-Om RCT är forskningens guldstandard – varför kan resultaten ändå vara fel?
Katarina Ulfsdotter Gunnarsson presenterar sin avhandling som fokuserar på de systematiska felen, så kallade ”bias”, som kan uppstå i utvärderingar. Trots att randomiserade kontrollerade studier (RCT:er) betraktas som den bästa utvärderingsmetoden, ”the golden standard”, behöver inte resultaten vara fria från olika typer av bias. Avhandlingen synliggör hur designval i RCT:er – såsom informerat samtycke, mätningar vid baselinje och val av kontrollgrupp – kan påverka deltagares beteende och därmed resultaten av studien.
Förändringar i beteende, attityder eller övertygelser hos personer som uppkommer av deras deltagande i en studie kallas för Research Participation Effects (RPEs). Förändringar i beteende hos deltagare beror på den unika forskningsmiljön, där deltagare kan reagera på det som de ombeds att göra. Därmed så kan deltagares beteende påverkas av studiekontexten snarare än den intervention som annars var tänkt att utvärderas i RCT:n. Genom att empiriskt visa att designval, exempelvis att använda sig av en väntelista som kontrollgrupp inte nödvändigtvis är beteendemässigt neutrala, bidrar avhandlingen till en mer nyanserad förståelse av evidensens begränsningar. Detta är särskilt relevant i ett policy- och prioriteringssammanhang, där även små skillnader i skattade effekter kan få betydande konsekvenser för resursfördelning.
Titel på avhandling: Research Participation Effects in Alcohol Research: Bias in the evaluation and simulation of long-term outcomes of digital alcohol interventions
