

Utöver en bättre förståelse för skillnader mellan analysnivåer i liknande kontexter har vi också möjlighet att studera specifika kontexter. Exempel på detta är brottslighet och förekomsten av högerpopulistisk representation på kommunal nivå. Med ökad representation av högerpopulism följer en ökad negativ visualisering av invandrare och minoriteter vilket i sig kan bidra till ökad främlingsfientlighet. I denna negativa retorik är just invandrarnas brottsbenägenhet ofta den primära beskyllningen. Följaktligen är det av intresse att undersöka både om brottslighet och förekomsten av högerpopulist partier i sig faktiskt har betydelse för främlingsfientlighet såväl som om det finns skillnader i brottslighetens betydelse mellan kommuner beroende på förekomsten av högerpopulistiska partier.

Utöver möjligheten att olika kontexter har olika betydelse mellan nivåerna tillför den kommunala nivå ytterligare en dimension, nämligen specifika interaktionseffekter mellan kontexter och individkarakteristika. Till exempel är det möjligt att effekten av egna arbetslöshetserfarenheter på främlingsfientlighet är större i kommuner med högre flyktingmottagande än i andra kommuner beroende på den ökade konkurrensen. Ett liknande förhållande på landsnivå är inte lika uppenbar då det reella hotet är mer synligt på den kommunala nivån.

Begränsningar i existerande data innebär att den kommunala delstudien endast kan fokusera på Sverige. Trots denna begränsning utgör den kommunala studien ett viktigt komplement till de nationella kontexterna för att bättre kunna förstå dessa.

Data och metod

Data skall primärt analyseras med hjälp av flernivåanalys (Multi level modelling). I flernivåanalys antas att individer interagerar med den sociala omgivningen som de tillhör. Det är ett sätt att empiriskt pröva hur kontexten påverkar individutfall, vilket möjliggör att särskilja kontextuella effekter från individuella egenskaper på ett individuellt utfall. Användandet av flernivåanalys är i detta fall en förutsättning då den teoretiska utgångspunkten förutsätter att just kontextuella skillnader påverkar förekomsten av främlingsfientlighet. Data måste uppfylla fyra kriterier för att kunna användas i projektet. För det första måste vi ha data på individnivå av en sådan kvalitet att jämförelse mellan individer i olika länder är meningsfull. För det andra måste kontextdata av rimlig kvalitet finnas att tillgå. För det tredje måste datamaterialet innehålla tillräckligt många länder (nivå två enheter). För det fjärde måste data innehålla tillräckligt många individer för att en uppdelning på kommunnivå skall vara genomförbar.

Individdata för främlingsfientlighet, andra liknande attityder samt individuella karakteristika kommer att primärt hämtas från European Social Survey (ESS). ESS är en attityd- och beteendeundersökning som hittills genomförts tre gånger i mer än 30 Europeiska länder, varav ett är Sverige. Två tusen människor per land intervjuas om sina attityder till invandring, demokrati, jämställdhet, sin medieanvändning, tillit till politiska system och andra människor, och så vidare. ESS är utan tvivel den kvalitativt bästa komparativa attityd- och beteendeundersökningen som finns att tillgå idag. ESS passar även bra för den kommunala delen av projektet då det nu går att slå samman tre årgångar av ESS och därmed säkerställa ett tillräckligt stort antal individer i varje kommun.

Just möjligheten att slå samman flera årgångar av ESS har också den fördelen att vi kan inkludera flera länder i analysen. Detta då vissa länder inte deltagit i alla undersökningar, men vid en sammanslagning finns hela 31 länder att tillgå. Den höga kvalitén hos ESS är viktig för att på bästa sätt kunna inkorporera de individdata som är nödvändiga för att säkerställa att effekter verkligen är kontexteffekter och inte effekter av aggregerade individegenskaper som till exempel utbildning och inkomst. För att möjliggöra att studera de aktuella frågeställningarna även utanför Europa, samt för att inkorporera aggregerade data om nationell identitet, kommer data också i viss mån att hämtas från International Social Survey programme (ISSP). ISSP är ett omfattande komparativt attitydprojekt där de årliga undersökningarna behandlar olika ämnen. Samma frågor ställs till individer i fler än 40 medlemsländer. Undersökningarna från 1995 och 2003 behandlar bland annat främlingsfientlighet och nationell identitet. Kontextdata är fundamentalt för projektet och speciellt tillgången till andra typer av data än de klasiskt undersökta ekonomiska kontexten. Kontextdatadata kan delas upp i fyra grupper.

