Historieämnet presenterar aktuell historieforskning vid Umeå Universitet under Kunskapsveckan 2025
Kom och ta del av vad Umeå universitets historiker hittat i källorna! En rad kortare presentationer ges som inbjuder till samtal för att inspirera lärares undervisning och studenters/elevers fördjupningsarbeten. Med fokus på de breda folklagrens historia synliggörs hur individer och grupper har både påverkat och påverkats av kulturella, politiska och ideologiska samhällsprocesser i historisk tid fram till idag.
Dessa presentationer är öppna för alla intresserade.
14:35-14:45 Martin Andersson: ”Lärares uppkomst som kollektiv aktör i Sverige 1838–1880” Lärare och deras fackföreningar har i modern tid varit en kollektiv aktör som påverkat både utbildningsdebatt och skolpolitik. Presentationen beskriver hur folkskollärare trädde fram som kollektiv aktör under 1800-talet samt hur deras föreningskultur, strategier och handlingsformer förändrades.
14:45-14:55 Josefine Juto: ”’Kultur’: ett multifunktionellt begrepp i svenska historieämnesplaner 1965–2025” ”Interkulturell” undervisning, ”kulturarv” och ”mångkultur” är mångtydiga begrepp som har diskuterats inom både forskning och offentlig debatt. Kulturbegreppets användning och innebörd i historieämnets kurs- och ämnesplaner synliggörs och jämförs under presentationen.
14:55-15:05 Tove Ljuslinder: ”Sinnessjukvård under folkhemstid: Samhällets syn och interners erfarenheter” Ledartexter ur svensk dagspress 1939–1949 i kombination med en unik brevsamling från intagna på olika mentalanstalter i Sverige belyser hur samhället och läkarkåren såg på sinnessjukvården samt hur den upplevdes av personer som internerades.
15:05-15:15 Isak Törnqvist: ”Lokalt och nationellt i politisk historia” Både i Sverige och utomlands domineras politisk historia av nationella aktörer och storstadsnarrativ medan lokalsamhället ofta glöms bort. Genom att integrera lokala perspektiv på arbetarrörelsens utveckling under tidigt 1900-tal fördjupar presentationen förståelsen för hur det svenska samhället har påverkats av gräsrotsimpulser.
15:15-15:25 Martin Hårdstedt: ”Antingen eller? Samarbete och kollaboration med den tyska ockupationsmakten i Trondheim 1940–45” Ockupationen av Norge innebar svåra val för alla norrmän i förhållande till den tyska ockupationsmakten och de norska nazisterna. Omkring 10% av invånarna i Trondheim dömdes för kollaboration och landsförräderi efter kriget. Hur och varför blev vissa norrmän kollaboratörer?
15:25-15:35 Simon Lundberg: ”Historieämnet och mångfalden – en komplex historia” Dagens klassrum möts elever med migrationsbakgrund från olika etniska, religiösa och språkliga kulturer. Att det innebär särskilda didaktiska överväganden framgår av presentationen som sätter lärares syn på historieundervisningen i relation till deras uppfattningar om klassrummens mångfald.
15:35-15:45 Jacob Stridsman: ”Victor Vinde rapporterar om Nordkorea” År 1969 besökte den kände svenske journalisten Victor Vinde som första västjournalist Nordkorea. Vid hemkomsten rapporterade han utförligt om besöket i dagspressen och på TV (exempelvis ”Brännpunkt”). I presentationen diskuteras vilken bild av Nordkorea som gavs.
15:45-15:55 Plats för ännu en presentation, alternativt ges lite extra tid åt presentationerna ovan.
15:55-16:00 III. Tack och hej (Lotta Vikström)
Mer om Kunskapsveckan
Kunskapsveckan vid Umeå universitet är konferensen för dig som arbetar i skolan. Konferensen inleds med två kognitionsvetenskapliga föreläsningar där du får lära dig mer om undervisning, lärande och konsten att minnas.
