Humanistiska fakultetens arbete för kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring av forskning
Humanistisk fakultets kvalitetssystem för forskning utgår från Umeå universitets policy för kvalitetssäkring och kvalitetsuppföljning av forskning och beskriver hur forskningens kvalitet ska säkerställas, följas upp och utvecklas inom fakulteten. Systemet bygger på kollegialitet, kontinuerlig uppföljning och strategisk utveckling, och är integrerat i fakultetens ordinarie verksamhetsprocesser. Syftet är att skapa goda förutsättningar för forskning av hög kvalitet samt att utgöra ett stöd i såväl intern kvalitetsutveckling som externa forskningsutvärderingar.
1 Introduktion och syfte
Humanistiska fakultetens kvalitetssystem för forskning utgår ifrån Policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av forskning vid Umeå universitet.
Syftet med kvalitetssystemet är att skapa förutsättningar för en långsiktig, sammanhållen och kontinuerlig utveckling av forskningens kvalitet och relevans vid fakulteten. Systemet ska stödja forskningens hela process, från skapande av förutsättningar till uppföljning och utveckling, och samtidigt värna forskningens frihet och de kollegiala kvalitetsmekanismer som är centrala för akademisk kvalitet.
Kvalitetsarbetet ska vara tillitsbaserat och dialogorienterat samt integrerat i fakultetens ordinarie fora och processer.
2. Fakultetens medelsfördelningsmodell som förutsättning för forskning av hög kvalitet
Förutsättningarna för forskning av hög kvalitet vid Humanistisk fakultet omfattar såväl organisatoriska strukturer som ekonomiska ramar.
Det styrmedel som fakultetsledningen i första hand har till sitt förfogande för att genomföra sina strategiska satsningar är fördelningen av forskningsanslaget.
Målet med Humanistiska fakultetens medelsfördelningsmodell är en styrning av forskningsanslaget som är:
Tillitsbaserad för att främja forskarnas kreativitet och självständighet. Stabil för att möjliggöra långsiktig planering. Effektiv för att optimera resursutnyttjandet. Bred för att stödja hela fakultetens forskningsbredd.
Humanistisk fakultet vill med sin fördelningsmodell bidra till utbildningar med nära anknytning till forskning och forskningsfront och samtidigt möjliggöra för forskare att bedriva forskning av god kvalitet.
Fördelningen av forskningsmedel utgör ett viktigt styrmedel för kvalitet och utveckling och ingår som en integrerad del av fakultetens systematiska kvalitetsarbete för forskning.
3. Organisation och ansvar
Fakultetsnämnden har det övergripande ansvaret för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av forskning vid Humanistiska fakulteten.
Dekan ansvarar för att kvalitetsarbetet bedrivs i enlighet med universitetets regelverk och fakultetens prioriteringar.
Fakultetens forskningsstrategiska kommitté (HumFostra) utgör ett centralt kollegialt forum för dialog, uppföljning och lärande kring forskningens kvalitet.
På institutionsnivå ansvarar prefekt för att det finns förutsättningar för forskning av hög kvalitet. Biträdande prefekt eller föreståndare med forskningsansvar ansvarar för det löpande kvalitetsarbetet och för dialogen med fakulteten.
Forskare, forskargrupper och forskningsmiljöer bär ytterst det professionella ansvaret för forskningens kvalitet genom kollegiala processer, seminarieverksamhet och forskningspraktik.
4. Kvalitetsarbetets struktur och aktiviteter
Kvalitetsarbetet organiseras i återkommande aktiviteter med olika tidshorisonter och är nära kopplat till befintliga fora och processer.
4.1 Uppföljning och erfarenhetsutbyte i HumFostra Två gånger per termin genomförs en strukturerad kvalitetsrunda inom ramen för HumFostra:s ordinarie sammanträden. Biträdande prefekt eller föreståndare redogör för genomfört, pågående eller planerat arbete med att stärka forskningens kvalitet samt identifierade utvecklingsbehov.
4.2 Institutionsdialoger En gång per år genomförs institutionsdialoger med fokus på kvalitetsarbete för forskning mellan fakultetsledning och institutioner/enheter. Dialogerna kan integreras i ordinarie institutionsdialoger eller genomföras separat. Fokus ligger på forskningens kvalitet, organisation, ledning och strategiska utvecklingsfrågor. Dialogerna dokumenteras genom minnesanteckningar.
4.3 Årlig verksamhetsplanering och uppföljning
Institutionernas och enheternas verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser utgör basen för den årliga strukturerade uppföljningen av kvalitetsarbetet för forskning. Fakulteten anger gemensamma teman för forskningsdelen, med fokus på kvalitetsarbete, analys, organisatoriska förutsättningar och prioriterade utvecklingsområden.
4.4 Uppföljning av fakultetens medelsfördelningsmodell Fakultetens medelsfördelningsmodell för forskning ska följas upp och analyseras vart fjärde år. Uppföljningen syftar till att bedöma i vilken utsträckning systemet stödjer forskning av hög kvalitet, långsiktig utveckling och möjligheten att uppnå fakultetens strategiska mål. Resultatet används som underlag för eventuella justeringar av hela fördelningsmodellen, eller av enskilda satsningar.
4.5 Extern kollegial granskning Var och en av fakultetens institutioner och enheter genomgår en extern kollegial granskning av forskningen och dess förutsättningar vart åttonde år. Granskningarna planeras med hänsyn till institutionens/enhetens organisatoriska situation och andra pågående processer och används som underlag för långsiktig utveckling. Notera dock att Arcum ligger utan för denna cykel.
5. Uppföljning och utveckling
Ovan beskrivna aktiviteter dokumenteras fortlöpande och utfallet analyseras årligen i samband med Umeå universitets årliga kvalitetsuppföljning. Den årliga rapporteringen till universitetet blir då en integrerad del av kvalitetssystemet.