För det första kontextdata som behandlar just det ekonomiska kontext. För landsnivå finns goda OECD-data för faktorer som BNP, arbetslöshet och transfereringar och för den kommunala nivån finns data för motsvarande faktorer som arbetslöshet och skattekraft tillgängligt. I den allmänna debatten hävdas också att hög brottslighet driver fram främlingsfientliga attityder då speciellt i människors närområde vilket gör att just brottslighet är av intresse på den kommunala nivån. Data för detta finns att tillgå från bland annat SCB.

För det andra behöver vi data om proportionen av olika minoriteter vilket finns via till exempel OECD för länderkomparationen och via SCB för den kommunala nivån.

För det tredje behöver vi data på politisk kontext. Politisk färg i båda länder och kommuner vilket även inkluderar representation av högerpopulist partier på båda nivåerna är viktigt och finns lättillgängligt. Politisk kontext inkluderar också specifika fenomen specifikt relaterat till vårt undersökningsområde. På landsnivå rör det immigrationspolitiken som finns via FN:s klassificering sedan 1976. Här är också politisk artikulering av vi och dem av stort intresse. dylika data finns via the Manifesto data group (Budge et al., 2001). Manifesto data är en databas byggd på omfattande innehållsanalys av politiska partiers valmanifest för ett 25tal länder sedan 1945. Även på den kommunala nivå är liknande frågor av betydelse vilket kan operationaliseras via kommunernas flyktingmottagande.

För det fjärde är faktorer som rör generella politiska kontext av intresse, speciellt för landsnivån. Det har ofta visats att liberala individer är mindre främlingsfientliga än andra vilket innebär att det är rimligt att mera liberala kontext också har betydelse för människors allmänna inställning till individer med annat etniskt ursprung. Vi avser mäta detta genom att använda oss av data från The Quality of Government Institute (Teorell et al., 2006) där uppgifter finns om faktorer som kvalitet på demokratin och civila rättigheter. En ytterligare datakälla för dylika data finns via PRS group (http://www.prsgroup.com/ ).

Sammantaget kan man konstatera att tillgången till nödvändiga kontextdata har ökat drastiskt på sistone, vilket är fundamentalt i syfte att studera effekter av olika typer av kontext på olika nivåer.

Sökande, vetenskaplig miljö och projektplan

Projektet skall bedrivas på sociologiska institutionen vid Umeå universitet av Docent Mikael Hjerm och doktoranden Joakim Kulin. Projektet kommer att bedrivas inom ramen för den attityd- och värderingsforskning som sedan länge är väletablerad på institutionen. Mikael Hjerm har även ansvaret för den svenska delen av ESS och ansvaret för ISSP finns på institutionen. Projektet kommer också att drivas inom ramen för existerande internationellt samarbete, framför allt kring den övergripande frågan kring etnisk exkludering med Marcel Coenders vid universitetet i Nijmegen.

Projektet är tänkt som ett treårigt projekt. Data på individnivå finns redan att tillgå och en stor del av de kontextuella data är sammanställda, vilket gör att projektet relativt snabbt kan utmynna i publiceringar. Analyserna av olika typer av kontextfaktorer och dess effekter kommer att göras kontinuerligt under projekttiden. Avsikten är dock att primärt fokusera på de frågeställningar som rör de nationella nivå under det första ett och ett halvt åren. Under det följande året avser vi att belysa de kommunala kontexterna i ljuset av resultaten från de nationella analyserna samt att avsluta med de för den kommunala nivån specifika frågeställningarna. Under det avslutande året är avsikten att sammanföra de olika analysnivåerna för att kunna skapa en bättre bild av hur kontextfaktorer kan bidra till att förklara främlingsfientlighet.

