250 år av judiskt liv i Sverige uppmärksammades på universitetet

Det är det Judiska centralrådet, som är en sammanslutning av alla judiska församlingar i Sverige, som ligger bakom samt samordnar jubileet av 250 år av judiskt liv i Sverige. Regeringen ser jubileumsåret som ett särskilt tillfälle att uppmärksamma den judiska minoriteten, den judiska kulturen och det judiska kulturarvet i hela landet och har därför uppdragit åt svenska myndigheter att bidra med arrangemang.  

Läs mer om initiativet på jubileumssidan judisktliv.se

Under lunchtid onsdag den 29 oktober anordnade Umeå universitet och Folkuniversitetet en barockkonsert med Umeå Barockensamble i Ljusgården i Lärarutbildningshuset. Konserten lyfte fram den judiska traditionens närvaro i den europeiska barockmusiken.

– Vi utgår från texter ur den hebreiska bibeln, som haft en central plats även i den kristna musiken under barocktiden. På så sätt speglar konserten hur judisk tradition, språk och berättelser har levt vidare och fått nytt konstnärligt uttryck i den europeiska barockmusiken, säger Iris Ridder, som stod för sång under konserten.  

Filmvisning och samtal

Under eftermiddagen samma dag arrangerade universitetet en visning av dokumentären "Shul: Den svenska synagogans historia". Filmen är en timmes genomflygning av 250 år av svensk-judisk historia som producerats av Umeåbolaget Red carpet media.  

Därefter följde ett samtal mellan Anna Ekström, ordförande för Umeå universitets styrelse samt medlem i Svenska kommittén mot antisemitism och Carl Henrik Carlsson, docent i historia vid Uppsala universitet, föreläsare och författare, som skrivit flera böcker på temat judisk historia – bland annat den rykande färska ”Aaron Isaac: Sveriges förste jude”. 

Varför är det viktigt att lyfta jubileumet?

– Judisk historia är en del av Sveriges historia och har påverkat vår historia väldigt mycket, säger Carl Henrik Carlsson, och fortsätter: 

– Även om den judiska befolkningsgruppen är och alltid har varit ganska liten har den haft stor betydelse för Sveriges historia. Att lyfta jubileumet kan också motverka antisemitism, om man berättar om allt positivt med judiskt liv, och inte bara det som är kopplat till elände. 

Anna Ekström och Carl Henrik Carlsson i samtal om 250 år av judiskt liv i Sverige.

BildJohanna Fredriksson

Styrelseordföranden har mångårigt engagemang

Anna Ekström blev engagerad i frågor om antisemitism redan under statsminister Göran Perssons tid, då hon deltog i arbetet med skolmaterialet ”Om detta må ni berätta” om Förintelsen. När hon sedan arbetade på Skolverket arbetade hon med undervisning och om undervisningens roll när det gäller Förintelsen och andra folkmord. När hon sedan satt i regeringen blev hon ansvarig för Malmö internationella forum för hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitism, som var ett stort toppmöte med världsledare som diskuterade åtaganden för att bekämpa antisemitism och hålla minnet av Förintelsen levande.  

Hon anser att genombrottet för 250 år sedan har stor betydelse.  

– Det var en stor händelse i svensk historia, att vi gick från att förbjuda utövning av andra religioner än den kristna. Det var liksom ett första steg som sedan följdes av många fler. Men också eftersom den judiska minoriteten har lyckats behålla en judisk identitet utan att ställa sig utanför samhället, säger hon, och fortsätter:  

– Det vi snarare har upptäckt är att samhället har gjort det väldigt svårt att bevara den judiska identiteten, säger hon.  

Christer Nordlund, Anna Ekström och Carl Henrik Carlsson i samtalet som hölls i Rotundan. Arrangemanget hölls på initiativ av universitetsledningen.

BildJohanna Fredriksson

Varför är det viktigt att universitetet lyfter jubileumet?

– Jag tycker att alla ska göra det, men universitetet har en roll att bidra med forskning och grundutbildning som ska genomsyras av en total icke-acceptans av diskriminering av olika slag, och som ska genomsyras av det som gäller för hela samhället, nämligen att de nationella minoriteterna, där judar är en, ska ha sin plats. Sen har universitetet den tredje uppgiften att sprida forskningsresultat, och här bedrivs det viktig forskning och det finns samarbeten som folk förtjänar att få veta mer om, säger hon. 

Samtalet leddes av Christer Nordlund, dekan vid Humanistiska fakulteten.

– Det här jubileet är ett utmärkt tillfälle att lyfta fram judiskt liv och det judiska kulturarvet i Sverige liksom den senaste forskningen på området. Den judiska minoriteten är en självklar del av det svenska samhället, och därför är det också självklart för universitetet att uppmärksamma jubileet, säger han.  

Samtalet leddes av Christer Nordlund, dekan vid Humanistiska fakulteten. 

BildJohanna Fredriksson

Söndag den 9 november kommer konstvetaren och kulturjournalisten Paulina Sokolow att föreläsa om svensk-judisk konsthistoria på Bildmuseet, som är en del av Umeå universitet. 

Se kalenderevent: "Strömkarlar och orkestrar av glas".