"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Fler humanistiska kompetenser

Kunskapsinhämtning

I takt med att samhället förändras måste framtidens arbetskraft vara rörlig och anpassningsbar. Man måste vara beredd att hela tiden lära sig nya saker, vidareutbilda sig och utvecklas; aktivt ta till sig ny information och nya metoder. Det är inte möjligt att skaffa en uppsättning kompetenser och sedan arbeta på ren rutin resten av livet.

Humaniora
Humanistiska studier är en väg för livslångt lärande i exempelvis språk, kommunikation, kultur, etik, estetik, religion och historia. Humaniora innehåller såväl långa historiska perspektiv som dagsaktuella frågor och forskningsrön. Det erbjuder kunskaper som håller för förändringar, samtidigt som de går att bygga vidare på och vidareutveckla. Studenter i humanistiska ämnen är också tränade i att processa stora mängder fakta, att själva söka fram relevant information för att lösa problem och för att kunna formulera nya frågor som grund för ny kunskap. De har dessutom fått använda flertalet metoder och modeller för analys och för att lösa praktiska och teoretiska problem.

Kommunikationskompetens

För att kunna förändra och utveckla ett hållbart samhälle är muntlig och skriftlig kommunikation centrala kompetenser. Även visuell kommunikation har stor betydelse när så mycket budskap kommer i form av bild eller film. Dagens arbetsliv präglas av samarbete och interaktion, och då måste man också kunna kommunicera på ett klart och tydligt sätt. Språket är dessutom ett viktigt verktyg för analys, för att kunna formulera tankar och idéer för oss själva och för att kunna argumentera med andra. Att förstå och kunna använda olika former av digital teknik är också en del av denna kompetens.

Humaniora
Studenter i humaniora får på olika sätt lära sig att kommunicera och att kommunikation måste anpassas till den man riktar sig till för att budskapet ska nå fram på bästa sätt. Att kunna skriva funktionellt och korrekt är en central färdighet, inte bara på svenska. Att lära sig andra språk ger också interkulturella perspektiv. Studier i humaniora ger också färdigheter i muntlig kommunikation, digitala verktyg och i flera kurser även i visuell kommunikation. Humanister har hög kompetens i att förmedla idéer, metoder och lösningar.

Kritiskt tänkande

Att samla på sig en massa fakta utan att kunna analysera eller förstå dem utifrån olika perspektiv är ytlig kunskap. Därför är det en viktig kompetens är att kunna bedöma och analysera information då det exempelvis finns otaliga källor som mer eller mindre medvetet sprider desinformation. Kritiskt tänkande innebär även kompetenser i att ifrågasätta och problematisera normer, åsikter, metoder och traditioner samt förmåga att komma med alternativa lösningar och nya idéer. Viktiga kompetenser för att nå ett hållbart samhälle.

Humaniora
Studier i humaniora bidrar till en källkritisk kompetens, dvs förmåga att kunna hantera och kritiskt förhålla sig till information. Studenter i humaniora är vana att ställa kritiska frågor om hur exempelvis idéer, företeelser, organisationer och produkter påverkar människor. De har historiska, kulturella, språkliga och etiska perspektiv och metoder som grund för analys och kan presentera nya kunskaper som strategier för alternativa sätt att organisera, planera och förändra.

Systemtänkande

Att kunna analysera olika typer av system och processer är viktigt för kunskaper om hur olika företeelser eller förändringar hänger ihop. Att kunna se komplexa sammanhang och försöka teckna en bild av hur allt hänger ihop är bland annat en grund för konsekvensanalys. Exempelvis kan det vara viktigt att förstå en fråga ur lokalt, nationellt och globalt perspektiv samtidigt för att kunna angripa ett större samhällsproblem och förstå konsekvenserna av föreslagna lösningar.

Humaniora
Det finns många exempel på att studier i humanistiska ämnen ger kunskaper i system- och processtänkande. I språk lär man sig bland annat grammatik och lingvistik, i filosofi får man insikt i olika tankesystem, flera ämnen ger dessutom kunskaper i historiska processer liksom förståelse för hur historia skrivs. Det är också vanligt att samtida regionala frågor, som miljöfrågor, glesbygdsproblematik eller urfolks- och minoritetsfrågor, speglas i globala sammanhang för vidare och djupare förståelse och analys.

Kompetens att lösa problem och konflikter

Att kunna medla, lyssna och agera för att nå hållbara lösningar som accepteras av en större grupp människor behövs i vardagen. Därtill har världen har många komplexa problem och konflikter som behöver lösas om målen i Agenda 2030 ska nås – klimathot, fattigdom, rasism, ökad nationalism och ifrågasatt demokrati. Därför är behovet av kompetens i att lösa problem och konflikter stort och för att nå den kompetensen krävs empati, inlevelse och tolerans.

Humaniora
Studenter i humaniora övar sig i att studera och förstå såväl den egna som andra kulturer. Man får på olika sätt inblickar i andra kulturer, tankestrukturer och politiska, religiösa och kulturella system. Genom historiska perspektiv, kulturella och konstnärliga studier, språk, etik och kommunikation får man vidare och/eller djupare förståelse för människor som kan förvandlas till modeller för samtida praktiska lösningar.

