Lotta Vikström

Jag är professor i historia med med social- och historiedemografisk inriktning. Inom mitt ERC Consolidator Grant-projekt (2016-21) leder jag en tvärvetenskaplig forskargrupp som undersöker vad funktionsnedsättningar innebär för människors delaktighet i samhället förr och nu. Mina undersökningar baserar sig ofta på kyrkböcker som Demografiska Databasen (DDB) har digitaliserat. Till exempel används dessa historiska källor i mitt nuvarande forskningsprojekt om funktionshindrade individers levnadsbanor i 1800- och 1900-talets Sverige, finansierat av Europeiska Forskningsrådet (ERC Consolidator Grant, DISLIFE-647125). Tidigare har jag undersökt människors utanförskap och möjligheter i 1800-talets samhälle, t.ex. bland manliga och kvinnliga migranter och utvandrare, ensamstående mödrar, kvinnors förvärvsarbete, mäns och kvinnors liv efter brott samt samers levnadsvillkor när lappmarken koloniserades. Som gymnasielärare och undervisande lektor är jag även intresserad av historiedidaktiska frågor. I ett projekt utvärderar jag användningen av digitaliserade källor i undervisningen. Under perioden 2011 till 2015 jobbade jag deltid som prodekan vid Humanistiska fakulteten. Jag har omfattande erfarenhet av att undervisa i historia på grundutbildningen, särskilt lärarkandidater. För närvarande forskar jag mest utöver att handleda doktorander och undervisa på forskarutbildningskurser.

Fördel att kombinera källor
Min historiedemografiska forskning präglas av ett genusperspektiv som följt med mig sedan studentåren när jag undersökte mäns och kvinnors utvandring till Amerika från min hembygd Kisa i södra Östergötland. Då upptäckte jag inte bara hur informationsrika kyrkböcker är, utan också fördelarna med att kombinera dem med andra källor. Inte minst de emigrantbrev Kisaborna skrev hem. Olika källor används även i mitt avhandlingsarbete från 2003, som behandlar individers migrationsmotiv och inflyttningsmönster till Sundsvall 1840-1892. En strävan att förena källmaterial kännetecknar också mina studier av brottslingars levnadsbanor och kvinnors arbete. Fångrullor, sockenstämmoprotokoll, handelskalendrar, patientregister och äldre lokalpress utgör några exempel på källor jag använt bredvid befolkningshistoriska material.

Analyserar gärna hela livsförlopp
Husförhörslängderna gör svensk kyrkoboksföring världsunik eftersom vi i dem årligen kan iaktta befolkningsförändringar och följa människor från vaggan till graven. Demografiska Databasens digitalisering av kyrkböcker underlättar kvantitativa studier av individers giftermålsmönster, livslängd, karriärvägar och socio-geografiska rörlighet. Jag genomför ofta statistiska livsförloppsanalyser som hjälper mig uppskatta individers risk/chans att exempelvis flytta, göra karriär, gifta sig eller gå en för tidig död till mötes. Dessa demografiska händelser i livet återspeglar människors levnadsvillkor och varierar beroende på skiftande historiska kontexter och på om de var män, kvinnor, fattiga, välbärgade, migranter, kriminella eller rättskaffens. I takt med att jag erövrat kunskaper, teoribildningar och metoder som utvecklats inom statistik, demografi, geografi, sociologi och kriminologi, har min historieforskning fått en tvärvetenskaplig profil.

Intresseområden:
• 1800-talets social- och befolkningshistoriska utveckling
• Mäns och kvinnors socio-geografiska rörlighet under urbanisering och industrialisering
• Kvinnors arbete, utvandring, giftermålsmönster och utomäktenskaplighet
• Levnadsbanor och utanförskap bland brottslingar, samer, fattiga och funktionshindrade individer
• Livsförloppsanalys, genusperspektiv och källpluralism i historiedemografisk forskning
• Historiedidaktiska aspekter på användningen av digitala källor i undervisning