Bortom rättspykiatrin – Stöd och risk i tidigare patienters liv
Ebba Noland, fil dr i socialt arbete Umeå universitet och FoU-samordnare vid Rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall, presenterar sin avhandling som rör rättspsykiatriska patienter efter vårdens upphörande.
Rättspsykiatrisk vård representerar ett av samhällets mest extrema ingrepp och innebär ofta långa perioder av frihetsberövande. Trots detta har vi vetat förvånansvärt lite om vad som händer med de tidigare patienterna efter att deras vård avslutas. Denna avhandling undersöker livet för tidigare rättspsykiatriska patienter, med fokus på deras livssituation. Patienter inom rättspsykiatrin är ofta män med diagnosen schizofreni och har en historia av psykisk ohälsa, kriminalitet och missbruk redan före det brott som ledde till deras vård. Efter utskrivning är de en mycket sårbar grupp som kräver omfattande stöd från olika samhällsinstanser. Det är dock oklart vilken typ av stöd de får och hur effektivt detta stöd är. Sverige har en unik möjlighet att studera dessa frågor, tack vare sina omfattande nationella register med detaljerad information om vård och samhälleliga insatser.
Avhandlingen baseras på data från 1 150 personer som skrevs ut från rättspsykiatrisk vård mellan 2009 och 2018. Resultaten visar att hur livet ser ut efter vård skiljer sig mycket åt mellan olika grupper av tidigare patienter. Sammantaget visar resultaten också att sociala faktorer, såsom boende bemannat med personal och formaliserat juridiskt stöd, spelar en avgörande roll för att minska återfall och främja stabilitet. Samhällsstöd verkar vara nödvändigt för att kompensera för de utmaningar som denna grupp möter. Samtidigt försvårar historiska riskfaktorer som tidigare kriminalitet och missbruk arbetet med att förebygga återfall. Trots dessa svårigheter är det uppenbart att både rättspsykiatrisk vård och det stöd som ges efter utskrivning är av stor betydelse för många.
Avhandlingen visar hur komplexa registerdata kan kombineras för att ge en fördjupad förståelse av vilka samhällsinsatser som mottas av en särskilt utsatt grupp. Denna typ av kunskap utgör ett viktigt underlag för både policyarbete och samverkan. Retrospektiva registerdata begränsar dock möjligheterna till direkta tolkningar av kausalitet: speglar de goda utfallen en välfungerande rättspsykiatri eller är gruppen så specifik att jämförelser med andra populationer förblir osäkra?
