Fortsatt krig i Sveriges närområde driver på utvecklingen av Totalförsvaret. Statsutgifterna ökar stadigt och svenska myndigheter söker i ökande grad samverkan inom sina verksamhetsområden. Men vad betyder uttrycket Totalförsvar egentligen? Kanske kan en fördjupad diskussion om värdlandsstödet inom NATO ge några svar. Erfarenheterna från kriget i Ukraina visar tydligt att stora civila resurser och uppoffringar krävs. Bilder av kriget visar hur civila och militära verksamheter smälter samman eftersom angriparen inte gör någon skillnad mellan civila och militära mål. Trots att det ukrainska samhället drabbas som helhet tycks internationella medier vara överens om att landet fortsatt uppvisar försvarsvilja, uthållighet jämte finurlighet och förmåga att hantera uppkomna skador på infrastruktur och andra samhälleliga funktioner. Det är precis så värdlandsstödet inom NATO är tänkt att fungera.
Sveriges avtal om värdlandsstöd samverkar med Artikel 3 i det grundläggande NATO-fördraget. Samhällets motståndskraft ska byggas upp i fredstid i syfte att klara av krisens och krigets krav. Avtal om värdlandsstöd preciserar kraven: svenska kommuner och civilsamhällesaktörer ska kunna ge stöd åt såväl civila som militära insatser på det egna territoriet, inklusive organisationer och förband från andra länder. Redan i fredstid ska det finnas en väl förberedd ansvarsfördelning mellan nationella, regionala och lokala myndigheter, så att resurser finns tillgängliga och användbara för att ge praktisk hjälp i kris eller krig. Det kan till exempel handla om transporter, sjukvård, livsmedel eller energiförsörjning. Detta gör värdlandsstödet till en grundbult i det svenska Totalförsvaret, särskilt sedan Sverige blev medlem av NATO, och allt värdlandsstöd ska planeras och utvecklas i samverkan med Försvarsmakten.
Vilken roll spelar erfarenheterna från kriget i Ukraina för hur värdlandsstödet förbereds i Sverige? Kan kriget i Ukraina över huvud taget fungera som modell för ett framtida krig i Norr? Vilka civila resurser och uppoffringar är rimliga att föreställa sig? Är det någon skillnad på att planera för värdlandsstöd i norra och södra Sverige? Hur fungerar ansvarsfördelningen i det svenska Totalförsvaret? Kan 290 svenska kommuner samverka direkt med Försvarsmakten utifrån sina fredstida behov och prioriteringar? Går det att samarbeta över gränserna i Norden och görs det i så fall några gemensamma förberedelser? Hur arbetar man med information till medborgarna och civilsamhällets aktörer? Om dessa och relaterade frågeställningar handlar Pax Nordica 2026.
Mer detaljerat program kommer framöver.