Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 14 januari 2021)

printicon
Publicerad: 04 nov, 2020

100-årig skogssamisk skrift uppmärksammas med boksläpp

NYHET Under kvällen den 4:e november firades 100-årsjubileet av Karin Stenbergs skogssamiska kampskrift "Dat läh mijen situd". En ny antologi om skogssamer släpptes och deltagarna fick ta del av författarnas berättelser och tankar om Karin Stenberg och hennes verk.

"Jag önskar att vi hade kunnat mötas allihop i Arvidsjaur", säger Krister Stoor, föreståndare för Várdduo, centrum för samisk forskning vid Umeå universitet. Men Karin Stenberg och hennes skogssamiska hembygd finns djupt in i våra hjärtan ikväll, när vi firar 100-årsjubileet av hennes politiska kampskrift.

Under kvällen den 4:e november firades 100-årsjubileet av Karin Stenbergs skogsamiska kampskrift Dat läh mijen situd. Närmare 100 deltagare uppmärksammar jubileet genom det digitala firandet.  

En ny antologi om skogssamer släpptes i och med uppmärksammandet och under arrangemanget fick vi ta del av författarnas berättelser och tankar om Karin Stenberg och hennes verk. Antologin finns till försäljning i Malå och Arvidsjaur, liksom på det samiska kulturhuset Tráhppie i Umeå. Och snart även på nätet.

Här kan du se en film från uppmärksammandet. 100-årsjubileum

 
År 1920 utkom Dat läh mijen situd (det är vår vilja). En vädjan till svenska nationen från samefolket. Den skrevs och gavs ut av Karin Stenberg med hjälp av författaren Valdemar Lindholm. Karin Stenberg var skogssame och lärarinna, hon kom att kämpa för samiska rättigheter hela sitt liv. Dat läh mijen situd är en kampskrift som beskriver den skogssamiska situationen i Sverige och även om den är skriven för 100 år sedan så är den i hög grad aktuell än idag.
 
Den skogssamiska forskningsplattformen vid Umeå universitet som startades på initiativ av Bertil Marklund, utgör också bokens redaktionella grupp. Plattformen har arbetat i snart 5 år bland annat med att digitalisera den 100 år gamla texten för en ny läsekrets, samt samla ihop underlag för antologin. Seminarier har hållits  i såväl Umeå som i Arvidsjaur och Malå. Antologin har på så sätt vuxit fram i dialog med det skogssamiska samhället. Åsa Össbo som har varit sammankallande och huvudredaktör för antologin:

"Skogssamiska frågor behöver belysas mer inom forskningen och vi hoppas att antologin ska väcka intresset hos en bred läsekrets för skogssamisk historia och nutid. 

Antologin, Skogssamisk vilja, inleds med ursprungstexten som sedan följs av tolv nyskrivna texter. Som helhet och var för sig utgör texterna en fortsättning på Stenberg pionjärinsats för det skogssamiska folket.

I antologin får vi möta åtta etablerade forskare samt fyra äldre medförfattare. De äldre har alla har ett levande minne av möten med Karin Stenberg. Det är Aina Nilsson, som hade Karin Stenberg som lärarinna, när hon gick i skolan inackorderad hos en svensk jordbrukarfamilj, Lars Stenberg som fick möta fördomar mot skogssamer både från lärare och skolkamrater under sin skolgång i nomadskolan, dit i normalfallet bara fjällsamiska barn skickades, och Lars-Göran Lundmark och framlidne Ingvar Larsson som bland annat beskriver hur det moderna skogsbruket lägger hinder i vägen för traditionell skogssamisk renskötsel.
  
I boken finns även bilden på en tenntrådsväska, sydd av Karin Stenberg med och en beskrivning av väskan och dess historia av Katarina Pirak Sikku.
"Vid sidan av Karin Stenbergs politiska insatser, gjorde hon och hennes syskon stora insatser för bevarande av duodji (slöjd) och jojktraditionerna", berättar Krister Stoor, som själv bidragit med ett kapitel om syskonen Stenberg.


Várdduo – centrum för samisk forskning uppmärksammade 100-årsjubileet med ett digitalt boksläpp.
"På detta sätt hoppas vi kunna sprida intresset för den skogssamiska kulturen, dess historia, dess nutid och dess framtid", förklarar Krister Stoor.