Inom museologin studeras människans och samhällets relation till kultur- och naturarvet.
Varför ska du läsa museologi?
Om du är intresserad av att läsa ett brett och tvärvetenskapligt ämne som behandlar människans och samhällets relation till kulturarv, då är museologi ämnet för dig. Inom museologi utgår vi ofta ifrån museet som en arena för olika värderingar, debatter och aktiviteter som i sin tur är kopplade till begreppet kulturarv. Med kritisk blick analyserar och diskuterar vi teman som på olika sätt relaterar till museer och kulturarv, såsom bevarande, förmedling, historiebruk, representation, naturarv, perspektiv på hållbar utveckling och aktuella debatter.
Museologin utvecklades som ämne internationellt, främst sedan 1970-talet, men museologiutbildningen i Sverige startade just här i Umeå i början av 1980-talet. Det är bara här du kan läsa en renodlad museologisk programutbildning, med möjlighet att fortsätta upp till masternivå och även vidare till forskarutbildning. Vi har landets enda professur i ämnet.
Branschutbildningen för museer och kulturarv
Branschutbildningen för museer och kulturarv handlar om hur och varför vi väljer ut, tolkar, bevarar och förmedlar olika former av kulturarv. Det är också en färdighetsinriktad utbildning med praktiska övningar i utställningsproduktion, projektarbete, presentationer, yrkespraktik samt exkursioner, studiebesök och examensarbeten. Inom programmet studeras två ämnen, museologi och etnologi, under sammanlagt sex terminer. Programmet ger en kandidatexamen i museologi med inriktning mot etnologi, vilket ökar möjligheterna att få jobb efteråt. Genom att läsa museologi får du en bred och gedigen humanistisk kompetens som inte enbart begränsas till arbete inom museisektorn. Efter utbildningen kan du söka arbete inom kulturarvsområdet på privat, kommunal, regional eller nationell nivå, hos myndigheter, museiinstitutioner, bildnings- och turismorganisationer eller företag.
Reflektioner från studenters praktikrapporter
"Jag har kunnat diskutera med personal från museets alla enheter, och sett hur man tar sig an de problemställningar och utvecklingsområden som tagits upp i kurserna på Programmet för museer och kulturarv. Ur museologisk synpunkt har det kanske mest intressanta varit just att följa och delta i verksamhetens många pågående diskussioner. Under praktiken har jag kunnat se hur problem hanteras, vilka frågor som får utrymme för diskussion och vilka ämnen som hamnar i skymundan. Många av de problemställningar som tagits upp under utbildningens gång återfinns i personalens diskussioner. Integrering av genus-, klass- och etnicitetsperspektiv i utställningar har varit ett återkommande samtalsämne, inte minst i fråga om hur dessa perspektiv ska kunna införlivas i den nya basutställning som ska uppföras. Historiebruk och den egna rollen i kulturarvsskapande är också något som tycks ha fått en ökad medvetenhet i verksamheten. Frågan om att integrera och beröra hela länet tas på stort allvar inför ombyggnationen och planeringen av den nya basutställningen. Allt detta är självklara problemställningar för mig som museologistudent, och jag är övertygad om att det går att finna lösningar."
"Alla var villiga att prata om sin roll, och var väldigt tacksamma om jag hjälpte till med något. Detta trots att alla verkade ha fullt upp konstant, och många hade på gränsen till för mycket att göra. Min utbildning har också gett mig något att stå på. Det är svårt att peka ut exakt i vilket scenario den var nyttig, men jag har kunnat delta i samtal om kulturarv, perspektiv på institutionen, utställningsteknik samt museipedagogik, och kunnat forma mig en åsikt och delge den till andra."