Vetenskaplig publicering skall primärt ske i form av ett antal artiklar i internationella tidskrifter samt resultera i en sammanläggningsavhandling i sociologi. Målsättningen är också att publicera resultat i form av mer populärvetenskapliga texter. Det sistnämnda underlättas av det relativt stora allmänintresset för ämnet.

Etiska överväganden

Det finns inga etiska problem med studien. Individdata insamlas efter fullständigt samtycke från respondenterna. All data som används i projektet är för det första helt avidentifierat vilket omöjliggör bakvägsidentifikation av några respondenter och för det andra är all data offentligt tillgängligt. Det gäller såväl de individbaserade datamaterialen som makrodata.

Vetenskaplig och samhällelig relevans

Kunskapen om främlingsfientlighet på individnivå med avseende på individuella karakteristika, psykologiska predispositioner, andra attityder, grupptillhörigheter och liknande är mycket omfattande. Samtidigt vet vi extremt lite om hur olika kontexter påverkar främlingsfientlighet trots att det finns starka teoretiska antaganden, och viss nordamerikansk empirisk forskning som pekar på kontexters betydelse. Orsakerna till detta är bland annat att vi saknat effektiva statistiska metoder, eller datakapacitet, för att modellera kontexteffekter samt att vi saknat valida, komparativa indikatorer för olika typer av kontexter. Tillgången till sådana metoder och data möjliggör ett ytterligare steg i förståelsen av främlingsfientlighet.

Individer i olika länder och kommuner är främlingsfientliga i olika utsträckning. Med undantag av några få amerikanska studier som dessutom nästan uteslutande fokuserar på en specifik typ av kontext vet vi väldigt lite om dessa skillnader. I en tid då merparten av Europas länder är allt annat än etniskt homogena blir det allt viktigare att förstå, förklara och i förlängningen motverka främlingsfientlighet som inte bara ökar i omfattning (Semyonov et al., 2006), men som också riskerar att drabba en större andel av befolkningen. En ökad sådan utveckling kan riskera att underminera den tillit mellan individer och grupper av individer som den liberala demokratin bygger på. I förlängningen möjliggör också en förståelse av kontextuella orsaker till främlingsfientlighet också en förståelse och förklaring till högerextrema partiers existens och framväxt i Sverige och Europa.

Referenser

Alesina, Alberto and Glaeser, Edward L (2004) Fighting Poverty in the US and Europe. A World of Difference. Oxford: Oxford University Press.

Blalock, Hubert M (1957) 'Percent Non-White and Discrimination in the South.' American Sociological Review. Vol. 22: pp. 667-682.

Blumer, Herbert (1958) 'Race Prejudice as a Sense of Group Position.' Pacific Sociological Review. Vol. 1: pp. 3-7.

Bobo, Lawrence (1983) 'Whites' Opposition to Busing: Symbolic Racism or Realistic Group Conflict.' Journal of Personality and Social Psychology. Vol. 45: pp. 1196-1210.

Budge, Ian and Klingemann, Hans-Dieter and Volkens, Andrea and Bara, Judith and Tanebaum, Eric (2001) Mapping Policy Preferences: Estimates for Parties, Electors and Governments, 1945-1998. Oxford: Oxford University Press.

Coenders, Marcel and Scheepers, Peer (1998) 'Support for Ethnic Discrimination in the Netherlands 1979-1993.' European Sociological Review. Vol. 14: pp. 405-422.

Espenshade, Thomas J and Hempstead, Katherine (1996) 'Contemporary American Attitudes toward U.S. Immigration.' International Migration Review. Vol. 30: pp. 559-576.

Fetzer, Joel S (2000) Public Attitudes towards Immigration in the United States, France and Germany. Cambridge: Cambridge University Press.

Fosset, Mark and Kiecolt, Jill K (1989) 'The Relative Size of Minority Populations and White Racial Attitudes.' Social Science Quarterly. Vol. 70(4): pp. 820-835.

Gilens, Martin (1999) Why Americans Hate Welfare. Chicago: University of Chicago Press.

Henry, P. J. and Sears, David O (2002) 'The Symbolic Racism 2000 Scale.' Political Psychology. Vol. 23(2): pp. 253-283.