Normativ kompetens

Normativ kompetens är förmågan att reflektera, sätta namn på sina egna värderingar och samtidigt förstå och acceptera andras värderingar och tankesätt. En näraliggande interkulturell kompetens är allt mer viktig, det vill säga, att ha insikt och kunskap om andra kulturer. Att ha hög förståelse för normer och kulturer är viktigt för alla former av samarbete, kommunikation och konfliktlösning.

Humaniora
Studenter i humaniora känner väl till att det finns och har funnits olika kulturer och subkulturer, olika normer och värderingar, politiska och ekonomiska system. Kunskapen är såväl nationell som internationell. De har kunskaper i frågor som rör diskrimineringsgrunder, lika villkor, genus, minoriteter, kolonisering, språk och identitet. De har kompetens att problematisera frågor som rör makt, styrning och ledning.

Strategisk kompetens

Strategisk kompetens innebär att man står mer redo att möta förändringar och osäkerhet eftersom man har förmåga att kunna analysera och värdera olika möjliga framtidsscenarion. Genom visioner, strategier och planering, på såväl individuell som på kollektiv nivå, kan innovationer och kunskaper tillämpas och bidra till utveckling och förändring. Strategisk kompetens involverar även förmåga att leda andra.

Humaniora
Studier i humanistiska ämnen ger historiska, språkliga, etiska, estetiska, kommunikativa och kulturella perspektiv på olika företeelser, vilket ger god grund för att tänka strategiskt och framåt. Det är vanligt att studenterna, individuellt eller i grupp, får lösa praktiska och aktuella problem under utbildningen, vilket förbereder för yrkeslivet och ger insikt i hur de förvärvade akademiska kunskaperna kan användas för innovation och förändring.

Samverkanskompetens

För att nå ett hållbart samhälle måste man också vara bra på samarbete och samverkan. För de komplicerade problem som ska lösas måste olika experter, ämnestraditioner, kulturer och beslutsfattare samverka, nya metoder för samarbete utvecklas liksom nya modeller för ansvarstagande. Samverkanskompetens är också centralt i andra typer av förändringsarbete som möter oss i vardagen.

Humaniora
Humanistiska studier innebär vana av att arbeta självständigt och i grupp, vilket är träning i olika former av ansvarstagande. Problembaserat lärande är en ofta återkommande pedagogisk modell som också ger studenter samverkanskomptens. Studenter kan också samverka med externa parter i exempelvis praktikmoment eller i examinationer och examensarbeten. Det ger dem möjlighet att praktisera de akademiska kunskaperna i verkliga situationer.

Visa solidaritet och ansvarstagande

Ett mer rättvist och demokratiskt samhälle kräver att man bryr sig om andras situation och förhållanden. Det innebär att visa solidaritet med andra och ta ansvar för egna handlingar, värderingar och ställningstaganden. Det kan sedan utgöra grunden för nödvändigt förändringsarbete, kunskapsutveckling och problemlösning.

Humaniora
Studier i humaniora ger insikter i hur människor har haft det och har det lokalt, nationellt och globalt genom olika former av interkulturella- och likavillkorsperspektiv. Genom pedagogiska modeller som exempelvis problembaserat lärande och rollspel får studenterna öva sig i att se en företeelse eller ett problem ur fler perspektiv än det egna. Genom historiska och internationella jämförelser nås en mer komplex förståelse för ett problems sammanhang, vilket gör att man efter studier i humaniora har kompetens att utveckla ett ansvarsfullt förändrings- och utvecklingsarbete.

Integrerad och inkluderande problemlösning 

För att kunna samverka måste man ha kompetenser i att fungera tillsammans med personer som har annan bakgrund och andra erfarenheter än en själv. Tolerans och acceptans för olikhet är grunden, men förståelsen för hur olikhet integreras till problemlösning och för att nå bästa resultat är själva kompetensen. Genom kreativitet och initiativförmåga nås individuella och kollektiva mål.

Humaniora
Studier i humaniora ger i allmänhet kunskaper i frågor gällande genus, etnicitet, sexualitet, religion, funktionsvariation och funktionsnedsättning. Studenterna lär sig analysera praktiska och organisatoriska problem utifrån dessa perspektiv och att identifiera möjliga/kreativa lösningar.

Självkännedom, öppenhet för nya perspektiv

Förutom kunskap om hur andra fungerar måste man kunna reflektera över sin egen roll i samhället och kunna utvärdera och motivera sina egna handlingar. Om man känner sig själv och sina egna värderingar är det också lättare att vara öppen för andra perspektiv, inhämta ny kunskap, vara öppen för och själv ta initiativ, ta ansvar, visa solidaritet och se till andras behov. Man har dessutom en högre beredskap mot att okritiskt följa i andras ledband.

Humaniora
I och med att studenter i humanistiska ämnen arbetar med människan som kulturell och social varelse och lär sig använda olika former av kritiska perspektiv, innebär det också att man måste vända blicken mot sig själv. Detta för att kunna se vad man kan, vill ha och behöver i form av ny kunskap och nya perspektiv för att nå de mål man satt upp för sig själv och i sitt arbete.

 

Senast uppdaterad: 2021-02-16