Hjerm, Mikael (2007) 'Do Numbers Really Count? Group Threat Theory Revisited.' Journal of Ethnic and Migration Studies. Vol. 33(7, Forthcoming).

Hood, M V and Morris, Irwin L (1997) 'Amigo o Enemigo? Context, Attitudes, and Anglo Public Opinion toward Immigration.' Social Science Quarterly. Vol. 78: pp. 309-323.

Kinder, Donald R and Sanders, L (1996) Divided by Color: Racial Politics and Democratic Ideals. Chicago: University of Chicago Press.

McLaren, Lauren M. (2003) 'Anti-Immigrant Prejudice in Europe: Contact, Threat Perception, and Preferences for the Exclusion of Immigrants.' Social Forces. Vol. 81(3): pp. 909-936.

Meertens, Roel W and Pettigrew, Thomas F (1997) 'Is Subtle Prejudice really Prejudice?' Public Opinion Quarterly. Vol. 61(1): pp. 54-71.

Oliver, Eric J. and Mendelberg, Tali (2000) 'Reconsidering the Environmental Determinants of White Racial Attitudes.' American Journal of Political Science. Vol. 44(3): pp. 574-589.

Oliver, Eric J. and Wong, Janelle (2003) 'Intergroup Prejudice in Multiethnic Setting.' American Journal of Political Science. Vol. 47(4): pp. 567-582.

Pettigrew, Thomas F (2000) 'Systematizing the Predictors of Prejudice', in D. O. Sears, J. Sidanius and B. Lawrence (Ed.). Racialized Politics. The Debate about Racism in America., pp. 280-301. Chicago: The University of Chicago Press.

Quillian, Lincoln (1995) 'Prejudice as a Response to Perceived Group Threat: Population Composition and Anti Immigrant Racial Prejudice in Europe.' American Sociological Review. Vol. 60(4): pp. 586-611.

Quillian, Lincoln (1996) 'Group Threat and Regional Change in Attitudes Toward African-Americans.' American Journal of Sociology. Vol. 102(3): pp. 816-860.

Scheepers, Peer and Gijsbert, Mérove and Coenders, Marcel (2002) 'Ethnic Exclusionism in European Countries. Public Opposition to Civil Rights for Legal Migrants as a response to Percieved Ethnic Threat.' European Sociological Review. Vol. 18(1): pp. 17-34.

Sears, David O and Henry, P. J. (2003) 'The Origins of Symbolic Racism.' Journal of Personality and Social Psychology. Vol. 85(2): pp. 259-275.

Sears, David O and Van Laar, C and Carillo, M and Kosterman, R (1997) 'Is it Really Racism? The origins of White Americans' Opposition to Race Targeted Policies.' Public Opinion Quarterly. Vol. 61(1): pp. 16-53.

Semyonov, Moshe and Raijman, Rebeca and Gorodzeisky, Anastasia (2006) 'The Rise of Anti-Foreigner Sentiment in European Societies, 1998-2000.' American Sociological Review. Vol. 71(June): pp. 426-449.

Sidanius, Jim and Pratto, Felicia (1993) 'The inevitability of Oppression and the Dynamics of Social Dominance', in P. M. Sniderman, P. E. Tetlock and E. G. Carmines (Ed.). Prejudice, Politics, and the American Dilemma, pp. 173-211. Stanford: Stanford University Press.

Taylor, Marylee C (1998) 'How White Attitudes Vary with the Racial Composition of Local Populations: Numbers Count.' American Sociological Review. Vol. 63: pp. 512-535.

Taylor, Marylee C (2000) 'The Significance of Racial Context', in D. O. Sears, J. Sidanius and L. Bobo (Ed.). Racialized Politics. The Debate about Racism in America, pp. 118-136. Chicago: The University of Chicago Press.

Teorell, Jan and Holmberg, Sören and Rothstein, Bo (2006) The Quality of Government Dataset. City: Göteborg University. http://www.qog.pol.gu.se

Wilson, Thomas C. (2001) 'Americans' Views on Immigration Policy: Testing the Role of Threatened Group Interest.' Sociological Perspectives. Vol. 44(4): pp. 485-501.

Ämne: sociologi